Metoddiskussion

Vi tycker att en kvalitativ metod har fungerat bra för vår undersökning. Utifrån vårt syfte där vi skulle undersöka den fysiska miljön på två förskolor och pedagogers arbetssätt behövde vi en djupare förståelse, vilket vi bedömde att enkäter eller endast observationer inte skulle kunna ge oss. Med hjälp av enskilda semistrukturerade intervjuer fick vi fram en större bredd av svar, trots att samma frågor ställdes till samtliga respondenter på samma förskola. De hade då möjligheten att utveckla sina svar och vi kunde ställa följdfrågor, vilket inte hade varit möjligt vid en strukturerad intervju.

Då vi endast hade en dag på oss att observera och intervjua på vardera förskola känner vi nu i efterhand att planeringen av denna dag skulle varit bättre och mer strukturerad från vår sida. Vi valde att anpassa oss efter när personalen hade tid för intervjuer, vilket ledde till att observationerna blev spridda. Detta resulterade i att det var svårt att få en helhetssyn. Alternativt hade observation och intervju kunnat få ta vars en dag (eller mer) i anspråk. Bilderna vi tog på miljön har kommit till stor användning för oss; de har påmint om hur förskolorna såg ut och har hjälpt oss att kontrollera detaljer etcetera i efterhand. Vi är nyfikna på vilka resultat vi fått om vi hade besökt förskolorna flera dagar: Hade resultaten blivit annorlunda då? Nu i efterhand känner vi att vi då hade kunnat fördjupa den flyktiga blicken in i verksamheten (Säljö 2010) och kanske kunnat upptäcka ännu mer och få en djupare insikt i arbetssättet på de båda förskolorna.

26

6.2 Resultatdiskussion

I inledningen nämnde vi att olika officiella dokument framhäver att förskolor ska arbeta med begreppet en förskola för alla och vi undrade hur det ser ut för barn med fysiska funktionsnedsättningar. Hur anpassas den fysiska miljön och arbetssättet för dessa barn? Vi hade en tanke om att det skulle vara stor skillnad mellan de olika förskolorna, men efter denna studie kan vi konstatera att skillnaden var liten. Det som utmärkte sig var anpassningen av den fysiska miljön på den inriktade förskolan då denna förskola har kapacitet till att inskola barn med större och/eller fler funktionsnedsättningar.

Utifrån de svar vi fått från respondenter gällande anpassning av den fysiska miljön på förskolan, har vi förstått att denna är av stor vikt för att barn med fysiska funktionsnedsättningar ska få möjlighet till en bred utveckling sett ur ett sociokulturellt perspektiv. Detta stämmer överens med vad Paulsson (2000) kommit fram till i sin forskning. För att denna utveckling ska kunna bli verklig krävs stimulans och träning samt tillgång till hjälpmedel och anpassade lekmaterial (Paulsson 2000). Detta såg vi på båda förskolor då de båda hade arbetat för att optimera anpassningen genom hjälp från andra instanser, exempelvis syncentral och habilitering. På den inriktade förskolan underströk de även att de kontinuerligt gjorde anpassningar i den fysiska miljön för att tillgodose barnens behov.

Vidare framkommer det i vår undersökning om bristen av förvaring för hjälpmaterial på den inriktade förskolan. Personalen fick förvara hjälpmedlen till exempel i kapprum, vilket vi kände begränsade framkomligheten till barnens personliga klädkrokar samt inskränkte den allmänna förflyttningen i dessa utrymmen. I artikeln av Hemmington och Borell (2001) tar de upp att det är ett problem med dålig tillgång till och förflyttning av barnens personliga utrustning. De påpekar även att det krävs utredning av ovannämnda problem för att organisera och anpassa. Pedagogerna förklarade för oss att de tyvärr inte har någon möjlighet till att lösa detta problem då det inte fanns mer utrymme och pedagogerna förvarar hjälpmaterialet utifrån de möjligheter de har.

I artikeln av Sucuoḡlu med flera (2014) konstateras att kompletterande utbildningar för personalen troligtvis resulterar i ökad kunskap gällande inkludering. Forskarna menar att det krävs engagerade förskollärare och anpassning av inlärning för att tillgodose alla barns behov och erbjuda samma möjligheter till alla barn. Genom vår studie har vi sett att erfarenhet i vissa fall kan vara lika betydelsefull som utbildning då inte alla pedagoger på de besökta

27

förskolorna har förskollärarutbildning eller utbildning inom specialpedagogik men trots detta kan inkludera barnen i barngruppen. Föräldrarnas positiva respons gällande pedagogernas engagemang och kompetens gällande inkludering styrkte vår uppfattning av pedagogernas arbetssätt. Vår tanke är att genom de kompletterande utbildningar de har gått samt genom erfarenheter de har fått via de år de har arbetat har de utökat sin kunskap inom specialpedagogik. Att få tillgång till de kompletterande utbildningarna tror vi är en tillgång för pedagogerna och kan hjälpa dem i situationer, exempelvis vid händelsen vid sandlådan där pedagogen inte besvarade barnets vädjan om hjälp vid en situation med ett annat barn som kunde resulterat en inkluderande handling.

6.3 Avslutande funderingar

Vid besöket på den inriktade förskolan hade vi en bild av att både ute- och innemiljön skulle vara väl anpassade till alla barn, oavsett om de hade funktionsnedsättning eller inte. Vi upplevde dock inte att utemiljön uppnådde samma anpassningsgrad som innemiljön och fick en känsla av att den inte var framkomlig för de barn med hjälpmedel som exempelvis rullstol och rullatorer. Exempel på detta är kanterna vid sandlådan och klätterställningen som inte var tillgänglig om man har hjälpmedel. Paulsson (2000) skriver i sin bok Det ser så fint ut på

pappret om en artikel där Tamm (2000) framhåller att miljön talar om ifall man är

välkommen eller inte och att en miljö kan bli diskriminerande vid uteslutning. Tyvärr var det endast barn utan funktionsnedsättningar ute vid besöket på den inriktade förskolan. Hade vi besökt förskolan fler gånger och därmed fått se hur barn med funktionsnedsättning rörde sig på gården och använde sig av det tillgängliga materialet, hade vår syn på utemiljön eventuellt förändrats.

På den traditionella förskolan belyste respondenterna vikten av att var leksak hade sin plats för att underlätta för det barn som hade en fysisk funktionsnedsättning. När vi observerade förskolans utemiljö kunde vi emellertid inte se någon struktur bland leksakerna i förrådet. Paulsson (2000) framhäver att välfungerande hjälpmedel och anpassade lekmaterial är viktiga aspekter för träning och stimulans hos barnen. Hade vi besökt förskolan ytterligare en dag, hade sorteringen av materialet i förrådet kanske sett annorlunda ut. Paulsson menar att om lekmaterialet är organiserat och anpassat efter barnet med funktionsnedsättning så ger det hen

28

en chans att bli självständig och får möjlighet att leka tillsammans med sina kamrater. För att detta ska bli genonomförbart krävs det att miljön är anpassad efter barnets behov.

6.4 Vidare forskning

Vi tar med oss dessa erfarenheter för att kunna medverka eller ta initiativ till eventuella anpassningar på våra framtida yrkesplatser. Det har dykt upp en del funderingar under den tid vi skrivit detta arbete, som vi kan se som exempel på vidare forskning inom ämnet och för pedagogers fortsatta arbete med barn med funktionsnedsättningar. Vad som framkommit i vår undersökning är att det krävs kontinuerlig anpassning av både inne- och ute miljön och arbetssättet. Med detta i åtanke undrar vi hur resultatet skulle blivit om vi hade observerat förskolorna och pedagogerna under en längre tid. Ett helt annat perspektiv är barnets, och här finns ett stort, delvis outforskat, fält. För vidare forskning tror vi även att det kan vara av intresse att studera vidare på föräldrars oro gällande övergång från en inriktad förskola till grundskolan.

29

Referenslista

Ahlberg, Ann (2013). Specialpredgogik i ideologi, teori och praktik: att bygga broar. 1.uppl. Stockholm: Liber

Alvehus, Johan (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. 1. uppl. Stockholm: Liber.

Alvesson, Mats (2011). Intervjuer: genomförande, tolkning och reflexivitet. 1. uppl. Malmö: Liber.

Andersson, Birgitta & Thorsson, Lena (red.) (2008). Därför inkludering. [Ny utg.] Härnösand: Specialpedagogiska skolmyndigheten

Barnkonventionen : ett samarbetsprojekt mellan Riksförbundet för rörelsehindrade barn och

ungdomar, RBU, och Rädda barnen. Stockholm: Riksförbundet för rörelsehindrade barn och

ungdomar.

Haug, Peder, Egelund, Niels & Persson, Bengt (2006). Inkluderande pedagogik i

skandinaviskt perspektiv. 1. uppl. Stockholm: Liber

Sucuoğlu, Bülbin & Işcen karasu, Fadime & Bakkaloğlu, Hatice & Akalin, Selma & Demir, Şeyda (2014) Preschool teachers knowledge levels about inclusion, i Educational Sciences:

Theory & Practice 14(4), sid. 1477-1483. Webbadress. http://files.eric.ed.gov/fulltext/EJ1045044.pdf

Granberg, Ann (2004). Småbarnslek: en livsnödvändighet. 1. uppl. Stockholm: Liber. H.Hemmingson & L.Borell (2002). Environmental barriers in mainstream schools. [Elektronisk] Hämtad 2015-08-11 från: http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1046/j.1365- 2214.2002.00240.x/epdf

Myter och fakta kring barn med funktionshinder: Rädda barnens 4:e regionkonferens i samarbete med Handikappförbundens samarbetsorgan Malmö 9-11 december 1999 (2000).

30

Calais Von Stokkom, Sonja & Kebbon, Lars (2000) Handikappsbegreppet, sid. 33-41 i Tideman, Magnus (red.) (2000). Perspektiv på funktionshinder och handikapp. [Ny utg.] Lund: Studentlitteratur.

Palla, Linda (2009). En förskola för alla: Tre artiklar om förskola och (special)pedagogik. Kristianstad: Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan Kristianstad, 3/2009.

Paulsson, Karin (2000). "Det ser så fint ut på papperet": om barn med funktionshinder och

Barnkonventionen. Ett samarbetsprojekt mellan Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, RBU och Rädda barnen. Stockholm: RBU.

Skolverket (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98. (Ny, rev. utg.). Stockholm: Skolverket

Tetler, Susan (2000). Den inkluderende skole - fra vision til virkelighed. Omarbejdet udgave af ph.d.-afhandling med titel: Imellem integration og inklusion.

Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning [Elektronisk] Hämtad 2015-08-13 från: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

31

Bilaga 1

Hej!

Vi är två studenter från Malmö Högskola som studerar till förskollärare. Vi är nu

igång med vårt examensarbete och ska skriva om anpassning i förskolan för barn

med olika fysiska funktionsnedsättningar. Vi kommer att studera anpassningen

på förskolan och inte barnet som individ. Vi önskar även att få ha en intervju

med personal och föräldrar på vald förskola. Ni kan närsomhelst under arbetets

gång avbryta ert samarbete men vi ser gärna att ni fullföljer om ni väljer att

samarbeta. Ingen personlig information kommer att finnas i arbetet, med respekt

för individskyddskravet, utan allt samlat material och intervjuer kommer att

behandlas konfidentiellt. De berörda parterna kan under arbetets gång få ta

kontakt med oss för att prata om uppsatsens information samt om frågor dyker

upp. Likaså kommer ni kunna ta del av detta arbete när det är färdigt.

Vi ser fram emot att få samarbeta med er!

Med vänliga hälsningar Anneli Kristensson och Kajsa Persson

Vi väljer att vara med i denna studie:

Personal 1 Personal 2

___________________ ___________________

Vi ställer gärna upp på en intervju:

Förälder/Föräldrar:

___________________

32

Bilaga 2

Intervjufrågor till pedagoger

Inriktad förskola

1. Vad har du för utbildning?

2. Vilken kompetens har du inom specialpedagogik? 3. Hur länge har du arbetat som pedagog i förskolan? 4. Hur många barn finns det på er avdelning för tillfället?

5. Anser du själv att du har tillräcklig kompetens för att kunna inkludera alla barns behov i er barngrupp?

6. Hur arbetar ni för att tillgodose det enskilda barnets behov i förskolans fysiska miljö? 7. Finns det möjlighet till att kunna anpassa den fysiska miljön för en barngrupp med

flera olika behov? Vid ja, varför anser du detta? Vid nej, vilka utmaningar kan man i så fall stöta på?

8. Begreppet ”en förskola för alla” nämns ofta: Är detta ett begrepp du är bekant med? Om ja, hur är dina tankar gällande detta begrep?

9. Det sägs att förskolorna ska vara ”en förskola för alla”: Anser du att behovet av anpassade förskolor fortfarande behövs? Varför?

33

Bilaga 3

Intervjufrågor till pedagoger

Anpassad förskola

1. Vad har du för utbildning?

2. Vilken kompetens har du inom specialpedagogik? 3. Hur länge har du arbetat som pedagog i förskolan?

4. Hur många barn finns det på er avdelning för tillfället? Anser du att det är ett bra antal för att kunna tillgodose även de barn som behöver extra stöd/hjälp?

5. Anser du själv att du har tillräcklig kompetens för att kunna inkludera barn med funktionsnedsättningar i barngruppen och uppfylla dessa barns behov?

6. Hur gick det till angående information om att det skulle börja ett barn med funktionsnedsättningar på er förskola?

7. Fick ni göra förändringar i miljön på förskolan inför just denna inskolning? … Om ja, vilka?

8. Hur går ni tillväga för att göra miljön anpassningsbar och funktionell?

9. Fick ni göra arbetsmässiga förändringar i arbetslaget inför just denna inskolning? … Om ja, vilka och hur?

10. Begreppet ”en förskola för alla” nämns ofta: Är detta ett begrepp du är bekant med? Om ja, hur är dina tankar gällande detta begrep?

11. Det sägs att förskolorna ska vara ”en förskola för alla”: Anser du att behovet av specialförskolor fortfarande behövs? Varför?

34

Bilaga 4

Intervjufrågor till föräldrar

1. Vänligen berätta lite om ditt/ert barn.

2. Vilken form av funktionsnedsättning har ditt barn?

3. Vilken information fick du/ni när det var dags för inskolning.

4. Hur gick dina/era tankar inför valet av vilken förskola du/ni skulle välja? 5. Vad var det som gjorde att ni valde just denna förskola?

6. Anser ni att förskolan tillgodoser ert barns behov? Vänligen ge exempel. 7. Vad ser ni för tillgångar och hinder med denna förskola?

8. Känner ni att det finns något ni saknar i den fysiska miljön eller arbetssättet? Vänligen ge exempel.