I studien tillfrågades 381 barn och dess vårdnadshavare för medverkan med skriftlig information, av dessa uteblev 220 samtycken, och 161 barn och vårdnadshavare tackade ja till medverkan. Av de uteblivna 220, var det tre skolor som avböjde förfrågan i ett sent skede efter utskick av blanketter. Kanske erhölls ej en del svar på grund av exklusionskriterierna. Ett annat skäl kan vara att blanketterna uteblivit på grund av bristande information från författarnas sida, eller bristande intresse för studien från vårdnadshavare och barnen. Totalt uppfyllde 151 barn inklusionskriterierna.
23 Material
Testet är utformat för att kunna kartlägga barns fonologi. Alla fonem som testas förekommer minst två gånger, oftast fler. Enligt Hua och Dodd (2006) ska ett test ge möjlighet för fonemproduktion i olika positioner, vilket testmaterialet LINUS ger. Dessutom ger materialet möjlighet att testa flertalet konsonantkombinationer, i enlighet med Stoel-Gammon och Williams (2013). Upphovsmännen till materialet har också sett det kliniska behovet av att förtydliga testning av ordaccent, vilket tidigare svenska testmaterial ej tillgodosett. I LINUS görs detta med ett minimalt par (åskar – Oskar). Utöver det minimala paret utgörs orden i testet av olika betoningsmönster och flerstaviga ord, vilket möjliggör bedömning av avvikande accent. Ytterligare en skillnad från tidigare testmaterial är att de flesta bilder är fotografiska, något som forskning har påvisat vara lättare att relatera till (Markey et al., 1983). LINUS är konstruerat för att i första hand kunna presenteras via dator eller surfplatta till skillnad från tidigare svenska test som förekommer i pappersformat.
Analys
Transkriberingen gjordes utifrån inspelat material. Avsaknad av visuella stimuli vid kontrollen av transkriptionerna kan ha påverkat resultatet av transkriberingen (Ball & Lowroy, 2001). Gränsen för fonemens etablering bestämdes innan påbörjad transkribering till ≥90% i enlighet med Hua och Dodd (2006). Deltagarnas produktioner av fonem beräknades för att kunna fastställa etablering. Beräkningar gjordes på konsonantkombinationer. Förekomsten av specifika avvikelser ansågs vara för få för att få fram statistisk reliabel data.
Samma förhållande gäller övriga ordstrukturprocesser, där det endast noterades huruvida en process förekom, ej hur ofta den förekom, se tabell 8. Det förekom assimilationer hos 40 deltagare, varav fem deltagare hade två assimilationer och övriga en. Anledningen till att författarna valde att ej ange graden av avvikelse hos deltagarna var att det var enstaka förekomster av olika ordstrukturprocessavvikelser.
Vid uträkning av PWC, PCC och PVC togs hänsyn till individuella skillnader hos deltagarna varvid uträkningen inte gjordes på testmaterialets möjliga målproduktion, utan baserades på deltagarnas individuella produktioner. Den individuella hänsynen togs för att exempelvis dialektala variationer bland barnen inte skulle påverka resultatet.
24
Eftersom takeffekter uppnåddes för flera fonem i studien gjordes inga statistiska analyser utöver förekomst av assimilationer, däremot användes deskriptiv statistik för redovisning av resultaten.
Slutsats
Resultatet i föreliggande studie visar att svenska barn i åldrarna 5-7 år med typisk språkutveckling har samtliga testade vokal och konsonantfonem förutom /s/ etablerade (≥90%). Ordstrukturprocesser förekom i båda åldersgrupperna, men förekomsten sjönk med stigande ålder. De konsonantkombinationer som vållade problem rörde främst de kombinationer som innehöll sent etablerade fonem. Dessa förenklades oftast med uteslutning av /r/. En signifikant skillnad påvisades för förekomst av assimilationer mellan åldersgrupperna, med fler assimilationer i 5-årsgruppen. Deltagarna presterade högt på testmaterialet, vilket bekräftades av de tre måtten PWC, PCC och PVC. Inga större åldersskillnader sågs mellan årsintervallen för något av nyss nämnda mått. Inga könsskillnader påvisades.
Framtida studier
För fortsatta studier kring svenska barns fonologi vore önskvärt med ett bredare material för att undvika att barnen ”slår i taket” på testet. Önskvärt vore också att i en sådan studie ha en kontrollgrupp med vuxna för att kunna utesluta uttalsavvikelser och processer som förekommer i vuxental. På så vis kan exempelvis vissa assimilationer påvisas som godtagbara då de förekommer i vuxental. Intressant vore även att studera huruvida KMA av fonemet /s/ förekommer i högre åldrar. För att kunna representera svenska barns fonologi bör också framtida studier inkludera barn med flerspråkighet.
25
Referenser
Ball, M. J. & Lowry, O. M. (2001). Methods in clinical phonetics. London: Whurr.
Ball, M. J., Müller, N. & Rutter, B. (2010). Phonology for communication disorders. New York: Psychology Press Taylor and Francis Group.
Blumenthal, C. & Jacobsson, E. (2013). Fonologi hos svenska förskolebarn med typisk
utveckling. (Magisterarbete). Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och
experimentell medicin. Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:624376/ FULLTEXT01.pdf
Browman, C. P. & Goldstein, L. (1992). Articulatory phonology: an overview. Phonetica,
49(3-4), 155-180.
Bruce, G. (2010). Vår fonetiska geografi: Om svenskans accenter, melodi och uttal. Lund: Studentlitteratur.
Burt, L., Holm, A. & Dodd, B. (1999). Phonological awareness skills of 4-year-old British children: an assessment and developmental data. International Journal of Language &
Communication Disorders, 34(3), 311-335. doi:10.1080/136828299247432
Dodd, B., Holm, A., Hua, Z. & Crosbie, S. (2003). Phonological development: a normative study of British English-speaking children. Clinical Linguistics & Phonetics, 17(8), 617–643.
Donegan, P. J. & Stampe, D. (1979). The study of natural phonology. I Stampe, D, A
dissertation on natural phonology (s. 126-173). New York: Garland.
Edwards, J. & Beckman, E, M. (2008). Methodological questions in studying consonant Acquisition. Clinical Linguistics & Phonetics, December, 22(12), 937–956.
Eneskär, B. (1978). Om ett barns språk vid fyra och sex år. Del II: Studier av uttalet. Malmö: Lärarhögskolan.
26
Engstrand, O. (2004). Fonetikens grunder. Lund: Studentlitteratur.
Fabiano-Smith, L. & Goldstein, B. A. (2010). Early-, middle-, and late-developing sounds in monolingual and bilingual children: an exploratory investigation. American Journal of
Speech-Language Pathology, 19(1), 66-77. doi: 10.1044/1058-0360(2009/08-0036)
Flahive, L. K. & Hodson, B. W. (2010). Speech sound disorders: an overview of acquistion, assessment, and treatment. I B.B. Shulman & N.C. Capone (Red.), Langauge development:
foundations, processes and clinical applications (s.225-253). Sudbury: Jones and Bartlett
Publishers.
Gerken, L. (1991). The metrical basis for children’s subjectless sentences. Journal of Memory
and Language, 30(4), 431-451.
Hansson, K. & Nettelbladt, U. (2002). Assessment of specific language impairment in Swedish. Logopedics Phoniatrics Vocology, 27(4), 146–154.
Henriksson, E. & Lawrence, H. (2014). Fonologi hos svensktalande treåringar:
referensmaterial till LINUS kortversion. (Kandidatarbete). Linköpings universitet,
Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Hämtad från: http://www.diva-portal.org/ smash/get/diva2:708032/FULLTEXT01.pdf
Holm, A., Crosbie, S. & Dodd, B. (2007). Differentiating normal variability from inconsistency in children's speech: normative data. International Journal of Language & Communication Disorders,42(4), 467-486.
Hua, Z. & Dodd, B. (Eds.). (2006). Phonological development and disorders in children. Clevedon: Multilingual Matters.
James, D. (2001). An item analysis of Australian English words for an articulation and phonological test for children aged 2 to 7 years. Clinical Linguistics & Phonetics, 15(6), 457- 485. doi:10.1080/02699200110045344
27
Johansson, S. & Lethagen. E. (2012). Fonologisk bedömning baserad på bildbenämning
jämfört med spontantal av barn med fonologisk språkstörning. (Magisterarbete). Linköpings
universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Från: http://liu.diva- portal.org/smash/get/diva2:577693/FULLTEXT01.pdf
Johnson, W. & Reiners, P. (2010). Patterns in child phonology. Edinburgh. Edinburgh University Press.
Linell, P. & Jennische, M. (1980). Barns uttalsutveckling. Stockholm: Libertryck.
Lundeborg, I. & McAllister, A. (2007). Treatment with a combination of intra-oral sensory stimulation and electropalatography in a child with severe developmental dyspraxia.Logopedics, Phoniatrics, Vocology,32(2), 71-79.
Markey, E. M., Parker, H. J. & Reisch, J. S. (1983). The use of photographs as occupational stimuli. Journal of Vocational Behavior, 22(1), 117-125.
McLeod, S., Doorn, J. & Van Reed, V. A. (2001). Normal acquisition of consonant clusters.
American Journal of Speech-Language Pathology, 10(2), 99-110. doi:10.1044/1058-
0360(2001/011)
Munson, B., Kurtz, B. A. & Windsor, J. (2005). The influence of vocabulary size, phonotactic probability, and wordlikeness on nonword repetitions of children with and without specific language impairment. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 48(5), 1033– 1047.
Müller, S. & Sundberg, H. (2011). Fonologiskt bedömningsmaterial för förskolebarn: Vilka
ord kan ingå?. (Magisterarbete) Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och
experimentell medicin. Hämtad från: http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:422315/ FULLTEXT01.pdf
Netin, R. & Pehrson, F. (2014). Fonologi hos svenska förskolebarn i åldersgruppen 4–5 år:
28
Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:706986/FULLTEXT03.pdf
Nettelbladt, U. (1983). Developmental studies of dysphonology in children.
(Doktorsavhandling, Lunds universitet, Linguistics and Phonetics).
Nettelbladt, U. (1998). Current theories of specific language impairment (SLI) in children. Logopedics Phoniatrics Vocology, 23(3), 97-105.
Nettelbladt, U. & Salameh, E. (Red.) (2007). Språkutveckling och språkstörning hos barn.
Del 1, Fonologi, grammatik, lexikon. Lund: Studentlitteratur.
Nilsson, A. & Sirén, E. (2014). Fonologi hos femåriga barn med svenska som modersmål:
Referensmaterial till bedömningsmaterialet LINUS kortversion. (Kandidatarbete). Linköpings universitet, Institutionen för klinisk och experimentell medicin. Hämtad från: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:709867/FULLTEXT01.pdf
Oller, D. K. & Ramsdell, H. L. (2006). A weighted reliability measure for phonetic transcription. Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 49(6), 1391–1411.
Pearson, B. Z., Velleman, S. L., Bryant, T. J. & Charko, T. (2009). Phonological milestones for African American English-speaking children learning mainstream American English as a second dialect. Language, Speech, and Hearing Services in Schools, 40(3), 229-44. doi:10.1044/0161-1461(2008/08-0064)
Riad, T. (2014). The phonology of Swedish. Oxford: Oxford University Press.
Shriberg, L. D., Austin, D., Lewis, B. A., McSweeny, J. L. & Wilson, D. L. (1997). The speech disorders classification system (SDCS): extensions and lifespan reference data.
Journal of Speech, Language, and Hearing Research, 40(4), 723-740.
Shriberg, L. D. & Kwiatkowski, J. (1982). Phonological disorders III: a procedure for assessing severity of involvement.Journal of Speech and Hearing Disorders,47(3), 256-270.
29
Smit, A. B., Hand, L., Freilinger, J. J., Bernthal, J. E. & Bird, A. (1990) The Iowa articulation norms project and its Nebraska replication. Journal of Speech and Hearing Disorders, 55(4), 779-798.
Stoel-Gammon, C. & Williams A. L. (2013). Early phonological development: creating an assessment test. Clinical Linguistics & Phonetics, 27(4), 278-286. doi: 10.3109/02699206.2013.766764.
Sveriges nationalatlas. (u.å) Webbatlas. Hämtad 21 maj 2014. Från Sveriges nationalatlas: http://www.sna.se/webbatlas/kartor/vilka.cgi?fritext=spr%E5k&lang=SE&karta=sprakomrade n&vf1=OK
Velleman, S. L. & Pearson, B. Z. (2010). Differentiating Speech Sound Disorders from Phonological Dialect Differences: Implications for Assessment and Intervention. Topics in
Language Disorders, 30(3), 176-188. doi: 10.1097/TLD.0b013e3181efc378
Weindrich, D., Jennen-Steinmetz, C., Laucht, M., Esser, G. & Schmidt, M. H. (1998). At risk for language disorders? Correlates and course of language disorders in preschool children born at risk. Acta Paediatrica, 87(12), 1288–1294.
Bilaga 1
Informationsbrev till förskolepersonal
Utprövning av ett nytt fonologiskt testmaterial. Barn med typisk språkutveckling i 5-6 års ålder.
Hej!
Vi har efter godkännande från er enhetschef valt att kontakta er förskola.
Vi är två studenter som läser vårt fjärde och sista år på logopedprogrammet på Linköpings universitet. Under våren 2014 arbetar vi med vår magisteruppsats. Vårt arbete innebär en utprövning av ett nytt fonologiskt bedömningsmaterial som i framtiden kan användas i utredning av barns uttalsutveckling. Det är med anledning av detta vi kontaktar er. Som en del i vår studie söker vi nu barn mellan 4 år och 12 månader samt 6 år och 12 månader som har god hörsel och har svenska som modersmål. Barnen ska inte heller ha haft eller ha pågående logopedkontakt. Testningen kommer att ske på förskolan och består i att barnen får benämna bilder som visas på en datorskärm. Ljudinspelning av barnets tal kommer ske. Testningen kommer att ta ungefär 10-15 minuter. Om barnet blir trött tar vi en kort paus. Vi kommer i största mån försöka göra situationen givande för barnet.
Deltagandet i studien är frivilligt och såväl barn som vårdnadshavare har rätt att avbryta deltagandet när som helst. Det insamlade materialet kommer att analyseras för att ge en generell bild av barns uttalsutveckling i åldrarna 5-6 år. För att värna om barnens och förskolans anonymitet kommer inget annat än barnets kön och ålder att registreras. Resultaten kommer sedan att presenteras på gruppnivå, vilket innebär att inget enskilt barns resultat kommer att kunna spåras. Data kommer att sparas på logopedprogrammet för eventuell framtida forskning. Syftet med testningen är att få fram data om typisk utveckling, inte att diagnosticera. Inga resultat kommer att presenteras för den enskilda individen varken i studien eller till vårdnadshavare/förskolepersonal. Studien kommer att redovisas på ett uppsatsseminarium på Linköpings universitet, samt skriftligt i form av en magisteruppsats. Denna kommer att publiceras på Linköpings universitets e-press som en elektronisk databas där uppsatser finns samlade.
Vi kommer att besöka förskolorna för testning av de barn vars vårdnadshavare samtyckt till deltagande i studien. Testningen kommer att göras enskilt med varje barn, och vi behöver då låna ett rum till detta på förskolan. Vi ber er även om hjälp med att dela ut information till vårdnadshavare samt samla in samtyckesbrev från de som valt att delta.
Vid frågor eller synpunkter är ni välkomna att kontakta någon av oss.
Vänliga hälsningar,
Josefin Berglund Kaisa Hasselquist
mail: mail:
telefon: telefon:
Handledare
Inger Lundeborg Hammarström mail:
Bilaga 2(1)
Informationsbrev till vårdnadshavare
Utprövning av ett nytt fonologiskt testmaterial. Barn med typisk språkutveckling i 5-6 års ålder.
Hej!
Vi är två studenter som läser vårt fjärde och sista år på logopedprogrammet på Linköpings universitet. Under våren 2014 arbetar vi med vår magisteruppsats. Logopeder arbetar bland annat med tal- och språksvårigheter hos barn. För att kunna göra exakta bedömningar av barn med svårigheter behövs kunskap om hur barn utan svårigheter talar. Det är med anledning av detta som vi kontaktar er. Ett nytt bedömningsmaterial har tagits fram vid enheten för Logopedi vid Linköpings universitet och till detta behövs kunskaper om hur barn utan svårigheter talar. Vårt arbete är att testa detta nya material på barn utan kända svårigheter. Som en del i vår studie söker vi nu barn mellan 5 och 6 år som har god hörsel och har svenska som modersmål. Barnen ska inte heller ha haft eller ha pågående logopedkontakt. Testningen kommer att ske på förskolan och består i att barnen får benämna bilder av vardagliga föremål som visas på en datorskärm. Ljudinspelning av barnets tal kommer ske. Testningen kommer ta ungefär 10 minuter. Om barnet blir trött tar vi en kort paus. Vi kommer i största mån försöka göra situationen trivsam för barnet.
Deltagandet i studien är frivilligt och såväl barn som vårdnadshavare har rätt att avbryta deltagandet när som helst. Det insamlade materialet kommer att analyseras för att ge en generell bild av barns uttalsutveckling i åldrarna 5-6 år. För att värna om barnens och förskolans anonymitet kommeringet annat än barnets kön och ålder att registreras. Resultaten kommer sedan att presenteras på gruppnivå, vilket innebär att inget enskilt barns resultat kommer att kunna spåras. Data kommer att sparas på logopedprogrammet för eventuell framtida forskning. Studien kommer att redovisas på ett uppsatsseminarium på Linköpings universitet, samt skriftligt i form av en magisteruppsats. Denna kommer att publiceras på Linköpings universitets e-press som är en elektronisk databas där uppsatser finns samlade. Vi kommer att besöka förskolorna för testning av de barn vars vårdnadshavare samtyckt till deltagande i studien. Testningen kommer att göras enskilt med varje barn.
Om ni samtycker till ert barns deltagande i studien var vänlig fyll i medföljande samtyckesbrev, efter att ni fått ert barns godkännande.
Vid frågor eller synpunkter är ni välkomna att kontakta någon av oss.
Vänliga hälsningar,
Josefin Berglund Kaisa Hasselquist
mail: mail:
telefon: telefon:
Handledare
Inger Lundeborg Hammarström mail:
Bilaga 2(2)
Samtyckesbrev till vårdnadshavare
Utprövning av ett nytt fonologiskt testmaterial. Barn med typisk språkutveckling i 5-6 års ålder.
Jag anser att jag och mitt barn är informerade och ger härmed vårt samtycke till deltagande i studien, samt att data får sparas enligt det sätt som är beskrivet i informationsbrevet.
Jag bekräftar härmed att:
Mitt barn har inte någon känd hörselnedsättning
Mitt barn väntar inte på och har inte haft tidigare eller nuvarande logopedkontakt Mitt barn har svenska som modersmål
Barnets namn och födelsedatum (ÅÅMMDD)
--- Vårdnadshavares underskrift --- Namnförtydligande --- Datum och ort