Metoddiskussion

Valet av fokusgrupper som metod för att studera detta område kan diskuteras som både positivt och negativt. Denna metod ger deltagarna chansen att ta del av varandras erfarenheter och åsikter, vidare ges tillfälle att vidareutveckla och förklara sina svar och åsikter (Patton, 2002). Detta upplevde vi i stor utsträckning då vi fick intrycket av att deltagarna lärde sig av varandra under diskussionerna. De fick även en chans att fundera på sina egna värderingar när de förklarade och motiverade sina svar. Med hjälp av fokusgrupper kan samtalet flyta mer naturligt eftersom deltagarna får ett bredare perspektiv på ämnet då individer påverkar varandra med både tal och kroppsspråk samt att deltagarna får chansen att föra en diskussion snarare än att bara svara på frågor (Patton, 2002). Trots att sexuella trakasserier kan betraktas som ett kontroversiellt ämne så flöt diskussionerna på utan att upplevas som jobbiga och stämningen låg på en trygg och uppmuntrande nivå.

En negativ inverkan kan vara att i vissa fall kan deltagarna forma varandra genom att den enskilde individen blir styrd av andra. Diskussionen kan leda åt ett annat håll än det först var tänkt av den enskilda individen. Hayes (2000) beskriver olika slags bias, där bland annat social önskvärdhet förklaras som att personer säger saker de tror att människor i kring dem vill höra istället för vad de egentligen tycker. Detta var dock inget vi som undersökningsledare upplevde i vår studie då vi förmedlade en tillåtande miljö genom att berätta vid inledningen av intervjuerna att det inte fanns något rätt eller fel, men vår ringa erfarenhet kan ha gjort att vi förbisåg detta. Deltagarna var däremot medvetna om att studiens resultat skulle presenteras för organisationen och de verkade

31

vara väldigt medvetna om utredningsskyldigheten vilket kan ha påverkat deltagarna att svara utifrån vad de trodde vi eller deras organisation ville höra snarare än att delge oss deras spontana tankar. Resultatet kan även ha påverkats av att vi som

undersökningsledare är kvinnor och både kvinnor och män delgav svar som de tror att vi ville höra. En annan negativ inverkan kan vara att vissa i gruppen tar mer plats än andra, att inte alla kommer till tals kan påverka studiens resultat. Till viss del tog någon

deltagare mer plats än andra i de olika fokusgrupperna, men överlag behandlade alla deltagarna varandra med respekt och lämnade utrymme för varandras åsikter och tankar. Eftersom diskussionen sker öppet i gruppen är inte deltagarna anonyma på samma sätt som de skulle ha varit i personliga djupintervjuer. Detta kan påverkat deltagarnas engagemang i diskussionen samt deras öppenhet eftersom de mer eller mindre blottar sina åsikter och känslor för övriga i gruppen. I personliga djupintervjuer får troligtvis forskaren en större inblick och förståelse för individens egen upplevelse och tolkning av ämnet än vad man får i en grupp med flera deltagare.

Hayes (2000) beskrivning i sju steg av induktiv analys guidade vägen och var ett stort stöd genom analysprocessen, där alla steg genomfördes enskilt och avstämdes sedan gemensamt. Skillnader och likheter i de enskilda analyserna diskuterades innan vi sedan sammanställde ett slutgiltigt resultat, detta för att stärka studiens validitet. Vi var två som bevittnade deltagarnas gester och kroppsspråk som kan ha inverkat på

uppfattningen av deltagarens ärlighet i svaren. Däremot kan studiens validitet ha påverkats negativt av att vi som intervjuare är oerfarna och att våra erfarenheter kan ha påverkat vad vi har valt att lyssna efter och tagit till oss under intervjuerna.

Syftet med studien var inte att generalisera resultatet utan snarare om att lyfta fram deltagarnas upplevelse och bemötande av sexuella trakasserier. Trots få deltagare kunde teman och upplevd mättnad i materialet tidigt urskiljas i analysen av data, vilket innebär att datainsamlingen gett det material vi behöver för att belysa frågeställningarna.

Forskningen i dag fokuserar mest på dem som blir trakasserade, förebyggande arbete, vilka som blir utsatta samt vad det kan bero på. Denna studie riktar sig till cheferna i fråga hur de bemöter och hanterar sexuella trakasserier samt vilket stöd de skulle kunna tänka sig i sin ledarroll. I anslutning till det skulle det vara intressant om framtida forskning fortsatte i detta spår. Att fokus ska ligga mer på ledarens roll i bemötandet av sexuella trakasserier. Vi anser även att det behövs mer forskning om chefernas behov av stöd, vilka alternativ som skulle vara att föredra samt om sexuella trakasserier bemöts olika beroende om chefen är kvinna eller man.

32

5. Referenser

Berdahl, J. L., Magley, V. J. & Waldo, C. R. (1996) The sexual harassment of men? Exploring the concept with theory and data. Psychology of Women Quarterly, 20, 527– 547.

Best, C. L., Smith, D. W., Raymond, J. R., Greenburg, R. S. & Crouch, R. K. (2010) Preventing and responding to complaints of sexual harassment in an academic health center: A 10-year review from the Medical University of South Carolina. Academic

Medicine, 85, 721-727.

Bulger,C. A. (2001) Union resources and union tolerance as moderators of relationships with sexual harassment. Sex Roles, 45, 723-741.

Chang, Y-T., Hayter, M. & Lin, M-L. (2010) Experiences of sexual harassment among elementary school students in Taiwan: Implications for school nurses. The Journal of

School Nursing, 26, 147-155.

Cortina, L. M. & Wasti, S. A. (2005) Profiles in coping: Responses to sexual harassment across persons, organizations and cultures. Journal of Applied Psychology, 90, 182-192.

Deadric, D. L., McAfee, R. B. & Champagne, P. J. (1996) Preventing workplace harassment: An organizational change perspective. Journal of Organizational Change Management,

9, 66-75.

deMayo, R. A. (2000) Patients’ sexual behavior and sexual harassment: A survey of clinical supervisors. Profesional Psychology: Research and Practice, 31, 706-709.

Diskrimineringslagen (2008:567)

DO (2008) Diskrimineringsombudsmannen, http://www.do.se (Åtkomst 2011.04.02)

Eagly, A. H. & Johannesen-Schmidt, M. C. (2001) The leadership of woman and men.

Journal of Social Issues, 57, 781-797.

Eagly, A. H., Makhijani, M. G. & Klonsky, B. (1992) Gender and the evaluation of leaders:

A meta-analysis. Psychological Bulletin, 111, 3-22.

Ekstam, K. (2001) Arbetsplatsens svåra samtal. Malmö: Liber Ekonomi.

Fielden, S. L., Davidson, M.J., Woolnogh, H. & Hunt, C. (2010) A model of racialized sexual harassment of women in the UK workplace. Sex Roles, 62, 20-34.

Fitzgerald, L. F., Drasgow, F., Hulin, C. L., Gelfand, M. J. & Magley, V. J. (1997) Antecendents and consequences of sexual harassment in organizations: a test of an integrated model. Journal of Applied Psychology, 82, 578-589.

33

Glomb, T. M., Richman, W. L., Hulin, C. L., Drasgow, F., Schneider, K. T. & Fitzgerald L. F. (1997) Ambient sexual harassment: An integrated model of antecedents and

consequences. Organizational Behavior and Human Decision Processes, 71, 309-328.

Glomb, S. M. & Espelage, D. L. (2005) The influence of restrictive emotionality in men’s emotional appraisal of sexual harassment: A gender role interpretation. Psychology of

Men & Masculinity, 6, 240–253.

Hayes, N. (2000). Doing psychological research: Gathering and analysing data. Trowbridge, Wiltshire, U.K.: Open university press.

Hershcovis, M. S. & Barling, J. (2010) Comparing victim attributions and outcomes for workplace aggression and sexual harassment. Journal of Applied Psychology, 95, 874-888.

http://www.arbetsmiljoverket.se (Åtkomst 2011.02.17).

Johnson, S. K., Murphy, S. E., Zewide, S. & Reichard, R. J. (2008) The strong, sensitive type: Effect of gender stereotypes and leadership prototypes on the evaluation of male and female leaders. Organizational behavior and human decision processes, 106, 39- 60.

Larsson, C., Hensing, G. & Allebeck, P. (2003) Sexual and gender-related

harassment in medical education and research training: Results from a Swedish survey.

Medical Education, 37, 39-50.

Leskinen, E. A., Cortina, L. M. & Kabat, D. B. (2011) Gender harassment: Broadening our understanding of sex based harassment at work. Law and Human Behavior, 35, 25-39.

Lopez, S. H., Hodson, R. & Roscigno, V. J. (2009) Power, status, and abuse at

work: General and sexual harassment compared. The Sociological Quarterly, 50, 2-27.

Maass, A., Cadinu, M., Guarnieri, G. & Grasselli, A. (2003) Sexual harassment under social identity threat: The computer harassment paradigm. Journal of Personality and Social

Psychology, 85, 853–870.

Mkano, M. (2010) Zimbabwean hospitality students’ experiences of sexual harassment in the hotel industry. International Journal of Hospitality Management, 29, 729- 735.

Murry, D.M., Sivasubramaniam, N. & Jacques, P.H. (2001) Supervisory support, social exchange relationships and sexual harassment consequences: A test of competing models. The Leadership Quarterly, 12, 1-29.

34

Offermann, L. R. & Malamut, A. B. (2002) When leaders harass: The impact of target perceptions of organizational leadership and climate on harassment reporting and outcomes. Journal of Applied Psychology, 87, 885-893.

O´Hare, E. A. & O´Donohue, W. (1998) Sexual harassment: identifying risk factors. Archives of Sexual Behavior, 27, 561-580.

Patton, M. Q. (2002) Qualitative research and evaluation. (3^rd ed.) Thousand Oaks, CA: Sage Publications.

Recupero, P. R., Heru, A. M., Prices, M. & Alves, J. (2004) Sexual harassment in medical education: Liability and protection. Academic Medicine, 79, 817-824.

Shanock, L. R & Eisenberger, R. (2006) When supervisors feel supported: Relationships with subordinates’ percieved supervisor support, percieved organizational support and

performance. Journal of Appelied Psychology, 91, 684-695.

Stockdale, M. S., Bisom-Rapp, S., O’Connor, M. & Gutek, B. A. (2004)

"Coming to terms with zero tolerance sexual harassment policies": Erratum and corrected version. Journal of Forensic Psychology Practice, 4, 65-78, 109.

Terpstra, D. E., Baker, D. D. (1987) A hierarchy of sexual harassment. Journal of

Psychology: Interdisciplinary and Applied, 129, 559-605.

Weiss, K. G. (2010) Male sexual victimization: Examining men´s experiences of rape and sexual assult. Men and Masculinities. 12, 275-298.

Williams, J. H., Fitzgerald, L. F. & Drasgow, F. (1999) The effects of organizational practices on sexual harassment and individual outcomes in the military. Military Psychology, 11, 303-328.

Zugelder, M. T., Champagne, P. J. & Steven, D. (2006) Maurer an affirmative defense to sexual harassment by managers and supervisors: Analyzing employer liability and protecting employee rights in the United States. Employee Respons Rights Journal, 18, 111– 122.

35