METODDISKUSSION 38

Val av metoder gjordes med avseende på att förstå problemet, sätta sig in i situationen och kunna, på ett acceptabelt sätt, komma fram till ett bra lösningsförslag till

automatiseringen. Metoder som användes under applicering av automatiseringen anses som mindre relevanta då vi använde egen kunskap samtidigt som vi tog in ny information och tips från litterära och internetplacerade källor.

5.1.1 Insamling av data

Det som vi framförallt ser här är att vi öppnade böckerna för sent. Vi hade velat samla mer information om makro, automatisering, API mm. Tydligare struktur på

observationen, men framförallt intervjuerna hade varit önskvärt.

Värt att poängtera är att vårt examensarbete inte hör till undersökande natur utan ligger närmare det utvecklande området, där ett praktiskt genomförande anses mer lämpligt.

5.1.2 Framtagning av lösningsförslag

Kravspecifikationen tilldelades väldigt tidigt, vilket är viktigt, men vi borde specificerat ytterligare mer exakt vilka krav som verkligen gällde för arbetet. Dessutom borde diskussion med konstruktionschefen skett angående uppnåbarheten för respektive krav/mål. Samtidigt var det svårt för oss att ge en indikation på vilka krav/mål som definitivt kommer kunna uppnås och vilka som är mer tveksamma. Människor har en tendens att vilja leverera en så bra produkt som möjligt och tar lätt vatten över huvudet. Vi borde gjort klart för Weland Lagersystem AB vilka mål vi kommer uppnå och vilka som kommer verka som önskemål.

I och med att vi inte konkretiserade kraven mer än vi gjorde, kunde vi inte uppfylla samtliga mål under den tidsperiod vi tilldelats, trots att vi lagt ner väldigt mycket energi på det här. Värt att tillägga är att vi utförde en intervju i samband med

kravspecifikationen där vi lyckades reda ut ytterligare krav och förutsättningar men däremot anser vi att den inte var tillräcklig. Mer kraft och energi borde lagts här. De lösningförslag vi fick fram hörde till ett begränsat område inom automatisering. Ett alternativ vore att undersöka problemet mer grundligt och motivera varför just detta område valts. Kanske hade vi kommit fram till att det finns fler vägar att gå för att lösa problemet. Dock känns det som att vi trots allt fann en riktigt bra lösning på problemet.

5.1.3 Utvärdering av lösningsförslag:

Utvärdering tycker vi utfördes med precision vilket gav oss stabila förutsättningar att grunda vårt genomförande på.

Funktionsanalys

Funktionsanalysen lyckades definiera vad både vi och konstruktionschefen ville uppnå med automatiseringen. Här formades ramarna och gav oss en grund som tydligt kunde byggas vidare på vid utveckling av automatiseringen. Funktionsanalys är alltid viktigt att ha med vi utvecklandet av en ny produkt, i alla dess bemärkelser.

Funktionsanalysen kunde ha utvecklats till att gå ner på detaljnivå genom att analysera vilken vinst respektive funktion skulle generera. På så vis får vi ett mer norgrannt resultat som tydligt motiverar varför en viss funktion bör finnas med. Vi visste att vinsten måste redovisas på något sätt, och därför gjorde vi investeringskalkyler.

Uppnåbarhetsgraden av funktioner

Det är enkelt att lista vilka funktioner som en produkt ska innehålla och belysa de som är mer nödvändiga. Vad som lätt glöms bort är denna fråga: Hur enkelt är det att uppnå den specifika funktionen? Tänk dig följande scenario: Du har nyss färdigställt ett makro utifrån de förutbestämda nödvändiga funktioner definierade i funktionsanalysen. Du märker att du har en vecka kvar på programmerandet av makrot enligt din tidsplan. Därmed har du resurser att tillgå för att införa en eller flera av de önskvärda

funktionerna. Hur ser din prioriteringslista ut där? Vilken/vilka ska du välja? Av bl.a. denna anledning gjordes denna metod för att slippa tveksamheter vid ev. utrymme för extra funktioner. Även de mer nödvändiga funktionerna kan behöva en prioriteringslista eller helt enkelt upplevas som mer definierade så att det blir lättare att planera

programmeringsfasen. Dessutom hade denna metod ett syfte i att klargöra en viss bild av potentialen hos de framtagna lösningsförslagen.

Investeringskalkyl

Denna metod valdes för att göra utvärderingen mer verklighetstrogen för att dels förtydliga vilket lösningsförslag som framstår som den bästa, men också för att inge ett seriösare intryck då företag alltid gillar när ekonomiska kalkyler görs inför en investering ifall detta arbete verkade i skarpt läge. Hellre verklighet än leklåda.

Investeringskalkylen baserades på två metoder, PENG-metoden och en mätning av tidsskillnad vid programmering, seMätning av tidsskillnad för automatiseringsprocessen. Som vi sagt tidigare, avgränsade vi PENG-metodens syfte för att dels göra

investeringskalkylen mer lättläst men också med hänsyn till de svårvärderade

parametrarna, såsom ökat välbefinnande hos konstruktören (då han slipper känna bl.a. stress eftersom processen numera är automatiserad). Det leder kanske till att

konstruktören är mindre sjuk eller orkar prestera bättre i andra arbetsuppgifter osv. En sådan värdering blir mycket diffus såvida inte en detaljerad undersökning av liknande händelser utförs. Eftersom vi varken är några ekonomer eller humanister avgränsades PENG-metoden efter våra förutsättningar och tidsbegränsningar.

Testet som gick ut på att mäta tidsskillnaden för automatiseringsprocessen, blev lite begränsat och tillförde inte så mycket i slutändan. Vi skulle kunna ha lagt tid på att göra ett, i ett tidigt stadium, komplett test vilket hade ökat reliabiliteten markant. Men återigen, med så många mål att uppfylla fanns ingen tid.