Metoddiskussion

Vi har använt oss av tre olika slags metoder, nämligen observation, fältanteckningar och intervju. Det faktum att flera metoder används ser vi som en fördel då vi belyser undersökningsområdet från flera håll och angriper problemområdet ur olika perspektiv. Det är dock ingen lätt uppgift att registrera barns aktiviteter på en skolgård. Skolgården kan många gånger vara stor och svår att överblicka, barnen befinner sig sällan på en plats under rasten och de har även möjlighet att byta sysselsättning och lekkamrater. Detta gör det till en näst intill omöjlig uppgift att i detalj kartlägga aktiviteten på skolgården. En stor fördel i den här undersökningen var att en etablerad metod som har använts i sammanhanget tidigare. Tack vare SOPLAY behövde vi inte skapa en helt ny metod men upplevde trots det en viss problematik. När man observerar vad barn gör kan det ibland vara svårt att avgöra exakt vad de gör. Ibland befann sig barnen på ett avstånd som gjorde det svårt att avgöra om de till exempel lekte en fantasilek eller bara pratade. Detta kan innebära att socialisering ibland kan

26

ha registrerats trots att det egentligen skulle ha varit lek utan redskap. Dessutom bör tilläggas att ett barn kan ha noterats i två olika zoner under samma observationstillfälle. En annan fråga som bör ställas är vilka kategorier aktiviteterna bör delas in i. För att få en mer detaljerad bild av barnens sysselsättning är det sannolikt en fördel att använda många kategorier eller kanske till och med göra en ostrukturerad observation. Har man däremot för många kategorier eller inga förbestämda kategorier tar det lång tid att kategorisera in en aktivitet vilket gör det svårt att använda en momentan registrering. I den här studien användes sex kategorier för att en variation skulle kunna urskiljas samtidigt som en effektiv registrering kunde ske. Som komplement för att få en mer detaljerad bild användes även fältanteckningar. Fältanteckningarna bidrar med ett kvalitativt djup i undersökningen som ger en vidare förklaring till de kvantitativa resultaten. För att få ytterligare ett djup och en mer generell bild av barnens aktivitet kompletterades undersökning med intervjuer. Eftersom att vi endast undersökte respektive skolgård under tre dagar var intervjuerna tänkta att ge en bild av vad eleverna brukar göra. Detta kan även ses som en kontroll gentemot observationen. Intervjuerna var inte lika givande på de båda skolorna. På skolgård A intervjuades en person som var väldigt engagerad i rastaktiviteterna och gav oss väldigt uttömmande svar. På skolgård B fanns det däremot ingen person med en sådan roll vilket gjorde att vi sökte oss till de rastvakter som befann sig på skolgården. De först tillfrågade rastvakterna ville inte ställa upp på någon intervju, men vi kunde tillslut göra vår intervju med en rastvakt som på ett tillmötesgående sätt svarade på våra intervjufrågor. Tyvärr blev svaren inte lika uttömmande som under intervjun på skolgård A. Till viss del kan det slumpmässiga urvalet av informant på skolgård B vara en bidragande orsak till den ringa information som vi fick ut av informanten på skolgård B. Med anledning av detta är resultatet mer präglat av intervjun från skolgård A.

5 Slutsats

Studien har genom en tillämpning av Hirdmans genusteori och det sociokulturella perspektivet bidragit till en ökad förståelse för skolgårdens utformning och könets betydelse för elevers sysselsättning under raster. Om elevers sysselsättning under raster påverkas av deras könstillhörighet och skolgårdens utformning bör det ligga i skolans intresse att granska skolgården och lärares arbete på denna arena.

Genom denna studie har vi fått en större insikt i hur vi som framtida lärare aktivt kan jobba med ett tillåtande klimat under raster. På så vis hoppas vi att alla elever ska ges möjlighet att

27

nyttja alla delar av skolgården, oberoende av kön. Med anledning av detta tycker vi att vidare forskning om skolpersonalens betydelse för elevernas sysselsättning vore intressant.

28

Käll- och litteraturförteckning

Otryckta källor Intervjuinformant på skolgård A, 2013-09-04 Intervjuinformant på skolgård B, 2013-09-10 Tryckta källor

Björklid, P. (2005). Lärande och fysisk miljö: en kunskapsöversikt om samspelet mellan lärande och fysisk miljö i förskola och skola. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Carlgren, I. (1999). Pedagogiska verksamheter som miljöer för lärande. I: Miljöer för lärande. Ingrid Carlgren (red.). Lund: Studentlitteratur. S. 9-29.

Cele, S. (2006). Communicating place: methods for understanding children's experience of place. Diss. Stockholms universitet. Stockholm: Almqvist & Wiksell.

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur AB.

Dyment, J., & O'Connell, T. S. (2013). The impact of playground design on play choices and behaviors of pre-school children. Children's Geographies, vol. 11(3), s. 263-280.

Dysthe, O. (2003). Om sambandet mellan dialog, samspel och lärande. I: Dysthe, O. (red.). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur. S. 31-74.

Eliasson, A. (2013). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur.

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., & Wängnerud, L. (2012). Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad. Stockholm: Norstedts juridik.

Fagrell, B. (2002). Genus - historien om kvinnligt och manligt. I: Engström, L. M. & Redelius, K. (red.). Pedagogiska perspektiv på idrott. Stockholm: HLS förlag. S. 164-185.

Farley, T. A., Meriwether, R. A., Baker, E. T., Rice, J. C., & Webber, L. S. (2008). Where Do the Children Play? The Influence of Playground Equipment on Physical Activity of Children in Free Play. Journal Of Physical Activity & Health, vol. 5(2), s. 319-331.

29

Goodwin, M. H. (1990). He-said-she-said: talk as social organization among Black children. Bloomington: Indiana University Press.

Hassmèn, N. & Hassmèn, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU Idrottsböcker.

Hirdman, Y. (2007). Gösta och genusordningen: feministiska betraktelser. Stockholm: Ordfront.

Holmes, R. M. (2012). The Outdoor Recess Activities of Children at an Urban School Longitudinal and Intraperiod Patterns. American Journal of Play, vol. 4(3), s. 327-351.

Jarrett, O. S., Farokhi, B., Young, C., & Davies, G. (2001). Boys and Girls at Play: Recess at a Southern Urban Elementary School. Theory in Context and Out, vol. 3, s. 147–170.

Johansson, B. & Svedner, P.O. (2006). Examensarbetet i lärarutbildningen: undersökningsmetoder och språklig utformning. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Jonasson, K. (2010). Klungan och barndomens sociala rum: socialt gränsarbete och figurationer i rastfotbollen. Diss. Malmö högskola. Malmö: Holmbergs.

Lillemyr, O.F. (1990). Lek på allvar: teorier om lek under förskoleåren. Lund: Studentlitteratur.

Lindblad, B. (1993). Skolgården – barnens frirum, studie av en skolgårdsmiljö betraktad ur ett utvecklingspsykologiskt perspektiv. Gävle: Meyer Information & Förlag.

Lindholm, G. (1995). Skolgården: vuxnas bilder, barnets miljö. Diss. Sveriges lantbruksuniversitet. Alnarp: Univ.

Lindqvist, G. (red.) (1999). Vygotskij och skolan: texter ur Lev Vygotskijs Pedagogisk psykologi kommenterade som historia och aktualitet. Lund: Studentlitteratur.

McKenzie, T. L. (2006). System for Observing Play and Leisure Activity in Youth: Description and Procedures Manual.

http://activelivingresearch.org/files/SOPLAY_Protocols.pdf [2013-08-20].

30

http://www.movium-slu.se/underm%C3%A5liga-skolg%C3%A5rdar-h%C3%A4mmar- barnens-utveckling [2013-08-14].

Mårtensson, F. (2004). Landskapet i leken: en studie av utomhuslek på förskolegården. Diss. Sveriges lantbruksuniversitet. Alnarp: Univ.

Nielsen, G., Bugge, A., Hermansen, B., Svensson, J., & Andersen, L. (2012). School Playground Facilities as a Determinant of Children's Daily Activity: A Cross-Sectional Study of Danish Primary School Children. Journal Of Physical Activity & Health, vol. 9(1), s. 104- 114.

Olofsson, B. (2003). I lekens värld. Stockholm: Liber.

Olsson, T. (1995). Skolgården – det gränslösa uterummet. Stockholm: Liber Utbildning.

Rickinson, M., Dillon, J., Teamey, K., Morris, M., Choi, M.Y., Sanders, D., & Benefield, P. (2004). A Review of Research on Outdoor Learning. Slough: National Foundation for Educational Research and King’s College London.

Rädda Engelbrekt (2012). Rädda Engelbrekt Info. http://raddaengelbrekt.se/ [2013-08-14])

Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.

Sverige (2013). Plan- och bygglag (2010:900). Plan- och byggförordning (2011:338). Vadstena: Förlagshusen.

Sveriges television (2013). Stockholms skolgårdar krymper.

http://www.svt.se/nyheter/regionalt/abc/stockholms-skolgardar-krymper [2013-08-20]

Säljö, R. (2010). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Norstedts.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

31

Bilaga 1 Litteratursökning

Syfte och frågeställningar:

Uppsatsens syfte är att undersöka elevers nyttjande av skolgården samt vad som påverkar elevernas val av rastaktivitet. Genom en jämförande studie vill vi öka förståelsen för sambandet mellan skolgårdens fysiska utformning och elevernas sysselsättning under rasten. Frågeställningarna kommer således att lyda:

· Vad gör eleverna på skolgården under rasten?

· Vilken betydelse har skolgårdens utformning avseende elevernas sysselsättning under rasten? · Har elevernas kön någon betydelse för deras sysselsättning under rasten?

Vilka sökord har du använt?

Skolgård, lek, rast, lekplats, kön, schoolyard, play, activity, playground, reces, gender

Var har du sökt?

GIH:s bibliotekskatalog, Ebsco, Google scholar, GIH Diva

Sökningar som gav relevant resultat

Ebsco: Schoolyard play

Google scholar: Schoolyard, play, boys and girls

Kommentarer

Det gick relativt lätt att hitta material i detta ämne. Det mesta är dock taget från litteraturlistor och ”related articles”.

32

Bilaga 2 Observationsschema

Skola: Datum: Väder:

Aktivitet med fasta redskap: Klätterställningar, gungställningar, Betonghästar, motorikbanor. Aktivitet med lösa redskap: Rockringar, cyklar, hopprep, pinnar, hinkar, spadar.

Aktivitet utan redskap: Kull, kurra gömma, klättra i träd, springa, brottning. Socialiserande aktivitet: Prata med andra elever eller lärare.

Självfokuserad aktivitet: Sitta eller gå runt ensam, kolla ner i mobiltelefon. Sport: Fotboll, basket, innebandy, king.

Fasta redskap Lösa

redskap Utan redskap Socialisering Sport Självfokuserad Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Pojkar Flickor Zon 1 Zon 2 Zon 3 Zon 4 Zon 5 Zon 6 Zon 7 Zon 8 Zon 9 Zon 10 Zon 11 Zon 12 Zon 13 Zon 14 Zon 15 Zon 16 Zon 17 Zon 18 Zon 19 Zon 20 Total

In document Får jag vara Magnus Uggla? : en undersökning av elevers nyttjande av skolgården (Page 30-37)