Examensarbetet var en litteraturstudie av kvalitativ vårdvetenskaplig forskning. Syftet var att belysa föräldrars upplevelser av delaktighet i vården av sina barn och valet av ansats gjordes utifrån just detta. Då det kommer till belysande av subjektiva fenomen som kan skilja i stort personer emellan, och som inte kan mätas eller generaliseras, lämpade sig den kvalitativa ansatsen bäst i förhållande till arbete. Detta eftersom den kvalitativa ansatsen beskrivs som en ansats för att ”skapa förståelse för en person och dennes livssituation” (Segesten, 2012, s.99).
Från start hade författarna tanken att begränsa sig till forskning som inte vara äldre än fem år. Men på grund av det smala utbudet av artiklar under de senaste åren som var relevanta
för syftet, utökades kriteriet till att omfatta forskning mellan 2000-2014. Detta bidrog till ett ökat antal användbara artiklar. Det kan argumenteras om att relevansen minskar ju längre bakåt i tiden forskningen blev publicerad. Dock anser författarna att skillnader i föräldrars upplevelser av delaktighet inte skiftar i stor omfattning även om forskningen kan befarars vara äldre. Författarna gick även efter att nya artiklar refererade till äldre forskning inom spannet 2000-2014 som hade uppkommit i deras sökning. Detta visar på att artiklarna hade relevans trots att de var äldre än fem år.
Resultatet förvånade författarna med tanke på dess ensidighet. Det visade nämligen många negativa upplevelser av delaktighet, något som stod i strid med författarnas förväntningar. Författarna använde sig inte av några inklusions- eller exklusionskriterier vad gäller
geografiska aspekter. Detta kan ha haft en viss påverkan på arbetes resultat. Trots detta, tror författarna att resultatet kan ha en betydelse för svensk vård, detta med tanke på att
delaktigheten kan riskera att upplevas på de sätt som föräldrarna ur syntesen beskrev den. Anledningen till att resultatet påvisade en så pass mörk sida av föräldrars delaktighet, kan bero på att forskningsmaterialet bestod av artiklar skrivna i andra länder. Endast en svensk artikel var använd. Det är möjligt att examensarbetet kunnat visa ett väsentlig annorlunda resultat ifall en geografisk begränsning, med fokus på svensk vård, gjorts vid insamling av forskningsmaterial.
I förhållande till syftet hade den kvalitativa litteraturstudien med beskrivande syntes klara fördelar då den var passande för att fånga djupheter i upplevelser. Dock fanns det
begränsningar då kvalitativa studier endast bidrog till att fånga ett relativt begränsat antal människors upplevelser och många av de vetenskapliga artiklarna översteg sällan mer än 20- 30 deltagande. Å andra sidan skulle en kvantitativ ansats till just detta syfte kunnat medföra att resultatet hade blivit generaliserbart och applicerbart på en större befolkning. Dock hade författarna gått miste om djupare förståelse av ämnet, då en kvantitativ ansats endast erbjuder ett smalt spektrum vad gäller upplevelser, där ting vid sidan om ”gränserna” kunde ha blivit försummade. Visserligen hade författarna möjligheten till att göra en
litteraturöversikt där både kvantitativ och kvalitativ forskning hade bearbetats i enlighet med Friberg (2012) vilket skulle bidragit till både djup och bred i resultatet. Författarna valde dock bort detta alternativ med tanke på den överhängande majoriteten av kvalitativa artiklar vilket skulle ha inneburit ojämn fördelning mellan de olika ansatserna. Därtill önskade även författarna att lyfta den djupare förståelsen av föräldrars delaktighet och exkluderade därför Fribergs (2012) litteraturöversikt och fokuserade istället på Juniarti och Evans (2011) beskrivande syntes. Hade det dock varit möjligt till att uppnå en jämn fördelning mellan kvalitativa och kvantitativa artiklar så hade resultatet möjligen kunnat tillämpas på en bredare grupp människor. Det kan dock tänkas att författarna hade gått miste om det djup som de fick i resultatet då endast den beskrivande syntesen enligt Juniarti och Evans (2011) användes.
Författarna använde sig alltså av den beskrivande syntes som beskrivs av Juniarti och Evans (2011). Dock har även Evans (2002) en ytterligare form av syntes, en tolkande syntes som finns beskriven i en av hans tidigare artiklar. Den tolkande syntesen valdes bort med tanke på att författarna ville återge forskningsmaterialet i full enlighet med vad föräldrarna verkligen sa. Examensarbetets syfte var att belysa, inte tolka, föräldrars upplevelser av delaktighet. Den beskrivande syntesen ansågs därmed vara relevant för detta. Styrkan med denna beskrivande syntes var att den återgav vad föräldrarna verkligen upplevde. En ytterligare styrka var att den återgav syntesens steg i detalj, vilket bidrog till en enkel arbetsprocess, en relativ garanti för att undvika misstag om den följs korrekt, och att den kunde enkelt återges i
examensarbetet för att beskriva författarnas tillvägagångssätt. Författarna upplevde inga nämnvärda svagheter i den beskrivande syntesen då den helt och fullt överenstämde med vad examensarbetet skulle belysa. Ett problem som kunde uppstå i arbetet med den beskrivande syntesen var att det fanns en risk för omtolkning då nyckelfynden skulle användas i resultatet för examensarbete. Eftersom nyckelfynden hade behållit sitt grundspråk (engelska) och skulle översättas till det svenska språket fanns det en risk för viss omtolkning. Risken för detta motverkades dock genom att den ständiga diskussion som fördes vad gällde
översättning samt att återvända till artiklarna för att på nytt läsa igenom deras texter vid osäkerhet.
Överförbarhet definieras som möjligheten till att applicera kvalitativa fynd på andra situationer, miljöer och grupper (Polit & Beck, 2012). Huruvida examensarbetet kan överföras på andra situationer tål att diskuteras. Resultatet visade vad föräldrar ansåg vara viktigt för att de skulle uppnå delaktighet och även vad de erfor i kontext till dessa viktiga faktorer. Resultatet visade sig vara relativt ensidigt och därmed kan det argumenteras för att examensarbetet inte är överförbart. Dock kan överförbarheten vara möjlig då
forskningsmaterialet inte var begränsat av kön, föräldrarnas ålder eller etnicitet vilket ger resultatet ett brett spektrum. Vid insamling av forskningsmaterial granskade även författarna artiklarnas kvalitet enligt Fribergs (2012) granskningsmall, för att på så sätt säkerställa materialets tillförlitlighet. Endast en artikel var skriven av en svensk skribent i en svensk sjukvårdsmiljö. Detta kan innebära att examensarbetet har lägre överförbarhet på den svenska vården.
6.3 Etikdiskussion
Det som författarna var tvungna att ta hänsyn till, vad gäller etiska övervägande, var att det inte fick förekomma någon form av fabricering, stöld och plagiering samt andra typer av förvrängning av forskningsprocessen (CODEX, 2014). Författarna tog hänsyn till detta genom noggrann referering av grundkällorna för att läsaren enkelt skulle kunna gå till ursprunget av denna sammanställning av tidigare forskning. De data som författarna valde att kopiera i sin helhet var citat från deltagare i den forskning som utgjort källa din detta examensarbetes resultat. Detta skulle kunna ha varit en etisk fallgrop men med tydlig referering till både artikel och sida undveks det som Vetenskapsrådet kallar ”oredlighet i forskning” (CODEX, 2014).
Examensarbetet syftade till att sammanställa tidigare forskning enligt Juniarti och Evans (2011) litteraturstudie med beskrivande syntes. Detta fordrade att samla in nyckelfynd från forskningsmaterialet och därefter skapa teman och subteman. Författarna använde sig av originalspråket i artiklarna då materialet blev bearbetat. Detta för att höja tillförlitligheten och för att undvika omtolkning, vilket kunde ha förekommit om nyckelfynden valdes att skrivas om till svenska redan under insamling av data. När nyckelfynden skulle bli föremål för bearbetning och syntes var ändå dessa tvungna att bli skrivna på svenska. Detta kunde medföra en viss tolkning kunde förekomma. Men författarna valde att diskutera och gå tillbaka till originalkällan för att på så sätt säkerställa att rätt översättning skett.
En läsare kan, vid läsning av detta examensarbete, mena att resultatet kunnat bli föremål för omtolkning med tanke på resultatets ensidighet. Med detta vill författarna påpeka att deras erfarenheter är så pass få att de inte kunnat påverka resultatet i en större grad. De
erfarenheter som författarna har är snarare i motsats till det resultatet visar. Författarna intog en neutral hållning till det forskningsmaterial som användes. En tolkning görs alltid vid analyserande och syntetiserande av ett material, vilket författarna var väl införstådda i. Det som anses vara felaktigt är dock en omtolkning av materialet, något som författarna aldrig gjorde.
7
SLUTSATSER
Examensarbetets var att belysa föräldrars upplevelser av delaktighet i vården av sina barn. Det visade sig att föräldrarnas upplevelser av delaktighet rörde aspekter som var knutna till omvårdnaden och omsorgen av barnet, men även behov av att få sitt föräldraskap, och den kunskap som kom av denna, respekterad. Föräldrarna upplevde att de inte kunde bära ansvaret själva utan var i starkt behov av understödjande åtgärder från sjuksköterskorna, att få anpassa graden av delaktighet och att bli ständigt underrättade om barnets hälsa.
Föräldrarna kunde identifiera många brister i avseende på detta.
Författarna till examensarbete anser att syftet blev väl besvarat. Dock anses det behövas forskning kring delaktighet som beslutsfattande då det förvånansvärt inte förekom något av detta i resultatet, och de artiklar som skrev om föräldrars upplevelser av delaktighet. Då examensarbetet påvisade en negativ ensidighet i resultatet, möjligen på grund av geografiska aspekter, kan det vara intressant att undersöka skillnader mellan föräldrars upplevelser av delaktighet ur en geografisk synpunkt, detta med tanke på ökningen av antalet personer av olika etniska bakgrunder i Sverige. Det skulle kunna röra exempelvis svenskt kontra somaliskt perspektiv.
8
REFERENSER
*=Artiklar som används i resultatet.
* Aein, F., Alhani, F., Mohammadi, E., & Kazemnejad, A. (2009). Parental participation and mismanagement: a qualitative study of child care in Iran. Nursing & Health Sciences, 11(3), 221-227. doi:10.1111/j.1442-2018.2009.00450.x
* Ames, K. E., Rennick, J. E., & Baillargeon, S. (2011). A qualitative interpretive study exploring parents’ perception of the parental role in the paediatric intensive care unit. Intensive & Critical Care Nursing, 27(3), 143-150. doi:10.1016/j.iccn.2011.03.004 * Avis, M., & Reardon, R. (2008). Understanding the views of parents of children with special
needs about the nursing care their child receives when in hospital: a qualitative study. Journal Of Child Health Care, 12(1), 7-17.
Björk, M., Nordström, B., & Hallström, I. (2006). Needs of young children with cancer during their initial hospitalization: an observational study. Journal Of Pediatric Oncology Nursing, 23(4), 210-219.
* Blower, K., & Morgan, E. (2000). Great expectations? Parental participation in care. Journal Of Child Health Care, 4(2), 60-65.
CODEX (2014). Oredlighet I forskning. Hämtad den 13 oktober 2014, från http://www.codex.vr.se/etik6.shtml.
Coyne, I. (2008). Disruption of parent participation: nurses’ stategies to manage parents on children’s wards. Journal of Clinical Nursing, 17(23), 3150-3158. DOI: 10.1111/j.1365- 2720.2006.01928.x
* Coyne, I., & Cowley, S. (2007). Challenging the philosophy of partnership with parents: a grounded theory study. International Journal Of Nursing Studies, 44(6), 893-904. Coyne, I., & Kirwan, L. (2012). Ascertaining children’s wishes and feelings about hospital life.
Journal of Child Health Care, 16(3), 293–304. DOI: 10.1177/1367493512443905 Daneman, S., Macaluso, J., & Guzzetta, C. (2003). Healthcare providers’ attitudes toward
parent participation in the care of the hospitalized child. Journal for Specialists in Pediatric Nursing, 8(3), 90-98.
Eldh, A.C. (2006) Patient participation – what it is and what it is not. Doktorsavhandling, Örebro universitet, hälsovetenskapliga institutionen.
Eldh, A.C., Ekman, I., & Ehnfors, M. (2006). Conditions for patient participation and non- participation in health care. Nursing Ethics, 13(5), 503-514.
doi:10.1191/0969733006nej898oa
Eriksson, K. (2000). Vårdprocessen. Göteborg: Liber.
Evans, D. (2002). Systematic reviews of interpretive research: interpretive data synthesis of processed data. Australian Journal Of Advanced Nursing, 20(2), 22-26.
Friberg, F. (2012). Att bidra till evidensbaserad omvårdnad med grund i analys av kvalitativ forskning. F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (121-132) Lund: Studentlitteratur.
Friberg, F. (2012). Att göra en litteraturöversikt. F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (133-144) Lund: Studentlitteratur. O'Haire, S., & Blackford, J. (2005). Nurses' moral agency in negotiating parental
participation in care. International Journal Of Nursing Practice, 11(6), 250-256. * Higham, S., & Davies, R. (2013). Protecting, providing, and participating: fathers' roles
during their child's unplanned hospital stay, an ethnographic study. Journal Of Advanced Nursing, 69(6), 1390-1399. doi:10.1111/j.1365-2648.2012.06131.x * Hopia, H., Tomlinson, P., Paavilainen, E., & Åstedt-Kurki, P. (2005). Child in hospital:
family experiences and expectations of how nurses can promote family health. Journal Of Clinical Nursing, 14(2), 212-222. doi:10.1111/j.1365-2702.2004.01041.x
Höglund, A., Winblad, U., Arnetz, B., & Arnetz, J. (2010). Patient participation during hospitalization for myocardial infarction: perceptions among patients and personnel. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 24(3), 482-489. doi:10.1111/j.1471-
6712.2009.00738.x
Juniarti, N., & Evans, D. (2011). A qualitative review: the stigma of tuberculosis. Journal Of Clinical Nursing, 20(13/14), 1961-1970. doi:10.1111/j.1365-2702.2010.03516.x
* Lam, L., Chang, A., & Morrissey, J. (2006). Parents' experiences of participation in the care of hospitalised children: a qualitative study. International Journal Of Nursing Studies, 43(5), 535-545.
Larsson, I., Sahlsten, M., Sjöström, B., Lindencrona, C., & Plos, K. (2007). Patient
participation in nursing care from a patient perspective: a Grounded Theory study. Scandinavian Journal Of Caring Sciences, 21(3), 313-320.
Polit, D.F. & Beck, C.T. (2012). Nursing research: Generating and assessing evidence for nursing practice. Philadelphia: Lippincott Williams & Wilkins.
* Reeves, E., Timmons, S., & Dampier, S. (2006). Parents' experiences of negotiating care for their technology-dependent child. Journal Of Child Health Care, 10(3), 228-239. * Roden, J. (2005). The involvement of parents and nurses in the care of acutely-ill children
in a non-specialist paediatric setting. Journal Of Child Health Care, 9(3), 222-240. Sahlsten, M.J.M., Larsson, I.E., Sjöström, B., Lindencrona. C.S.C., & Plos, K.A.E. (2007). Patient participation in nursing care: towards a concept clarification from a nurse perspective. Journal of Clinical Nursing, 16(4), 630-637. DOI: 10.1111/j.1365- 2702.2006.01660.x
Salmela, M., Salanterä, S., & Aronen, E. (2010). Coping with hospital-related fears:
experiences of pre-school-aged children. Journal Of Advanced Nursing, 66(6), 1222- 1231. doi:10.1111/j.1365-2648.2010.05287.x
Salmela, M. M., Aronen, E. T., & Salanterä, S. S. (2011). The experience of hospital-related fears of 4- to 6-year-old children. Child: Care, Health & Development, 37(5), 719-726. doi:10.1111/j.1365-2214.2010.01171.x
Segesten, K. (2012). Att välja ämne och modell för sitt examensarbete. F. Friberg (Red.), Dags för uppsats – Vägledning för litteraturbaserade examensarbeten (97-100) Lund: Studentlitteratur.
SFS. (1982). Hälso- och sjukvårdslagen. Stockholm: SFS. Hämtad 13 oktober 2014, från: http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/19820763.htm
SFS. (2010). Patientsäkerhetslagen. Stockholm: SFS. Hämtad 13 oktober 2014, från: http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-
Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Patientsakerhetslag-2010659_sfs-2010- 659/#K6
Socialstyrelsen. (2005). Kompetensbeskrivning för legitimerad sjuksköterska. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 13 oktober 2014, från:
http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalog/attachments/9879/2005-105- 1_20051052.pdf
Socialstyrelsen. (2013). Barns och ungas hälsa, vård och omsorg 2013. Stockholm: Socialstyrelsen. Hämtad 13 oktober 2014, från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/19016/2013-3-15.pdf Stuart, M., & Melling, S. (2014). Understanding nurses’ and parents’ perceptions of family-
care. Nursing Children & Young People, 26(7), 16-20.
Svensk sjuksköterskeförening. (2008). Strategi för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. Stockholm: Danagårds. Hämtad 13 oktober 2014, från
http://www.swenurse.se/Global/Publikationer/H%C3%A4lsofr%C3%A4mjande%20ar bete-publikationer/Strategi.for.sjukskoterskans.halsoframjande.arbete.pdf
UNICEF. (1989). Barnkonventionen. New York: UN. Hämtad 13 oktober 2014, från: http://unicef.se/barnkonventionen/las-texten#full
Thórarinsdóttir, K., & Kristjánsson, K. (2014). Patients’ perspectives on person-centred participation in healthcare: A framework analysis. Nursing Ethics, 21(2), 129-147. DOI: 10.1177/0969733013490593
* Watt, L. L., Dix, D. D., Gulati, S. S., Sung, L. L., Klaassen, R. J., Shaw, N. T., & Klassen, A. F. (2013). Family-centred care: a qualitative study of Chinese and South Asian immigrant parents' experiences of care in paediatric oncology. Child: Care, Health &
Development, 39(2), 185-193. doi:10.1111/j.1365-2214.2011.01342.x
Wilson, M E., Megel, M E., Enenbach, L. & Carlson, K L. (2010). The Voice of Children: Stories About Hospitalization. Journal of Pediatric Health Care, 24(2), 95-102. DOI: 10.1016/j.pedhc.2009.02.008
Ygge, B. (2007). Nurses’ perceptions of parental involvement in hospital care. Paediatric Nursing, 19(5), 38-40.
* Ygge, B., & Arnetz, J. (2004). A study of parental involvement in pediatric hospital care: implications for clinical practice. Journal Of Pediatric Nursing, 19(3), 217-223. Ygge, B., Lindholm, C., & Arnetz, J. (2006). Hospital staff perceptions of parental
involvement in paediatric hospital care. Journal of Advanced Nursing, 53(5), 534-542. DOI: 10.1111/j.1365-2648.2006.03755.x
Ångström-Brännström, C., & Norberg, A. (2014). Children Undergoing Cancer Treatment Describe Their Experiences of Comfort in Interviews and Drawings. Journal Of Pediatric Oncology Nursing, 31(3), 135-146. doi:10.1177/1043454214521693
Ångström-Brännström, C., Norberg, A., & Jansson, L. (2008). Narratives of children with chronic illness about being comforted. Journal Of Pediatric Nursing, 23(4), 310-316.
BILAGA A: SÖKMATRIS.
DATABAS SÖKORD SÖKFILTER SÖKTRÄFFAR ANVÄNDNA
CHINAL Plus Participat* AND parent* AND nurs* AND hospital*
Full Text; 2000- 2014; English language; Peer Reviewed; Age Group: All Child.
69 5
CHINAL Plus Family centred care AND parents
Full Text; 2000- 2014; English language; Peer Reviewed; Age Groups: All Child.
61 1
CHINAL Plus Backward chaining (Negotiating lay and professional roles in the care of children with complex health care needs)
- - 2
PubMed Parental AND nurse AND child AND care AND participation Full Text; 2000- 2014; Nursing journals; Humans; English; Child: birth-18 years. 79 2
PubMed Parental AND nurse AND child AND care AND involvement Full Text; 2000- 2014; Nursing journals; Humans; English; Child: birth-18 years. 61 1
PubMed Nurs* AND parent* AND participat* AND perception* Full Text; 2000- 2014; Humans; English; Nursing journals; Child: birth-18 years. 98 1
BILAGA B: ARTIKELMATRIS
TITEL FÖRFATTARE , TIDSKRIFT OCH ÅRTALSYFTE METOD OCH
URVAL RESULTAT Parental participation and mismanagement : a qualitative study of child care in Iran. Aein, F., Alhani, F., Mohammadi, E., & Kazemnejad, A., Nursing & Health Sciences, 2009.
Att utforska föräldrars och sjuksköterskors erfarenheter av föräldrars delaktighet I vården av sina barn på sjukhus I Iran. Kvalitativ: Intervjuer med 14 föräldrar och 11 sjuksköterskor på två pediatriska sjukhus.
Fyra teman uppstod: vikten av föräldrars närvaro, oplanerad och informell delegering av omvårdnadsåtgärder, inkonsekvent vård och föräldrar informella utvärderar av vården. A qualitative interpretive study exploring parents’ perception of Ames, K. E., Rennick, J. E., & Baillargeon, S., Intensive & Critical Care
Att utforska föräldrars syn på föräldrarollen på pediatriska
intensivvårdsavdelninga r.
Kvalitativ: Intervjuer med sju föräldrar.
Tre teman uppstod: vara närvarande och deltagande i barnets vård, att bidra till ett förtroligt förhållande
the parental role in the paediatric intensive care unit. Nursing, 2011. till intensivvårdspersonale n och att bli
informerad om barnets tillfrisknande och behandlingsplan i enlighet med att vara den som känner barnet bäst. Understanding the views of parents of chidren with special needs about the nursing care their child receives when in hospital: a qualitative study. Avis, M., Reardon, R., Journal fo Child Health Care, 2008.
Att utforska föräldrars synpå hur deras barn med extra behov blivit vårdade av
sjuksköterskor med fokus på hur deras barn och sina egna behov blivit mötta.
Kvalitativ: Intervjuer med 12 föräldrar.
Fyra teman uppstod: erfarenheter av tidigare vård, kommunikation med personalen, föräldrars och sjuksköterskors relation och synen sjuksköterskor och omvårdnad. Great expectations? Parental participation in care. Blower, K., & Morgan, E., Journal Of Child Health Care, 2000.
Att undersöka föräldrars förväntningar vad gäller delaktighet i vården av sina barn. Kvalitativ: enkäter med 80 föräldrar och sjuksköterskor. Sjuksköterskor och föräldrar delade många förväntningar. Dock fanns det tillfällen då föräldrar förväntade sig en annan eller större nivå av delaktighet. Brist på förhandlande mellan föräldrar och sjuksköterskor angående roller resulterade i att föräldrarna kände sig oförmögna att uttrycka deras önskemål om delaktighet. Både föräldrar och sjuksköterskor ansåg att om föräldrar erhåller större vägledning och stöd skulle det kunna leda till att föräldrarnas förväntningar kunde bli mötta. Challenging the philosophy of partnership with parents: a grounded theory study.
Coyne, I., & Cowley, S., International Journal of Nursing Studies, 2012.
Att undersöka barns, föräldrars och sjuksköterskors syn på delaktighet I vården. Kvalitativ: Intervjuer och observation med elva barn, tio föräldrar och 12 sjuksköterkor.
De flesta
sjuksköterskor antog att föräldrar skulle delta och såg sin roll som hjälpare, snarare än ”görare”. Sjuksköterskorna rapporterade att partnerskap med föräldrar inte överenstämde med deras faktiska relation
till föräldrarna. Föräldrarna kunde aldrig befinna sig vara partners med
sjuksköterskorna då det yttersta ansvaret alltid föll på
sjuksköterskorna. Föräldrarna kände sig tvingade att närvara och vara ansvarig för barnets välfärd på sjukhuset. Protecting, providing, and participating: fathers' roles during their child's unplanned hospital stay, an ethnographic study. Higham, S., & Davies, R., Journal of Advanced Nursing, 2013.
Att öka pappors upplevelser av sina barns sjukhusvistelse I samband med akut sjukdom eller skada.
Kvalitativ: Intervjuer och observationer av 12 föräldrar och sju barnsjukskötersko r.
Papporna ville närvara hos sina sjuka barn och bidrog med essentiella insatser för hela familjen. Tre teman kunde identifieras: beskyddande, ombesörjande av familjen och delaktighet i vården. Child in hospital: family experiences and expectations of how nurses can promote family health.
Hopia, H., Tomlinson, P., Paavilainen, E., & Åstedt-Kurki, P., Journal of Clinical Nursing, 2005.
Att, utifrån familjens perspektiv, utforska hur sjuksköterskor kan öka familjehälsan under barnets sjukhusvistelse. Kvalitativ: Intervjuer med 29 familjer till kroniskt sjuka barn som mottog eller hade mottagit behandling på pediatriska avdelning på två finska sjukhus.
Fem teman framstod: förstärka
föräldraskapet, att se efter barnets välmående, att dela den emotionella bördan, stöd i
vardagen och att skapa en förtroendefull relation. Parents' experiences of participation in the care of