Att genomföra en forskningsintervju kan anses vara ganska enkelt då intervjun ligger nära vardagens samtal, men denna enkelhet är missvisande (Kvale och Brinkmann, 2014, s.31). Att som oerfaren forskare genomföra intervjuer utan att förbereda sig eller tänka efter kan leda till att den insamlade informationen inte blir särskilt värdefull (Kvale & Brinkmann, 2014, s.31). Jag själv är oerfaren av att genomföra intervjuer och än mer är jag oerfaren av fenomenologi. Min oerfarenhet medförde dock att jag fördjupade mig i fenomenologi och tog
förberedelserna på ett större allvar än vad jag förmodligen hade gjort om jag hade använt en metod som jag redan kände mig bekväm med. Efterhand som jag genomförde intervjuerna kände jag mig dessutom tryggare och mer säker i min roll som intervjuare och upplevde därför också att det blev enklare att hjälpa intervjupersonen att utveckla sina svar samt att ställa följdfrågor, vilket Kvale och Brinkmann (2014, s.208) understryker som viktiga kvalifikationer för en god intervjuare. Att jag dessutom genomförde två intervjuer med varje
53
elev gav mig möjlighet att under intervjuomgång två ställa frågor som jag ansåg att jag hade missat under omgång ett. Jag fick genom detta tillvägagångssätt också möjlighet att utveckla min förståelse för intervjupersonens språkliga stil. På så vis kunde jag styra intervjun till att vinna kunskap om det som studien syftade att undersöka samt fånga en djupare sammanlagd bild av elevernas upplevelser.
Det finns anledning att fundera över om eleverna verkligen ser på hälsa och hälsoarbete såsom de ger uttryck för eller om de svarar på ett sätt som de tror att jag skulle uppskatta. I efterhand har jag fått veta att eleverna fick information om studien av sina idrottslärare före det att jag tillfrågade dem om deltagande. Att det var just idrottsläraren som berättade om studien kan ha medfört att eleverna har trott att jag har god kontakt med idrottsläraren eller dylikt, vilket i sin tur kan ha inneburit att eleverna har haft en vilja att framstå som välartade elever och svara korrekt inför mig. För att reducera denna problematik har jag strävat efter att vara tydlig med att berätta att det är just deras upplevelser jag vill åt. Jag har också försökt visa nyfikenhet och intresse för elevernas tankar och åsikter genom att ställa följdfrågor och uppmuntra dem till att vidareutveckla sina svar. Samtliga elever har dessutom deltagit
frivilligt vilket borde ha ökat förutsättningarna för att de har svarat ärligt på mina frågor. Min uppfattning från samtliga intervjuer är att flertalet av eleverna har varit mycket öppna och intresserade av att delge mig sina tankar kring hälsa och skolans hälsoarbete.
Studiens syfte var att undersöka hur några gymnasieelever upplevde sin skolas hälsoarbete samt deras syn på/förståelse av hälsa, vilket innebar en djupdykning i varje elevs tyckande och tänkande. I sin tur kan denna djupdykning ha inneburit att individen upplevde intervjun som jobbig och inträngande. För att reducera detta problem genomfördes samtliga intervjuer i en trygg miljö och berörde enbart frågor relevanta för studiens syfte. Jag började även varje intervju med att berätta att de när som helst kunde avbryta sitt deltagande utan vidare förklaring.
4.3.1 Framställning av resultat
Szklarski (2015, s.143) förklarar att det framför allt finns två specifika tillförlitlighetskriterier i fenomenologisk forskning, där det ena kriteriet handlar om huruvida forskaren verkligen har lyckats med att fånga fenomenets essens medan det andra kriteriet handlar om hur bra
54
oerfarenhet av fenomenologi medförde att jag kände mig osäker i genomförandet av analys och framställning av resultatet, vilket i sin tur kan ha påverkat resultatet. För att minimera risken för att redovisa ett snedvridet resultat har därför noga kontrollering av empirisk förankring ständigt beaktats i analysprocessen. Jag upplevde också att det var utmanande att avgränsa till det utforskade fenomenets essens då elevernas upplevelser stundtals skilde sig så pass mycket. I strävan efter att redovisa ett öppet och ärligt resultat för läsaren valde jag därför att behålla vissa varianta teman som återfanns mellan elevernas utsagor.
Ett resultat som är otydligt, dåligt förankrat i data och knappt övertygande leder till att forskaren inte uppnår målet med sin studie. För att uppnå validitet i studien krävs det att resultatet besvarar studiens syfte, att resultatet är formulerat på ett tydligt sätt samt är väl förankrat i det empiriska materialet (Thornberg & Fejes, 2015, s.259). Vidare bör resultatet också innehålla en innebördsrikedom, det vill säga att resultatet ska innehålla fylliga beskrivningar som fångar det väsentliga och inrymmer nyanser. Resultatet bör också vara strukturerat på så vis att läsaren får överskådlighet och inte ”drunknar” i innebördsrikedom (Thornberg & Fejes, 2015, s.268). Att skapa en balans mellan innebördsrikedom och struktur i resultatet var också en utmaning. Att det framträdde olikheter i elevernas upplevelser medförde att jag hade svårt att sortera bort varianta teman och därmed riskerade att läsaren skulle ”drunkna” i innebördsrikedom. Jag anser dock att resultatet besvarar studiens syfte och är väl förankrat i det empiriska materialet. Jag har dessutom efter bästa förmåga försökt redogöra på ett öppet och tydligt vis för hur jag har gått tillväga samt förhållit mig till de i studien aktuella teoretiska begreppen för att med hjälp av dessa förtydliggöra och få en ökad förståelse kring de olika förhållningssätt till hälsa som framkommer i elevernas utsagor.