Den metod som används i insamlingen av det empiriska materialet har behövts ändras under arbetets gång. Initialt var tanken att komplettera den tryckta texten från SKL med kvalitativa intervjuer för att på det sättet skapa en annan dimension i arbetet. Detta hade möjligen skapat en annan förståelse för den sociala praktiken som medborgardialogerna är en del av. Därför ses här en möjlighet att ytterligare arbeta vidare diskursanalytiskt med medborgardialoger och dess påverkan i samhället. Andra alternativ hade kunnat vara att undersöka förhållandet och samtalssituationen mellan politiska representanter för olika partier, kanske även då på andra nivåer än enbart den kommunala, alternativt intresseorganisationer, föreningar eller andra aktörer på den politiska arenan.
I all forskning är det viktigt att göra aktiva val för att stärka validiteten. I Metodpraktikan förklaras att begeppsvaliditeten "överensstämmelsen mellan teoretisk definition och operationell indikator" (Esaiasson m.fl., 2012, s. 57) alltid kan kritiseras. Här finns en medvetenhet om att det föreligger en svårighet i studien. Så som det beskrivs i litteraturen ökar validitetsproblemet med avståndet mellan den operationella indikatorn och den teoretiska definitionen (Esaiasson m.fl., 2012, s. 59) vilket gör att begrepp som demokrati har en mer påtaglig problematik. En bra begreppsvaliditet "är det samma som frånvaron av systematiska
39 fel" skriver Esaiasson m.fl., (2012, s. 63). Krav på forskningsoberoende i kvalitativa
sammanhang ”reduceras till största möjliga öppenhet”, som forskare har man ”en skyldighet att få andra forskare att se det man själv sett" (Esaiasson m.fl., 2012, s. 26) menar författarna. Därför är denna uppsats av förståelsegivande karaktär. Genom alla stegen i
forskningsprocessen är det viktigt att hålla sig professionell och inte manipulera resultaten på något vis (Bryman, 2011). Dessutom bör man redovisa alternativ till de egna slutsatserna och motivera varför man ställer sig bakom det man gör.
Innan det slutliga urvalet för analys ägde rum lästes ett betydligt större antal trycksaker från SKL och kommunala publikationer i ämnet. Dessa uteslutna källor finns inte redovisade i uppsatsen men kan lämna spår i analysen eftersom att de ändock bli en del av den tankevärld som formar uppsatsen. I det urvalet till analysen som arbetet baseras på har all form av egen reflektion (från SKL:s sida) kring eller problematisering kring medborgardialogerna
oproportionellt stort utrymme i uppsatsen. Detta eftersom att jag aktivt letat efter all form av kritisk förhållningsätt i underlaget. Därför kan det framstå som att de finns en större inre publicerad kritik mot medborgardialogerna än vad som framkommer vid mottagningen av den tryckta texten. Att tillägga är att det självfallet också riktats en del kritik mot den valda
metoden. Diskursanalys har kritiserats för att ge ”en oacceptabel relativisering av förståelser [sic] och uppfattningar” (Börjesson & Palmblad, 2013, s. 12).
40
7 Referenslista
Referenser:Barlebo Wennerberg S. (2001) Socialkonstruktivism – Positioner, problem och perspektiv. Malmö: Liber.
Bengtsson M. & Karlsson D. (2012) Demokratins svängrum: Lokalpolitikens roll i den specialreglerade verksamheten. Förvaltningshögskolans rapportserie nr124 Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet Författarna & Sveriges Kommuner och Landsting.
Bryman, A. (2001) Samhällvetenskapliga metoder. Liber: Malmö.
Börjesson M. & Palmblad E. (red.) (2013) Diskursanalys i praktiken. Liber: Stockholm. Centrum för kommunstrategiska studier, Linköpings universitet (2014) Kommunstrategiska
perspektiv: Demokrati, organisation, kunskap och samhällsförändring. Rapport 2014:1. Linköpings universitet: Nyköping.
Creswell J. W. (2013) Qualitative inquiey & research design, choosing among five approaches. SAGE publications: California.
Dahl, R (1957) "The Concept of Power", New Haven : Yale University Press (Behavioral Science, vol 2, ss 201– 215)
Dahl, R. (2000) On Democracy. New Haven : Yale University Press
Dahlstedt M. & Hertzberg F. (2005) Demokrati på svenska? Om strukturell diskriminering och politiskt deltagande. Rapport av Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering SOU 2005:112. Fritzes offentliga publikationer: Stockholm.
Dryzek J. & Dunleavy P. (2009) Theories of the democratic state. Palgrave Macmillan: London.
Ekström M. (2012) Mediernas språk. Liber: Malmö
Elster, J. (2006) Marknaden och torget: tre slags politisk teori. Idéer om demokrati. Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag.
Esaiasson P., Gilljam M., Oscarsson H. & Wängerud L. (2012) Metodpraktikan konsten att studera samhälle, individ och marknad. Nordstedts Juridik AB: Stockholm. Gilljam M., Jodal O., & Cliffordson O. (2003) Demokratiutveckling i svenska kommuner del
1: En kartläggning av vad som gjorts. Utgivare: Göteborgsuniversitet. Gilljam M., Jodal O., & Cliffordson O. (2004) Demokratiutveckling i svenska kommuner
del 2: Förklaringar till skillnader mellan kommunerna. Utgivare: Göteborgsuniversitet.
41 Gilljam M., Jodal O., & Cliffordson O. (2005) Demokratiutveckling i svenska kommuner del
3: Kommunala demokratisatsningar – vägen till mer vital demokrati. Utgivare: Göteborgsuniversitet.
Karlsson M. (2010) Kan medborgardialoger stärka den representativa demokratin? (113 - 124) Utgivare: Örebro universitet.
Lawson A. (2008) Demokrati på förortska. Storstadssatsningen i Stockholm, Haninge, Huddinge och Södertälje. Research Report 2008:2 Utgivare: Södertörns högskola.
Medina E. (2013) Från ”tyst vår” till ”hållbar utveckling”. En kritisk diskursanalys av miljöfrågans utveckling 1962–1987. Utgivare: Uppsala universitet. Montin S. (2011) Moderna kommuner. Liber: Malmö
Munck J. (2014) Sveriges rikes lag. Upplaga 135. Nordstedts juridik AB: Stockholm Nationalencyklopedin, provocera, http://www.ne.se/uppslagsverk/ordbok/svensk/provocera,
hämtad 2015-05-19
Nilsson T. (2005) Till vilken nytta? Om det lokala politiska deltagandets karaktär, komplexitet och konsekvenser. Distribution: Department of Political Science Lund University.
SOU 1998:155 Montin S. Lokala demokratiexperiment – exempel och analyser (7-94) Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
SOU 2001:48 Att vara med på riktigt - demokratiutveckling i kommuner och landsting. (5- 473) Stockholm: Fritzes offentliga publikationer.
Sveriges Kommuner och Landsting (2008) Lyssna och lyssna igen – Medborgardialoger i fem kommuner. Metoder och erfarenheter i arbetet med medborgardialoger för att stärka demokratin och öka effektiviteten i verksamheten. Första skriften i en serie från Medborgardialogprojektet.
Sveriges Kommuner och Landsting, Langlet L., Eriksson K. Å. & Nordh A. (2009a) Medborgarpaneler. Faktabladet projektet medborgardialog.
Sveriges Kommuner och Landsting, Langlet L., Eriksson K. Å. & Nordh A. (2009b) 11 tankar om medborgardialog i styrning. Andra skriften i en serie från projekt Medborgardialog. Tryck: Alfa Print, Solna
Sveriges Kommuner och Landsting, Langlet L (2012a) Utveckla principer för medborgardialog. Tryck: LTAB
Sveriges Kommuner och Landsting, Langlet L., Eriksson K. Å., Nordh A. & Hedlund B. M. (2012b) Medborgardialog i praktiken. Faktabladet projektet medborgardialog.
42 Sveriges Kommuner och Landsting, Berglund G., Berglund A. K, Åhlvik K. & Svanberg M.
(2014a) Dialoger och överenskommelser med civilsamhället – konkreta exempel från åtta kommuner.
Sveriges Kommuner och Landsting, Wärn L. & Langlet L. (2014b) Projekt för medborgardialog - Kommunikation för medborgardialog.
Wide J. & Gustavsson G. (2001) Lokal demokrati i förändring: Medborgerliga och kommunala initiativ under nya villkor. En serie kunskapsöversikter från Svenska kommunförbundet NR 6. Tryck: Graphium Norstedts Tryckeri, Stockholm.
Winther Jørgensen M. & Phillips L. (2000) Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.
Wohlgemuth D. (2006) Den responsiva demokratin - Effekter av medborgarnas delaktighet i den lokala demokratin. Doktorsavhandling. Utgivare: Uppsala universitet. Tryck: Elanders Gotab, Stockholm.
Young I. M. (2010) Inclusion and democracy. Oxford university press: Oxford.
Örebro universitet (2011) Perspektiv på offentligverksamhet i utveckling – tolv kapitel om demokrati, styrning och effektivitet. Utgivare: Örebro universitet.