Denna studie genomfördes med en kvalitativ forskningsansats med intervjuer som metod för datainsamling. Den intervjuguide som användes utgick från studiens syfte och frågeställning, vilket kom att justeras efter att pilotintervju hade genomförts. Den insamlade datan från undersökningen gav dock ett material som gjorde att studiens frågeställning behövde justeras efter att analys gjorts av datan. Detta ledde till att både frågeställning och syfte blev mer relevant för det analyserade datamaterialet, och i slutändan gav ett bredare resultat där fler delar från datamaterialet kom till användning. En kritisk aspekt som bör tas i beaktning vad gäller urvalet är att fem av de sex intervjuade eleverna kommer från socioekonomiskt starka områden, vilket kan ha påverkat resultatet. Undersökningens syfte var dock ej att ge ett generaliserande resultat, eller att ta hänsyn till socioekonomiska parametrar, utan enbart att ge
41
ökad förståelse för hur enskilda elever upplever och hanterar kombinationen av studier och satsning på elitidrott. Detta anser vi har uppnåtts genom det redovisade resultatet. En annan kritisk punkt vad gäller urvalet är att en av undersökningens deltagande elever, till skillnad från de andra eleverna, hade avslutat sin elitsatsning under det senaste året, vilket kan ha påverkat dennes svar och studiens trovärdighet.
Vad gäller insamlandet av data, det vill säga intervjuerna, finns en kritisk aspekt kring själva genomförandet av intervjuerna. Vi undersökande författare upplever båda att genomförandet av intervjuerna blev bättre efter att ha utfört de första två intervjuerna. Vi upplever de första två intervjuerna som mindre bra än de följande fyra intervjuerna när det gäller följdfrågor och struktur. En förbättring hade varit att se dessa som ytterligare pilotstudier, för att sedan intervjua ytterligare två elever. Det fanns dock ej tidsutrymme för detta. En annan kritisk aspekt vad gäller själva intervjutillfället är att de deltagande eleverna fick kortfattad och begränsad information kring vad begreppet “resurs” innebär och syftar till i förhållande till stresshantering. Denna information gavs till eleverna i samband med att frågorna ställdes under intervjutillfället. Den hade istället kunnat skickats ut skriftligt, och med utförligare information, minst en dag innan intervjutillfällena ägde rum. En negativ aspekt av detta hade dock varit att eleverna då hade kunnat förbereda sina svar i förväg. Det är därför en
balansgång man måste ta ställning till i vidare studier.
6.3 Vidare forskning
Då denna studies omfång var begränsat till enbart sex stycken elever, skulle det vara intressant att genomföra en studie i större skala för att kunna presentera ett mer
generaliserande resultat. Denna potentiella undersökning skulle kunna utföras både regionalt eller nationellt, och gärna med enkäter som metod för insamling av data. Det skulle även vara intressant att jämföra skillnader mellan elever från olika socioekonomiska områden. Detta för att kunna få större kunskap i hur skolor behöver arbeta för att kunna ge optimala
förutsättningar till olika typer av elever. Många fotbollsspelare i Sveriges större städer kommer från socioekonomiskt utsatta områden, det kan därför finnas ett kunskapsintresse även för svensk fotbolls utveckling i framtiden.
42
Käll- och litteraturförteckning
Brattberg, G. (2008). Att hantera det ohanterbara: om coping. Stockholm: Värkstaden.
Bruner, M., Munroe-Chandler, K. & Spink, K. (2008). Entry into elite sport: A preliminary investigation into the transition experience of rookie athletes. In: Journal of Applied Sport Psychology.
Christensen, M. K., & Sørensen, J. K. (2009). Sport or school? Dreams and dilemmas for talented young Danish football players. European Physical Education Review, 15(1), 115- 133.
Cosh, S., & Tully, P. J. (2015). Stressors, coping, and support mechanisms for student athletes combining elite sport and tertiary education: Implications for practice. The Sport
Psychologist, 29(2), 120-133.
Elliott, G.R. and Eisdorfer, C. (1982) Stress and Human Health. New York: Springer.
Fallby, J. (2015). Spelarutveckling ett helhetsperspektiv. Johanneshov: MTM.
Folkman, S. & Lazarus, R.S. (1980). An Analysis of Coping in a Middle-Aged Community Sample. Journal of Health and Social Behavior. 21(3), s. 219-239.
Folkman, S., & Lazarus, R. S. (1985). If it changes it must be a process: Study of emotion and coping during three stages of a college examination. In: Journal of Personality and Social Psychology, 48(1), 150–170.
Hanson, A. (2010). Salutogent ledarskap: för hälsosam framgång. Solna: Fortbildning. Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. (1. uppl.) Stockholm: SISU idrottsböcker.
43
Kavanagh, T. (2010). Transition to the other side of the net: Tales of tennis players who became coaches. Doctoral thesis, Melbourne: Victoria University.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. (3. [rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Lazarus, R.S. & Folkman, S. (1984). Stress, appraisal, and coping. New York: Springer.
Lund, S., & Liljeholm, M., (2012). Nationellt godkända idrottsutbildningar - certifiering och talangidentifikation. FoU-rapport 2012:4, s. 5-44.
Malterud, K. (2009). Kvalitativa metoder i medicinsk forskning: en introduktion. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Nationalencyklopedin [NE]. (2019). Stressor. Hämtat 2019-11-06: http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/stressor
Patel, R. & Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (2. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Palmer, S. (1989). Occupational Stress. The Health and Safety Practitioner, 7 (8), s. 16-18.
Proposition 1998/99:107. En idrottspolitik för 2000-talet - folkhälsa, folkrörelse och underhållning. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Riksidrottsförbundet, (2006). Nya perspektiv på riksidrottsgymnasierna – vad flickor och pojkar värdesätter i RIG-verksamheten. FoU rapport, nr 4.
Riksidrottsförbundet, (2019). Elitidrott på gymnasiet. Hämtat 2019-11-20: https://www.rf.se/RFarbetarmed/Elitidrott/elitidrottpagymnasiet
Scheier, M. F., Weintraub, J. K., & Carver, C. S. (1986). Coping with stress: Divergent strategies of optimists and pessimists. In: Journal of Personality and Social Psychology, 51, 1257-1264
44
Smith, J. A & Osborn, M. (2003). Interpretative Phenomenological Analysis. In: J. A. Smith, (eds.), Qualitative psychology: A Practical Guide to Research Methods. London: Sage.
Sormaz, H.W. & Tulgan, B. (2003). Performance under pressure: managing stress in the workplace. Amherst, Mass.: HRD Press.
Stambulova, N. (2009). Talent development in sport: A career transitions perspective. In: E. Tsung-Min Hung, R. Lidor & D. Hackfort (eds.), Psychology of sport excellence.
Morgantown, WV: Fitness Information Technology.
Stambulova, N., Engström C., Franck A., & Linnér L., (2013). På väg mot att bli ”vinnare i långa loppet” Riksidrottsgymnasieelevers upplevelser av dubbla karriärer under sitt första läsår. FoU-rapport 2013:3
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Walinga, J. (2014). Health and Stress. In: C. Stangor, & J. Walinga, (eds.) Introduction to Psychology: 1st canadian edition. Victoria, Canada: BC Open Textbook Project
Wylleman, P., Reints, A. & Wanter, A. (2007). Swimmers’ and coaches’ perception of transitional changes after selection for an elite sports swimming school. In: Y. Theodorakis, M. Goudas & A. Papaioannou (eds.) Book of abstracts; the 12th European Congress of Sport Psychology. Halkidiki, Greece: FEPSAC.
Wylleman, P., Kahan, N. & Reints, A. (2007). Players’ and coaches’ perceptions of transitional changes after selection for an elite sports tennis school. In Y. Theodorakis, M. Goudas & A. Papaioannou (eds.) Book of abstracts; the 12th European Congress of Sport Psychology. Halkidiki, Greece: FEPSAC.
45
Bilagor
Bilaga 1 - Intervjuguide
Upplevelse:• Berätta om dina erfarenheter av att kombinera studier och elitidrott? Vad har du för tidigare erfarenheter?
• Upplever du att din satsning på idrott har påverkat dina studier? Isåfall hur?
• Hur upplever du balansen mellan studier och elitidrott? Upplever du att du har en balans?
Ev. följdfråga: Upplever du att det har förändrats under studietiden, och isåfall hur?
• Hur upplever du att kombinationen av skola och elitidrott har påverkat din fritid? Ev. följdfråga: Upplever du att det har förändrats under studietiden, och isåfall hur?
• Hur upplever du skolans stöd för att klara av att kombinera både studier och idrott? Ev följdfråga: Vad har varit bra/dåligt? Vad skulle skolan kunna göra bättre?
Hanterbarhet/coping:
• Hur prioriterar du mellan studier och idrott? Finns det några perioder när det ena är viktigare än det andra?
• Känner du stress över att kombinera studier och idrott?
• Vad får dig att känna stress när det gäller kombinationen av studier och idrott? Följdfråga: Känner du stress över något annat i livet?
• Känner du att du har tillräckliga resurser för att kunna hantera kombinationen av studier och idrott? T.ex tid, schemaläggning, stöd hemifrån, flexibilitet, rehab, studieteknik etc.
• Om du känner att du har tillräckliga resurser, vilka resurser har hjälpt dig främst i att hantera kombinationen av studier och idrott? T.ex stöd hemifrån, tränare, studiestöd från skola etc.
• Om du känner brist på resurser, vilka resurser känner du att du skulle önska mer av för att kunna hantera kombinationen av studier och idrott?
• Hur hanterar du stressande faktorer (t.ex prov, skador etc) när du känner att du inte har tillräckligt med resurser för att klara av situationen?
• Har din syn på NIU-utbildningen förändrats under tidens gång? Om du idag hade fått chansen att välja en gymnasieinriktning på nytt, hade du återigen valt NIU-
46
Bilaga 2 - Litteratursökning
Syfte och frågeställningar:
Det övergripande syftet med studien är att undersöka hur elever som studerar på NIU-gymnasium upplever och hanterar kombinationen av teoretiska studier och utövande av elitidrott på heltid. Genom undersökningens syfte är målet att vi ska kunna svara på följande två frågor:
- Hur upplever eleverna kombinationen av studier och elitidrott?
- Vilka inre respektive yttre resurser har eller saknar eleverna för att hantera kombinationen av skola och elitidrott?
Vilka sökord har du använt?
Ämnesord och synonymer svenska Ämnesord och synonymer engelska
NIU-gymnasium, copingstrategier, stress, stressorer, elitidrott/elitidrottare, nationell idrottsinriktning, resurser, hanterbarhet, balans, RIG,
Riksidrottsgymnasier, karriärövergång, dubbla karriärer.
High School athletes, College athletes, coping, elite sports, resources, stress, manageability, balance, career transition.
Var och hur har du sökt?
Databaser och andra
källor Sökkombination
SwePub
Academic Search elite SwePub PsycINFO GIH:s Bibliotekskatalog
”Stambulova, Natalia + Riksidrottsgymnasie”, Article type: Reports
”Elite athletes + School” Article type: Article, Peer review
“Career transition + Stambulova”
“Coping + elite sport + stressors”. Journal Article
Spelarutveckling
47
Kommentarer
Det har varit svårt att hitta relevant material som handlar om NIU-gymnasier. Det finns avsevärt mer material som berör Riksidrottsgymnasier, vilket har lett till att vi behövt vidga vårt forskningsläge.