Till denna studie valdes en kvantitativ ansats i form av enkätstudie. Detta för att vi ville få en övergripande bild om skolsköterskors uppfattning. Vi ville kunna mäta beskriva och jämföra
29 uppfattningar och kunna säga något om en större grupp även om resurserna till denna studie endast räckte till för att undersöka en mindre grupp (jfr Eliasson, 2013; Polit & Beck, 2004).
Då det är just uppfattningar som studeras och inte rena konstateranden av fakta så går studien mot det kvalitativa området. Att studien handlar om uppfattningar kan möjligen ha påverkan på studiens validitet och reliabilitet. Skolsköterskorna i studien kanske inte vågat svara på vissa frågor då de inte har tyckt sig veta ”det rätta svaret” och glömt att det faktiskt var uppfattningen som efterfrågades. Den som läser resultatet kan kanske också tolka det som en exakt sanning istället för en sanning om skolsköterskans uppfattning. Dock ville vi ändå just se till uppfattningar för att få ett större djup i ämnet om hur skolelever använder rslm och i skolsköterskans tankar kring det.
Urval
Urvalet till denna studie var 62 skolsköterskor i Uppsala kommun. Just skolsköterskor valdes dels då studien är inom området för vårdvetenskap. De flesta av skolsköterskorna hade specialistutbildningar som ger kunskaper om barn och ungdomars hälsa vilket kan vara till fördel i denna studie. Majoriteten av skolsköterskorna arbetade på grundskola viket kan förklaras genom att det med största sannolikhet finns fler grundskolor än gymnasieskolor i Uppsala kommun. Innan studiens början diskuterades möjligheten att göra en studie bland barn och ungdomar för att direkt fråga dem om deras användning av rslm. Förutom att det inte var möjligt då det inte utgick från ett sjuksköterskeperspektiv så kom vi också fram till att det från ett etiskt perspektiv skulle bli svårt att genomföra en sådan studie. För det första kan det vara känsligt att göra studier med barn och ungdomar delvis då särskilt yngre barn oftast inte har förmåga och förståelse att ge sitt samtycke (jfr Helgesson, 2015; Polit & Beck, 2014) och hur skulle vi hantera de uppgifter som framkom? Om det exempelvis skulle ha framkommit att många unga tar för stor dos av rslm hur skulle det vara att ingripa i detta utan att röja identiteter och gå emot konfidentialitetsprincipen.
En fallgrop vid kvantitativa studier är att för få personer har studerats vilket kan leda till att resultatet bara uppkommer av en slump (Statens beredning för medicinsk och social
utvärdering [SBU], 2001). Efter bortfall deltog slutligen 38 skolsköterskor i studien varav 27 arbetade på grundskolan och elva på gymnasiet. Vi tror att grupperna var lite för små för att kunna få ett generaliserbart resultat och för att p-värdena verkligen ska visa på en verklig skillnad i uppfattning. Åtgärder för att öka svarsfrekvensen och minska bortfallet gjordes innan dess genom två påminnelser via mejl. Antalet svar beräknas bli 30 till 50 % fler efter två påminnelser än utan påminnelse (jfr Ejlertsson, 2012). Bortfallet blev slutligen 24
30 skolsköterskor (39 %). Enligt Trost (2012) får man räkna med ett förväntat bortfall på 25 till 50 %.
Instrument för datainsamling
Då datainsamling skulle göras planerades först en pappersenkät att utformas och skickas per post då tankar fanns att en webbaserad enkät utskickad via mail, lätt skulle kunna förbises av skolsköterskorna eller försvinna och bli osynlig bland annat mejl. Det kan göra det svårt att få berättigad uppmärksamhet för den egna enkäten (jfr Ejlertsson, 2014). Tyvärr fanns vid den tidpunkten inte resurser eller möjlighet att skicka ut eller ta emot återsända enkäter per post.
Därför valdes webbaserad enkät för datainsamling. Dock var det till stor fördel att en person som arbetar inom elevhälsan i Uppsala kommun också var engagerad i studien. Goda svarsfrekvenser har uppvisats i studier där ett engagemang i studien funnits bland medarbetarna. (Ejlertsson, 2014).
Ett eget instrument för datainsamling utformades till studien. Vi kunde vid tillbakablick ha tagit mer tid till att eftersöka ett befintligt instrument – med fastställd validitet som kunde ha modifierats istället för att skapa en helt ny enkät (jfr Notter & Hott, 1996). Dock hittades inte ett befintligt instrument med frågor som motsvarade syfte och frågeställningarna till denna studie. Därför skapade vi ett eget instrument som uppfyllde detta som i sin tur ledde till att resultatet svarade på våra frågeställningar. I efterhand har vi sett svagheter i vår enkät som att den inte är helt frekvent i svarsalternativen vilket kan ge ett rörigt intryck. Detta ses i fråga åtta till tio som är frågor med liknande svarsalternativ men där svarsalternativen inte kommer i exakt samma ordning vid respektive fråga (se bilaga 2). I fråga elva till 14 har vi valt att ha alternativet ”vet ej”. I resultatet visade det sig bli det alternativet som många skolsköterskor valde. Om vi hade undvikit detta alternativ hade det tvingat deltagarna att ta ställning i frågan och detta hade gett ett bättre resultat. Många menar att men inte ska ha med svar som ”vet ej”
då många svaranden anger detta svar för att slippa ta ställning men andra menar också att de som verkligen inte vet måste få utrycka det (Trost, 2012). Vi kände då vi skapade enkäten att vi ville ge deltagarna en utväg om de verkligen inte visste istället för att tvinga dem till ett svar de kanske inte stod för.
För att en studie ska bli mer generaliserbar behöver reliabilitet och validitet i studien förstärkas. Instrumentet för datainsamling till denna studie förstärktes genom att det
utformades efter vetenskaplig metodlitteratur. Observationsbias från forskare undveks genom att en kvantitativ enkätundersökning valdes istället för till exempel en intervjuundersökning.
Enkäten kontrollerades också innan utskick i en mindre pilotstudie med två testpersoner som
31 också arbetar som skolsköterskor men i en annan kommun. Detta förstärker också enkätens validitet och reliabilitet. Testpersoner för pilotstudien hade inga specifika synpunkter på enkäten och tyckte att den gick bra att fyll i på cirka tio minuter vilket också var den
tidsangivelse vi senare uppgav till studiedeltagarna. Validitet och reliabilitet säkrades också genom att enkäten granskades av handledare, väl insatt i kvantitativ metod, innan utskicket (jfr Polit & Beck, 2004).
Ett metodfel finns i fråga 15 i enkäten, I efterhand har vi upplysts om att det finns speciella lösenordskyddade läkemedelslistor för skolsköterskor vid den medicinska elevhälsan i Uppsala kommun (se bilaga 3). Dessa innehåller inte naproxen, diklofenak, acetylsalicylsyra.
Dock framkom att en skolsköterska hade acetylsalicylsyra på mottagningen vilket inte framkommit om vi inte haft med detta som svarsalternativ.
Tid för enkätutskick
Tid för enkätutskick övervägdes. För att få en hög svarsfrekvens bör frågeformulär skickas ut vid en tidpunkt så att den inte alltför mycket konkurrera med andra aktiviteter (jfr Ejlertsson, 2014). Vi kom fram till att det var en dålig tidpunkt att skicka ut webbenkäterna i maj till juni 2015 då skolsköterskorna säkert hade många engagemang innan sommarlovet och då några av skolsköterskorna kanske redan gått på semester. Webbenkäterna skickades därför ut i
september vilket inte heller var en helt optimal tidpunkt med tanke på att skolorna just startat efter sommarlovet och skolsköterskorna kanske hade mycket att göra på arbetet. Tyvärr fanns dock inget tidsutrymme för att vänta med utskicken.
Resultat
Resultatet redovisas i form av frekvens, tabeller, diagram och löpande text. Tabeller och diagram används för att öka läsbarheten och beskriva hur kategorier hänger ihop (Friberg, 2012).
Det interna bortfallet i resultatet, bortfall i enstaka frågor (Ejlertsson, 2014) fanns i huvudsak i fråga 16 som är en öppen fråga. Enligt Trost (2012) bör man undvika öppna frågor i enkäter då det av olika anledningar kan bli så att deltagare inte svarar på dem delvis för att det är mer tidskrävande att sätta ett kryss i en ruta. Dock gick denna fråga inte att formulera på ett annat sätt då vi inte hade tillräckligt med bakgrund i just den frågan för att formulera fasta
svarsalternativ. Dessutom ville vi gå mer på djupet i frågan och få fram skolsköterskornas egna ord. Varför denna fråga inte analyserades med kvalitativ innehållsanalys, trots kvalitativ
32 ansats, var för att svar som skolsköterskor angav inte var tillräckligt omfattande för att kunna kondenseras och kodas till huvud- och underkategorier.
Studiens validitet
Intern och extern validitet förstärktes genom att planering för studien granskades av
handledare, insatt i kvantitativ metod, innan studiens påbörjan och genom att vi innan studiens påbörjan gick igenom befintliga vetenskapliga studier som berör samma områden som denna studie. Validiteten förstärks också genom att exakt tillvägagångssätt och metod finns
beskrivet i studien samt att bortfall redovisas i resultatet (jfr Polit & Beck, 2004). Vi tror dock att den externa validiteten i denna studie är något svag då det är så pass få deltagare.
Forskningsetiska överväganden
De forskningsetiska överväganden som togs upp i metoden gällande informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet (Ejlertsson, 2014) har efterföljts i studiens genomförande. Deltagarna tycks dock ha missat viss information angående
samtycke. Vi uppmanade deltagare som inte ville vara med i studien att maila och informera om att de inte ville delta för att slippa få påminnelser utskickade. Det kom endast ett mejl från en deltagare som inte ville delta fast det i efterhand, då deltagare ringdes upp för att påminnas om studien, visade sig att fler än en skolsköterska ville slippa påminnelser. Detta kan bero på brist på tid. Inga enkäter kan nås efter studiens avslutande då de är låsta till ett användarkonto i SurveyMonkey som har avslutats.
4.3 Slutsats
Denna studie visar att skolsköterskor inte vet i uppfattningen hur skolelever använder rslm och att elever har smärttillstånd som enligt skolsköterskans uppfattning kan bottna i flera orsaker. Flera psykiska faktorer nämns av skolsköterskorna vilket kan bero att de ser att många elever mår psykiskt dåligt då den psykiska ohälsan bland unga tycks öka.
Resultatet i studien kan bidra till att skolsköterskor börjar reflektera mer kring vad som ligger bakom elevers upplevda smärta och deras efterfrågan av rslm. Mer kunskap inom området är nödvändigt för att skolsköterskorna ska kunna arbeta med frågan både kliniskt och preventivt på både individ- och gruppnivå. Ett förslag till något skolsköterskorna kan vara en del i att utarbeta är att de frågeformulär som används vid hälsosamtal, utökas med frågor om rslm-användande så att ämnet blir en naturlig del i hälsosamtalet. Medicinska elevhälsan, med
33 skolsköterskan i fokus, har möjlighet att bevaka hälsoläget och förebygga de riskfaktorer som kan ses hos elever, varav felaktigt användande av rslm kan vara en.
Fler studier inom det här ämnet behövs för att kunna identifiera hur användandet av rslm ser ut bland unga eftersom denna studie endast fokuserar på skolsköterskans perspektiv samt då resultatet visar att flera skolsköterskor uppgivit att de inte vet i många av frågorna.
34
5 REFERENSER
ALBashtawy, M., Batiha, A.M., Tawalbeh, L., Tubaishat, A. & AlAzzam, M. (2015). Self medication among school students. The Journal of School Nursing, 31(2), 110-116. doi:
10.1177/1059840514554837
Bergqvist, A. (2010). Endometrios. I P. O. Jansson & B-M. Landgren (Red.), Gynekologi (ss.
277-284). Lund: Studentlitteratur.
Berntsson, L.T. & Köhler, L. (2001). Quality of life among children aged 2-17 years in the five Nordic countries. Comparison between 1984 and 1996. European Journal of Public Health, 11(4), 437-445.
Bjarnason, I. (2013). Gastrointestinal safety of NSAIDs and over-the-counter analgesics.
International Journal of Clinical Practice. Supplement, X(178), 37–42. doi:
10.1111/ijcp.12048
Brune, K., Hinz, B. & Otterness, I. (2009). Aspirin and acetaminophen: should they be available over the counter? Current Rheumatology Reports, 11(1), 36–40.
Calamusa, A., Di Marzio, A., Cristofani, R. Arrighetti, P., Santaniello, V., Alfani, S. &
Carducci, A. (2012). Factors that influence Italian consumers' understanding of over-the-counter medicines and risk perception. Patient Education and Counseling, 87(3), 395-401.
doi: 10.1016/j.pec.2011.10.003
Carlsson, J. (1996). Prevalence of headache in schoolchildren relation to family and school factors. Acta Paediatrica, 85(6), 692-696.
Clausson, E.K., Köhler, L. & Berg, A. (2008). School children’s health as judged by Swedish school nurses – a national survey. Scandinavian Journal of Public Health, 36(7), 690-697. doi: 10.1177/1403494808090671
35 Cruz, M.J., Dourado, L.F., Bodevan, E.C., Andrade, R.A. & Santos, D.F. (2014). Medication use among children 0-14 years old: population baseline study. Jornal de Pediatria, 90(6), 608-15. doi: 10.1016/j.jped.2014.03.004
Dawood, O.T., Mohamed Ibrahim, M.I. & Abdullah, A.C. (2015). Children’s knowledge and beliefs about medicines. Journal of Child health care: for Professionals working with
Children in the Hospital and Community, 19(1), 73-83. doi: 10.1177/1367493513496911
DiMario, J. F. (1992). Childhood headaches: a school nurse perspective. Clinical Pediatrics, 31(5), 279-282.
Dina, F. & Pajalic, Z. (2014). How school nurses experience their work with schoolchildren who have mental illness - a qualitative study in a Swedish context. Global Journal of Health Science, 6(4), 1-8. doi: 10.5539/gjhs.v6n4p1
Djurfeldt, G., Larsson, R. & Stjärnhagen, O. (2010). Statistisk Verktygslåda 1 – samhällsvetenskaplig orsaksanalys med kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.
Eccles, R. (2006). Efficacy and safety of over-the-counter analgesics in the treatment of common cold and flu. Lund: Studentlitteratur.
Ejlertsson, G. (2012). Statistik för hälsovetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken – en handbok i enkätmetodik. Lund:
Studentlitteratur.
Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.
Fass. (2014). Alvedon®. Hämtad 15 september, 2015, från
http://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=19581115000027
Fass. (2015). Ipren®. Hämtad 15 september, 2015, från
http://www.fass.se/LIF/product?userType=2&nplId=19851206000039
36 Fichtel, A. & Larsson, B. (2002). Psychosocial impact of headache and comorbidity with other pains among Swedish school adolescents. Headache, 42(8), 766-775.
Forskning & Framsteg. (2007). Fredholm. L, Tonårshjärnan baxnar. Hämtad 17 september, 2015, från http://fof.se/tidning/2007/1/tonarshjarnan-baxnar
Fredriksson, L. (2014). Ont i nacke och axlar. Hämtad 15 oktober, 2015, från http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Ont-i-nacke-och-axlar/
French, L. (2008). Dysmenorrhea in adolescents: diagnosis and treatment. Paediatric Drugs, 10(1), 1-7.
Friberg, F. (2012). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. I F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – vägledning för litteraturbaserade
examensarbeten (ss. 121-132). Lund: Studentlitteratur.
Golsäter, M., Sidenvall, B., Lingfors, H. & Enskär, K. (2011). Adolescents' and school nurses' perceptions of using a health and lifestyle tool in health dialogues. Journal of Clinical
Nursing, 20(17-18), 2573-2583. doi: 10.1111/j.1365-2702.2011.03816.x
Hakala, P., Rimpelä, A., Saami, L. & Salminen, J. (2006). Frequent computer-related acitivities increase the risk of neck-shoulder and lowback pain in adolescents. European Journal of Public Health, 16(5), 536-541.
Helgesson, G. (2015). Forskningsetik. Lund: Studentlitteratur.
Holland, P.R. (2014). Headache and sleep: shared pathophysiological mechanisms.
Cephalalgia: an International Journal of Headache, 34(10), 725-744. doi:
10.1177/0333102414541687
Holmström, I.K., Bastholm-Rahmner, P., Bernsten, C., Röing, M. & Björkman, I. (2014).
Swedish teenagers and over-the-counter analgesics - responsible, casual or careless use.
Research in Social & Administrative Pharmacy, 10(2), 408-418. doi:
10.1016/j.sapharm.2013.06.004
37 Höglund A., Etik för specialistsjuksköterskeutbildningen, (2010), webbföreläsning del 1 och del 2. Hämtad 17 september, 2015, från http://media.medfarm.uu.se
Johansson, K. & Barnens rätt i samhället [BRIS]. (2012). Se hela mig. Barns egna ord om sin psykiska hälsa. Studie från BRIS 2012. Stockholm: BRIS. Hämtad 17 september, 2015, från http://www.bris.se/upload/Articles/Rapport_hela%20mig_webb_ensidig.pdf
Larsdotter, T. (2011). Mensvärk – vad kan man göra själv? Hämtad 15 oktober, 2015, från http://www.1177.se/Uppsala-lan/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Mensvark-vad-kan-man-gora-sjalv/
Larsson, B. & Zaluha, M. (2003). Swedish school nurse´s view of school health care.
Utilization, causes and management of recurrent headaches among school children.
Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17(3), 232-238.
Lundblad, B., Hellström, A.L. & Berg, M. (2010). Children's experiences of attitudes and rules for going to the toilet in school. Scandinavian Journal of Caring Science, 24(2), 219-223. doi: 10.1111/j.1471-6712.2009.00707.x
Läkemedelsverket. (2014a). Försäljning av paracetamol i tablettform tillåts endast på apotek.
Uppsala: Läkemedelsverket. Hämtad 17 september, 2015, från
https://lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2014/Forsaljning-av-paracetamol-i-tablettform-tillats-endast-pa-apotek/
Läkemedelsverket. (2014b). Kartläggning av receptfria läkemedel: användning, attityder, rådgivning och säkerhet. Rapport från Läkemedelsverket Uppsala: Läkemedelsverket.
Hämtad 16 september, 2015, från
https://lakemedelsverket.se/upload/om-lakemedelsverket/rapporter/Slutrapport%20Kartl%C3%A4ggning%20av%20receptfria%20l
%C3%A4kemedel_2.pdf
Läkemedelsverket. (2015). Receptfria värktabletter. Uppsala: Läkemedelsverket. Hämtad 15 september, 2015, från
https://lakemedelsverket.se/malgrupp/Allmanhet/Sjukdom-och-behandling/Behandlingsrekommendationer---listan/Receptfria-varktabletter-/
38 Magnusson, M., Hagelin, E., Sundelin, C. & Blennov, M. (2009). Barnhälsovård – att främja barns hälsa. Stockholm: Liber.
Magnusson Österberg, J. (2014). Ont i magen hos barn. Hämtad 21 oktober, 2015, från http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Ont-i-magen-hos-barn/
Moore, G.F., Murphy, S., Chaplin, K., Lyons, R.A., Atkinson, M. & Moore, L. (2014).
Impacts of the primary school free breakfast initiative on socio-economic inequalities in breakfast consumption among 9-11-year-old schoolchildren in Wales. Public Health Nutrition, 17(6), 1280-1289. doi: 10.1017/S1368980013003133
Nesbitt, A.D., Leschziner, G.D. & Peatfield, R.C. (2014). Headache, drugs and sleep.
Cephalalgia: an International Journal of Headache, 34(10), 756-766. doi:
10.1177/0333102414542662
Nordén-Hägg, A., Shamoon, M. & Kälvemark Sporrong, S. (2012). Deregulation of nonprescription medicines in Sweden-a look at the control system. Research in Social &
Administrative Pharmacy, 8(6), 567-573. doi: 10.1016/j.sapharm.2011.12.003
Notter, L.E. & Hott, J.R. (1996). Forskningsmetodik inom omvårdnad. Lund:
Studentlitteratur.
Olsson, H. & Sörensen, S. (2011). Forskningsprocessen - kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Polit, D. & Beck, C.T. (2004). Nursing research - principals and methods. Philadelphia:
Lippincott Williams & Wilkins.
Polit, D. & Beck, C.T. (2014). Essentials of nursing research - appraising evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
Prop 2007/08. Regeringens proposition. En förnyad folkhälsopolitik. Stockholm:
39 Socialdepartementet. Hämtad 22 oktober, 2015, från
http://www.regeringen.se/contentassets/e6210d374d4642328badd71f64ca9846/en-fornyad-folkhalsopolitik-prop.-200708110
Rajanayagam, J., Bishop, J.R., Lewindon, P.J. & Evans, H.M. (2015). Paracetamol-associated acute liver failure in Australian and New Zealand children: high rate of medication error.
Archives of Disease in Childhood, 100(1), 77–80. doi: 10.1136/archdischild-2013-304902
Rhee, H. (2001). Risk factors for and sequelae of headaches in schoolchildren with clinical implications from a psychosocial perspective. Journal of Pediatric Nursing, 16(6), 392-401.
Schelin, Å. (2014). Receptfria läkemedel vid tillfällig smärta. Hämtad 9 april, 2015, från
http://www.1177.se/Vastra-Gotaland/Fakta-och-rad/Rad-om-lakemedel/Receptfrialakemedel-vid-tillfallig-smarta/
Schneider, M.B., Friedman, S.B. & Fisher, M. (1995). Stated and unstated reasons for visiting a high school nurse’s office. Journal of Adolescent Health, 16 (1), 35-40.
Schraml, K., Perski, A., Grossi, G. & Simonsson-Sarnecki, M. (2011). Stress symptoms among adolescents: the role of subjective psychosocial conditions, lifestyle, and self-esteem.
Journal of Adolescence, 34(5), 987-996. doi: 10.1016/j.adolescence.2010.11.010
Senterre, C., Dramaix, M. & Thiébaut, I. (2014). Fluid intake survey among schoolchildren in Belgium. BMC Public Health, 26(14), 651. doi: 10.1186/1471-2458-14-651
SFS 2003:460. Lagen om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm:
Utbildningsdepartementet. Hämtad 18 september, 2015, från
https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Lag-2003460-om-etikprovning_sfs-2003-460/
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 18 september, 2015, från https://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/
40 Smith, L., Louw, Q., Crous, L. & Grimmer-Somers, K. (2009). Prevalence of neck pain and headaches: impact of computer use and other associative factors. Cephalalgia: an
International Journal of Headache, 29(2), 250-257. doi: 10.1111/j.1468-2982.2008.01714.x
Socialstyrelsen. (2004). Socialstyrelsens riktlinjer för skolhälsovården. Hämtad 13 oktober, 2015, från http://www.barnintro.se/Kap4/Socialstyrelsens_riktlinjer_for_skolhalsovarden.pdf
Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport 2009. Hämtad 5 oktober, 2015, från http://www.socialstyrelsen.se/publikationer2009/2009-126-71
SOSFS 2000:1. Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 18 september, 2015, från https://www.socialstyrelsen.se/sosfs/2000-1
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering [SBU]. (2001). Evidens – vetenskap i äldrevården. Stockholm: SBU i samarbete med svenska kommunförbundet. Hämtad 26 oktober, 2015, från http://www.sbu.se/sv/Publicerat/Ovrig/Evidens---Vetenskap-i-aldrevarden/
Stosic, R., Dunagan, F., Palmer, H., Fowler, T. & Adams, I. (2011). Responsible
self-medication: perceived risks and benefits of over-the-counter analgesic use. The International Journal of Pharmacy Practice, 19(4), 236–245. doi: 10.1111/j.2042-7174.2011.00097.x
SurveyMonkey. (2015). USA. Hämtad 1 september, 2015, från https://sv.surveymonkey.com/
Svensk sjuksköterskeförening. (2014). ICN:s etiska kod för sjuksköterskor. Stockholm:
Svensk sjuksköterskeförening. Hämtad 21 september, 2015, från http://www.swenurse.se/Sa-tycker-vi/Publikationer/Etik/ICNs-Etiska-kod-for-sjukskoterskor/
Swain, M.S., Henschke, N., Kamper, S.J., Gobina, I., Ottová-Jordan, V. & Maher, C.G.
(2014). An international survey of pain in adolescents. BMC Public Health, 13(14), 447. doi:
10.1186/1471-2458-14-447
41 Trost, J. (2012). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Vidourek, R.A., King, K.A. & Fehr, S.K. (2014). Hispanic youth involvment in over-the counter drug use: parent, peer, and school factors. Journal of Addictive Diseases, 33(4), 376–387. doi: 10.1080/10550887.2014.969601
Westerlund, M., Brånstad, J.O. & Westerlund, T. (2008). Medicine-taking behaviour and drug-related problems in adolescents of a Swedish high school. Pharmacy World & Science, 30(3), 243-250.
Wilcox, C.M., Cryer, B. & Triadafilopoulos, G. (2005). Patterns of use and public perception of over-the-counter pain relievers: focus on nonsteroidal antiinflammatory drugs. The Journal of Rheumatology, 32(11), 2218–2224.
Wilson, K.M., Singh, P., Blumkin, A.K., Dallas, L. & Klein, J.D. (2010). Knowledge gaps and misconceptions about over-the-counter analgesics among adolescents attending a
hospital-based clinic. Academic Pediatrics, 10(4), 228–232. doi: 10.1016/j.acap.2010.04.002
Bilaga 1.(1)
Skolsköterskans uppfattning om elevers brukande av receptfria smärtstillande läkemedel.
Skolsköterskans bakgrund – kryssa i dina svar. På vissa frågor kan du fylla i flera
Skolsköterskans bakgrund – kryssa i dina svar. På vissa frågor kan du fylla i flera