Metoddiskussion

Under arbetets gång och när studiens resultat var färdigt, framkom några svagheter när det gäller mitt val av innehållsanalys som metod. Jag kommer i detta avsnitt redogöra för dessa samt diskutera eventuella konsekvenser.

Vid min kategorisering av data för min kvantitativa analys, räknade jag elevuppgifter vid två separata tillfällen, så kallad dubbelkodning. Merparten av resultaten var

identiska men för något enstaka resultat skiljde sig siffrorna åt med ett fåtal uppgifter. Då skillnaderna av min dubbelkodning var så små att de inte kom att påverka studiens resultat, anser jag att intrasubjektiviteten varit relativt god.

En avgränsning som kan ha påverkat mitt resultat är att jag enbart har gjort en kvantitativ analys av läroböckernas elevuppgifter. En snarlik analys och kategorisering av de övningar som förekommer i lärarinstruktionerna hade kunnat ge ett annat resultat. T ex hade en sådan analys kunnat visa att det i dessa instruktioner finns flertalet

övningar som, till skillnad från läroboken, stimulerar den skriftliga kommunikations- förmågan.

Mitt urval består enbart av tre läromedel i matematik för årskurs 1-3. Detta urval är för litet för att kunna dra några generella slutsatser. Jag har även valt att analysera ett läromedel per årskurs. Att välja flera läromedel inriktade för samma årskurs hade kunnat visa ett bättre jämförande resultat. Det är rimligt att tro att författare till

läromedel har en större ambition att inkludera alla delar av kursplanens kunskapskrav i ett läromedel avsett för årskurs 3 än i läromedel för lägre årskurser. Ett annat rimligt antagande är att författare till läromedel avsedda för årskurs 1 inkluderar färre antal uppgifter med hänsyn till mottagarens varierande läs- och skrivförmåga.

Denna undersökning visar att det finns ett väldigt stort utbud av gemensamma introduktioner och övningar i lärarhandledningarna. Hur och om dessa övningar realiseras i verkligheten kan denna studie emellertid inte besvara. Jag har enbart kunna referera till tidigare forskning om undervisningen i klassrummen. Ett bra komplement till mitt metodval hade därför varit att även observera matematiklektioner och där se hur det analyserade läromedlet används. Ur ett läroplansteoretiskt perspektiv (Lundgren 1979, Linde 2012) skulle det då bli möjligt att studera hur kursplanens formulering tolkas av lärare och sedan realiseras i undervisningen. Det vilar ett läroplansteoretiskt perspektiv även över mitt första förslag till vidare forskning som presenteras i nästa avsnitt.

43

7.2 Förslag till vidare forskning

Den nu gällande läroplanen Lgr 11 ger stort utrymme för tolkningar eftersom den inte innehåller beskrivningar på hur undervisningen ska gå tillväga. Det hade därför varit intressant att undersöka hur lärare tolkar kursplanen i matematik och vad detta får för konsekvenser för matematikundervisningen. Genom att först välja ut ett område ur kursplanen att studera och sedan intervjua lärare, synliggörs lärarnas transformering av kursplanens formuleringarna. Med kompletterande klassrumsobservationer kan sedan lärarnas transformeringar studeras för att se hur dessa realiseras i undervisningen.

Ordet lärobok har flitigt florerat i detta arbete. I dagens högteknologiska samhälle känns emellertid en lärobok i matematik relativt omodern. Frågan är om vi är på väg mot en undervisning där läroboken får en allt mindre roll. Jag har i mitt arbete som vikarie samt under min VFU sett inslag av surfplattor i matematikundervisningen. Eftersom en surfplatta också har en kommunikativ innebörd är ytterligare ett förslag på vidare forskning att observera ”morgondagens” klassrum för att se hur dessa tekniska läromedel bidrar till utveckla elevernas kommunikativa förmåga. Eller om de helt enkelt kan likställas med enskilt arbete i en lärobok.

7.3 Avslutning

De citat som inledde detta arbete är alla exempel på kommunikation vid undervisning i matematik, dels mellan lärare och elever men även elever emellan. Ett antagande jag gör, efter att ha genomfört denna studie, är att en sådan kommunikation inte är tillräcklig vid läroboksbaserade matematiklektioner.

För att mina framtida elever ska få möjlighet att utveckla sina kommunikativa förmågor krävs det att jag som lärare får till stånd meningsfulla matematiska

diskussioner med korrekt terminologi. Jag låter följande citat sammanfatta mitt arbete och tar det med mig in i min framtida roll som lärare i vårt mångkulturella land: ”Vid ensidigt tyst arbete försummas matematik som problemlösningskonst och som

kommunikationsämne. Det missgynnar språk- och begreppsutvecklingen, både för dem som har svenska som modersmål och för dem som har ett annat modersmål” (SOU 2004:97 s. 131). De ramar jag som lärare väljer för min matematikundervisning är avgörande för vad mina elever ges möjlighet att lära.

45

8. Källförteckning

Bergqvist, Ewa, Bergqvist, Tomas, Boesen, Jesper, Helenius, Ola, Lithner, Johan, Palm, Torulf, & Palmberg, Björn (2010). Matematikutbildningens mål och undervisningens ändamålsenlighet: grundskolan våren 2009. Göteborg: Nationellt centrum för

matematikutbildning, Göteborgs universitet. Tillgänglig:

http://ncm.gu.se/media/ncm/forskning/kunskapsoversikt_ncm_ufm_gr.pdf [2015-01-26]

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (red.) (2012). Textens mening och makt: metodbok i samhällsvetenskaplig text- och diskursanalys. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur

Brorsson, Åsa (2011). Prima matematik 3, Lärarhandledning. Malmö: Gleerups Bryman, Alan (2011). Samhällsvetenskapliga metoder.2. uppl. Stockholm: Liber Dahllöf, Ulf (1999). Det tidiga ramfaktorteoretiska tänkandet. En tillbakablick.

Pedagogisk Forskning i Sverige, 4(1), ss. 5–29

Englund, Tomas, Forsberg, Eva & Sundberg, Daniel (red.) (2012). Vad räknas som kunskap?: läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola. Stockholm: Liber

Engvall, Margareta (2013). Handlingar i matematikklassrummet - En studie av undervisningsverksamheter på lågstadiet då räknemetoder för addition och subtraktion är i fokus. Linköping: Linköpings universitet

Haggarty, Linda & Pepin, Birgit (2002). An Investigation of Mathematics Textbooks and their Use in English, French and German Classrooms: who gets an opportunity to learn what? British Educational Research Journal, 28(4), ss. 567-590

Häggblom, Lisen (2013). Med matematiska förmågor som kompass. Lund: Studentlitteratur

Johansson, Monica (2003). Textbooks in mathematics education: a study of textbooks as the potentially implemented curriculum. Luleå: Luleå tekniska universitet Johansson, Monica (2006). Teaching mathematics with textbooks: a classroom and

curricular perspective. Luleå: Luleå tekniska universitet

Kavén, Anna (2011a). Mattedetektiverna. 1A, Lärarboken. Stockholm: Liber Kavén, Anna (2011b). Mattedetektiverna. 1B, Lärarboken. Stockholm: Liber Kavén, Anna (2011c). Mattedetektiverna. 1B. Stockholm: Liber

46

Kosko, Karl W. (2012). Student Enrollment in Classes with Frequent Mathematical Discussion and Its Longitudinal Effect on Mathematics Achievement. Mathematics Enthusiast. 9(1), ss. 111-148

Linde, Göran (2012). Det ska ni veta! En introduktion till läroplansteori. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur

Lundgren, Ulf P. (1979). Att organisera omvärlden: en introduktion till läroplansteori. Stockholm: LiberFörlag

Lundgren, Ulf P. (1999). Ramfaktorteori och praktisk utbildningsplanering. Pedagogisk Forskning i Sverige, 4(1), ss. 31-41

Löwing, Madeleine (2004). Matematikundervisningens konkreta gestaltning. En studie av kommunikationen lärare-elev och matematiklektionens didaktiska ramar.

Göteborg: Göteborgs universitet

Malmer, Gudrun (2002). Bra matematik för alla. Nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. Lund: Studentlitteratur

Mercer, Neil & Sams, Claire (2006). Teaching Children How to Use Language to Solve Maths Problems. Language and Education, 20(6), ss. 507-528

Myndigheten för skolutveckling (2008). Mer än matematik: om språkliga dimensioner i matematikuppgifter. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Tillgänglig: www.skolverket.se/publikationer?id=1891 [2014-10-15]

Picetti, Margareta & Elofsdotter Meijer, Siw (2009). Matte Direkt. Safari. Lärarhandledning 2A. Stockholm: Bonnier utbildning

Picetti, Margareta, Elofsdotter Meijer, Siw & Falck, Pernilla (2010). Matte Direkt. Safari. Lärarhandledning 2B. Stockholm: Bonnier utbildning

Riesbeck, Eva (2008). På tal om matematik. Matematiken, vardagen och den matematikdidaktiska diskursen. Linköping: Linköpings Universitet

Selander, Staffan (2003). Pedagogiska texter och andra artefakter för kunskap och kommunikation. En översikt över läromedel – perspektiv och forskning. I SOU 2003:15 Läromedel specifikt, Bilagor. Tillgänglig:

http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/1029 [2015-02-24]

Skolinspektionen (2009). Undervisningen i matematik: utbildningens innehåll och ändamålsenlighet. Kvalitetsgranskning, Rapport, 2009:5. Stockholm:

Skolinspektionen

Skolverket (2003). Lusten att lära – med fokus på matematik, Nationella kvalitetsgranskningar 2001-2002. Stockholm: Skolverket

47

Skolverket (2008). Kursplaner och betygskriterier grundskolan. Reviderad version 2008. Tillgänglig: http://www.skolverket.se/publikationer?id=745 [2015-02-21] Skolverket (2011a). Kommentarmaterial till kursplanen i matematik. Stockholm:

Skolverket

Skolverket (2011b). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket

SOU 2004:97. Att lyfta matematiken – intresse, lärande, kompetens. Tillgänglig: http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/30348 [2015-01-31]

Säljö, Roger (2014) Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur