Som forskare anser jag att den explorativa forskningsmetoden tillsammans med det teoretiska perspektivet ramfaktorteori, skapade goda förutsättningar för att kunna genomföra en studie som faktiskt synliggör idrottslärarnas vardag under covid-19 pandemin. Det fanns en svårighet i att få till deltagare i studien då majoriteten av de som blev tillfrågade svarade att de valt att skjuta på momentet dans tills restriktionerna släppt. Huruvida om det kan räknas in i resultatet låter jag vara osagt. Den explorativa forskningsmetoden ansågs mest lämplig då studien grundar sig i något som är högaktuellt i skrivandets stund. Samtliga respondenter som deltog i studien visade att de tyckte att det var viktigt att fler idrottslärare deltar i den här typen av studier, som belyser en nuvarande problematik för idrottslärare under pandemin. Som forskare upplever jag att det finns en stor vinning att ha lärare från flera delar utav landet för att kunna se om det finns skillnader och i så fall vilka? En begränsning med studien är att en del av de som blev intervjuade, blev intervjuade innan gymnasieskolorna gick över fullt till distansundervisning igen. Detta kan ha medfört att vissa svar i studien kanske inte blir helt signifikanta med varandra på grund av att ramarna förändrats för undervisningen igen. Förhoppningen med studien är att den ska gå och återskapa och att fler ska undersöka frågan tillsammans med kanske andra moment än rörelse till musik samt dans. Med facit i hand kanske det hade funnits en positiv aspekt i att göra detta i form utav en observationsstudie för att undersöka hur idrottslärare arbetar i något visst område under pandemin. Då skulle
förmodligen tydligare mönster uppstå samt att även elevernas upplevelse skulle kunna inkluderas i studien.
9 Slutsats
Vid analysen av empirin framgår det att det finns ett flertal likheter mellan de olika lärarnas arbetssituationer. Mycket grundar sig i vilken arena de är verksamma i tillsammans med dess restriktioner. Ytterligare parameter som framkommer är om respondenterna är vana vid att arbeta digitaliserat. Samtliga respondenter upplevde att dans är en viktig del av ämnet och att solodans med hjälp av digitala hjälpmedel kan utveckla området. Respondenterna anser också att det har funnits en del svårigheter med att genomföra dansen och att de liksom i allt annat
40
behöver tänka utanför boxen. Studien påvisar också att idrottslärare upplever att det är nästintill omöjligt att kunna bedriva undervisningen utan att riskera att bli smittad av covid- 19. Studien visar också att trots Covid-19 vill lärarna bedriva undervisningen med samma höga nivå som tidigare.
9.1 Framtida forskning
Förhoppningsvis kan detta arbete ligga till grund för att idrottslärare ska kunna gemensamt utveckla olika arbetsmetoder för att säkerställa att undervisningen kan bedrivas på bästa möjliga sätt trots en pandemi. Det hade varit intressant om fler studier hade genomförts i andra ämnen i gymnasieskolan för att därefter jämföra resultaten. Området är idag relativt outforskat och jag tror att det finns mycket spännande inom forskning kring hur lärare har arbetat med andra moment inom ämnet idrott och hälsa.
41
Käll- och litteraturförteckning
Muntliga källor
Intervjuperson 1 – S1 – transkribering 2020-11-21. Intervjuperson 2 – S2 – transkribering 2020-11-24. Intervjuperson 3 – S3 – transkribering 2020-12-08. Intervjuperson 4 – ST1 – transkribering 2020-12-10. Intervjuperson 5 – U1 – transkribering 2020-11-16. Intervjuperson 6 – U2 – transkribering 2020-12-19. Intervjuperson 7 – Ö1 – transkribering 2020-12-14. Intervjuperson 8 – Ö2 – transkribering 2020-12-17. Intervjuperson 9 – Ö3 – transkribering 2020-11-12. Intervjuperson 10 – DIS1 – transkribering 2020-12-25.42
Skriftliga källor
Annerstedt, C., Peitersen, B. & Rønholt, H. (2001). Idrottsundervisning: ämnet idrott och hälsas didaktik. Göteborg: Multicare.
Bergdahl, N. & Nouiri, J. (2020) Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola. Rapport från Stockholms universitet (2020-12-27).
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber.
Ericson, G. (2000). Dans på schemat : beskrivning och bedömning i ett estetiskt ämne. Lund: Studentlitteratur. Folkhälsomyndigheten (2020) https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid- 19/skydda-dig-och-andra/ (2020-12-18) Folkhälsomyndigheten (2020a) https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid- 19/om-sjukdomen-och-smittspridning/smittspridning/ (2020-12-18) Folkhälsomyndigheten (2020b) https://www.folkhalsomyndigheten.se/smittskydd-beredskap/utbrott/aktuella-utbrott/covid- 19/verksamheter/information-till-skola-och-forskola-om-den-nya-sjukdomen-covid-19/ (2020-12-18)
Gard, M. (2001). Dancing around the ’Problem’ of Boys and Dance. Discourse: Studies in the Cultural Politics of Education, 22(2), ss. 213-225.
Gard, M. (2003). Being someone else: Using dance in anti-oppressive teaching. Educational Review, 55(2), ss. 211–223.
Gibbs, B. (2014). Wii lär oss dansa?: om dansspel, rörelsekvaliteter och lärande i idrott och hälsa. Licentiatavhandling. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan.
Gustafsson, M. (1990). Dansen i skolan- Dansens historia. Informations – Utbildingskonsult Lyckeby januari 1990
43
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. 1. uppl. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Jasarevic, M. & Spahija, M. (2020) Gymnasielärares arbete med digitala verktyg och dess roll i idrottsundervisningen. Självständigt arbete på grundnivå (yrkesexamen), 10 poäng / 15 hp
Jensinger, E. (2017). 12 tankar om skolans digitalisering. Malmö: Gleerups utbildning.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, H. & Karlefors, I. (2015). Physical education cultures in Sweden [Elektronisk resurs] fitness, sports, dancing ... learning?. Sport, Education and Society. 20(5), ss. 573-587.
Larsson, H., Lundvall, S., Meckbach, J., Peterson, T. & Quennerstedt, M. (red.) (2016). Hur är det i praktiken?: lärare utforskar ämnet idrott och hälsa. Stockholm: Gymnastik- och idrottshögskolan.
Lindblad S, Linde G. och Neaslund L. (1999) Ramfaktorteorin och praktiskt förnuft Pedagogisk forskning i Sverige. Göteborgs universitet s. 97-98
Linde, G. (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteorin. Lund: Studentlitteratur AB.
Lindqvist, A. (2010). Dans i skolan: om genus, kropp och uttryck. Diss. Umeå: Umeå Universitet.
Lorenzi, D. (2010). ”What is the role of dance in the secondary physical education
program?” Strategies a journal for physical and sport educators (November/December 2010) Vol. 24 no 2 s. 6-9.
Lundgren, U. P. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk forskning i Sverige, 4(1) ss. 31-41.
44
Lundvall, S. & Meckbach, J. (2012). Tid för dans. I Idrottsdidaktiska utmaningar, Larsson, H. & Meckbach, J., red. Stockholm: Liber, s. 103-119.
Löfving, C. (2012). Digitala verktyg och sociala medier i undervisningen: så skapar vi en relevant skola utifrån Lgr 11. Stockholm: Liber AB.
Mattsson, T. (2016). Expressiva dansuppdrag: utmanande läruppgifter i ämnet idrott och hälsa. Diss. Malmö̈: Malmö̈ Högskola.
Mattsson, T. & Lundvall, S. (2013). The position of dance in physical education. Sport, Education and Society, 20(4), ss. 855-872.
Nationalencyklopedin (NE)
Oliver, W. & Porter Hearn, C. (2013). Dance is for all ages. Journal of Physical Education, Recreation & Dance, 79(4), ss. 6-56.
Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Regeringskansliet (2020)
https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2020/03/presstraff-med-statsministern3/ (2020- 11-16)
Skolinspektionen (2012). Idrott och hälsa i grundskolan. Med lärandet i rörelse.
Skolinspektionen (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9.
Skolverket (2008). Distansutbildning för elever i grundskola och gymnasieskola
https://www.skolverket.se/download/18.6bfaca41169863e6a656951/1553959940013/pdf2083. pdf (2020-12-30)
Skolverket (2020) Fjärrundervisning
https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/fjarrundervisning (2020-12- 30)
45
Svenska dagbladet, ”vi vill inte invagga människor i falsk trygghet” intervju med Johan Carlson (2020) https://www.svd.se/vi-vill-inte-invagga-manniskor-i-falsk-trygghet (2020-12- 01)
Ulvros, Eva. (2004). Dansens och tidens virvlar. Om dans och lek i Sveriges historia. Lund
Ulvros, Eva. (2004a). ”Dansmästarna vid Uppsala och Lunds universitet” RIG - Kulturhistorisk tidskrift, vol. 87, nr. 2, 2004
Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Hämtad från Vetenskapsrådet:
https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God- forskningssed_VR_2017.pdf
Världshälsoorganisationen (WHO). (2020) WHO guidelines on physical activity and sedentary behaviour. (2020-12-09)
Bilaga 1
Litteratursökning
Syfte och frågeställningar:
Vilka sökord har du använt?
Ämnesord och synonymer svenska Ämnesord och synonymer engelska Idrottslärare
Idrott Dans
Idrott & hälsa Ramfaktorer Covid-19 Distansundervisning Physical education PE Dancing Covid-19 Pandemic Teaching Digital education Var och hur har du sökt?
Databaser och andra
källor Sökkombination Pubmed Discovery Diva Google schoolar Skolinspektionen.se Skolverket.se Norrköpings stadsbibliotek
Campus Liu bibliotek Lunds stadsbibliotek
Dancing ”physical education” Dance genus
”Idrott och hälsa” distans dans traditionella idrottslärare Covid-19 dancing digital
”Dans i skolan”
”Fjärr och distansundervisning”
Dans(a) skola undervisning digitalt ramfaktorteori
Kommentarer
Syftet med studien är att analysera och problematisera de svårigheter som lärare upplever har uppstått under covid-19 pandemin samt hur det har påverkat dans och rörelse till musik i ämnet idrott och hälsa i gymnasiet under Covid-19 pandemin.
De frågor som studien avser att besvaras är:
• Hur har dans samt rörelse till musik kunnat bedrivas i gymnasieundervisningen under Covid-19 pandemin?
• Hur har idrottslärare hanterat undervisningen under Covid-19 pandemin? • Hur har digitala hjälpmedel använts för att bedriva idrottsundervisningen?
Då det inte finns jättemycket studier kring distansundervisning eller undervisning i relation till covid-19 pandemin. Fanns det en svårighet att hitta mycket
Bilaga 2
Informationsbrev Hej!
Jag heter Andreas Rosenqvist och studerar till ämneslärare inom idrott och hälsa vid GIH. I skrivandets stund håller jag på med min slutuppsats och kontaktar därför dig.
Under året 2020 drabbades världen av Covid-19 viruset, ett virus som vi aldrig trodde skulle få en så pass stor påverkan på oss eller på vår vardag. Viruset har påverkat oss alla i flera sektorer och det är först nu som vi börjar se vilka spår det har fört med sig.
I min uppsats vill jag nu undersöka hur vi har påverkats i idrottsundervisningen både i
grundskolan men också i gymnasiet. Mer specifikt riktar sig arbetet mot dansundervisningen, hur den har påverkats under pandemin samt hur den idag kan genomföras gentemot
kunskapskraven.
Semistrukturerade intervjuer används för genomförandet av arbetet. Ditt deltagande är helt frivilligt och du som deltagare kan avbryta intervjun när som helst eller välja att inte besvara (vissa) frågor. Den information som du lämnar kommer att behandlas säkert och förvaras inlåst så att ingen obehörig kan ta del av den.
Intervjuerna kommer att ske löpande och kommer att ta mellan 30 min till 60 min. På grund av Covid-19 genomförs samtliga intervjuer via Zoom. Intervjuerna kommer att spelas in och arbetet följer Vetenskapsrådets riktlinjer enligt codex. När uppsatsen är klar får du ta del av den via mail om du så önskar.
Samtycke till att delta i studien: Hur arbetar idrottslärare med dans under Covid-19 pandemin?
I detta informationsbrev har jag skriftligen informerats och samtycker till att delta i studien. Genom att skriva under detta dokument eller svara och bekräfta deltagande på detta mail samtycker jag att delta i studien. Genom detta godkänner jag att Gymnastik- och
idrottshögskolan, GIH behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning samt med lämnad information.
... Underskrift
... Namnförtydligande ... Ort och datum
Vill du veta mer om studien eller har frågor om deltagandet, vänligen kontakta undertecknad. Med vänliga hälsningar,
Andreas Rosenqvist
Bilaga 3
Intervjuguide
Syftet med studien är att analysera hur dans i skolan har fungerat under Covid-19 pandemin. Deltagandet är frivilligt och du kan närsomhelst välja att avbryta intervjun eller välja att inte besvara (vissa) frågor.
Samtycker du till att samtalet spelas in? Information om respondenten
- År som verksam inom idrottsläraryrket? - Utbildning?
- Verksam inom gymnasieskolan, kommunal eller privatägd?
Skolans verksamhet
- Hur har ni generellt påverkats av Corona pandemin i skolan? - Hur har undervisningen kunnat pågå som vanligt?
- Hur har arbetsmiljön varit för er som lärare och för eleverna?
Ämnet idrott & hälsa
- Hur har ämnet idrott & hälsa kunnat vara på samma sätt som tidigare? - Om inte, hur har det då förändrats?
- Har det funnits svårigheter generellt i att examinera samtliga kunskapskrav? - Något kunskapskrav som varit lättare/svårare än något annat?
- Hur har undervisningen kunnat anpassas gentemot kunskapskraven samt Folkhälsomyndighetens rekommendationer?
Rörelse till musik samt dans
- Hur har dans samt rörelse till musik på verkats något under denna pandemi? - Pardans eller solodans?
- Kulturella aspekter?
- Genus gentemot styrdokumenten