Metoddiskussion

Examensarbetets syfte var att beskriva den publicerade forskningen tidskriften: Nordic Journal of Nursing Research, under en treårsperiod. I en inledande fas av examensarbetet gjordes överväganden mellan olika metoder som kunde vara lämpliga för att kunna besvara examensarbetets syfte. Reflektioner gjordes kring om litteraturöversikt skulle vara lämplig som metod, men det avgjordes att litteraturöversikt i första hand inte skulle lämpa sig bra. Detta med tanke på att ett huvuddrag i en litteraturöversikt enligt Friberg (2017) är bland annat att jämföra olika artiklar med avseende på likheter och skillnader i resultatdelen. I det här arbetet har inte jämförelse av artiklars resultat varit i fokus, utan fokus har varit på att jämföra andra avsnitt i artiklarna och artiklarnas innehåll i helhet.

Vidare övervägdes ett kvantitativt tillvägagångsätt med inspiration från en tidigare liknande studie där data från artiklar samlats in i form av enkäter och analyserats statistiskt

(Vehvilainen-Julkunen, 2012). Ett kvantitativt tillvägagångssätt hade varit möjligt för att besvara frågeställningarna i examensarbetet. Men det kvantitativa tillvägagångsättet med att samla data från artiklar i form av enkäter, valdes bort då det saknades tillräckligt med stöd i metodböckerna och för få tidigare studier hittades som kunde ge vägledning. Det

uppmärksammades en svårighet med att skapa en helt egenkonstruerad enkät och tillämpa ett tillvägagångsätt som inte var tillräckligt beprövat tidigare.

Den kvalitativa innehållsanalysen enligt Elo och Kyngäs (2008) som till slut valdes för det här examensarbetet ansågs att lämpa sig bäst då metoden är flexibel och passar bra när stora mängder data ska bearbetas. Enligt Elo och Kyngäs (2008) finns det heller inga direkta rätt eller fel gällande tillvägagångsättet, vilket kan vara både en fördel och nackdel. Fördelen innebär större flexibilitet men samtidigt så kan det vara en svaghet och innebära att metoden används så varierat av olika forskare, att det blir otydligt hur metoden egentligen ska

34

besvarats och i ett försök att tydliggöra detta och den röda tråden i examensarbetet, har presentationen av genomförande, analys och resultat hela

tiden följt samma ordningsstruktur enligt den ordning så som frågeställningarna i arbetet är ställda.

När det gäller examensarbetets vetenskapliga kvalitet har ett antal aspekter tagits i beaktande. Dessa är trovärdighet, pålitlighet, bekräftelsebarhet och överförbarhet. Enligt Mårtensson och Fridlund (2017) så innebär trovärdighet att skapad kunskap beskrivs som rimlig för läsaren och att resultatet har giltighet. Att avgöra om resultaten i detta

examensarbete är rimliga eller inte, har varit svårt för författarna av examensarbetet att själva avgöra. Men genom att tydligt redogöra för arbetsprocessens alla steg, har varit ett steg mot att försöka påvisa examensarbetets trovärdighet och kvalitet. Ett steg mot kvalitet i arbetet har varit att endast undersöka vetenskapliga artiklar. En annan aspekt som kan ha stärkt examensarbetets trovärdighet, är att författarna först läste materialet individuellt för att få ett helhetsperspektiv av innehållet, för att sedan tillsammans diskutera och gå igenom delarna av helheten för att nå fram till en samstämmighet kring innehållet i materialet. Trovärdigheten i examensarbetet kan även ha stärkts av att handledare och andra studenter i handledningsgruppen regelbundet läste och tog del av arbetsprocessen.

Pålitlighet i examensarbetet handlar enligt Mårtensson och Fridlund (2017) om att redovisa förförståelse och hur tidigare erfarenheter påverkat datainsamling och dataanalys. I varje fas av examensarbetet, har reflektioner gjorts kring den egna förförståelsen och kunskapen. Exempelvis upptäcktes problematiken med att översätta det engelska språket till svenska. Även om Google translate eller lexikon ofta hjälpte till med översättningen av ord, så

riskerade ord och meningar få en annan innebörd på svenska. För att säkerställa att vissa ord fick en så korrekt översättning som möjligt, söktes ytterligare information om hur vissa engelska ord användes i olika sammanhang. En av de undersökta artiklarna var skriven på norska, men eftersom abstract var skriven på engelska och att de norska orden ändå med rätt stor säkerhet kunde tolkas till svenska, gjordes ett val att inkludera artikeln i analysen.

Examensarbetets resultat kan även ha en viss inverkan av förförståelsen och kunskapsnivån angående teoretiska perspektiv och vetenskapliga metoder. Vilket gör det möjligt att

resultatet kunde ha presenterats på ett annat sätt om analysen skulle skett av någon annan. Ett exempel där förförståelsen kan haft en inverkan, är resultatet och kategoriseringen av forskningsmetoder, där en artikel vars metod var diskursanalys hamnade i övrigt kategorin och inte valdes med som subkategori från början, vilket kan ses som en svaghet. En annan svaghet kan vara kategoriseringen av vårdkontexterna som valdes utifrån en snabb överblick av vilka områden som kunde tänkas förekomma i den vårdvetenskapliga tidskriften. Det här medförde att de kategorier som skapades i samband med att materialet lästes, gav ett visst perspektiv av den publicerade forskningen i NJNR, samtidigt som det frångick det deduktiva förhållningsättet som annars användes.

I analysen av vilka teoretiska perspektiv som förekom i artiklarna, presenterades endast de teorier som artiklarna tydligt uttryckt som referensram. Detta för att inte riskera göra fel och på grund av begränsad kunskap. I början av examensarbetet fanns även en tanke att

35

kategorisera de teoretiska perspektiven utifrån olika teorinivåer som exempelvis grand eller middle-range teorier. Men under arbetets gång uppmärksammades att ett arbete med att kategorisera teorier efter exakt teorinivå, var allt för krävande med tanke på kunskapsnivån angående teorier och den begränsade tiden. Även om kunskap hade hämtats hos Polit och Becks (2017) beskrivningar om olika teorinivåer och information sökts om teorierna på Google så var det för svårt att fastställa teorinivåerna i de analyserade artiklarna. För att kunna fastställa de olika teoriernas nivå, hade det krävts ett grundligt arbete med att leta reda på primärkällorna till teorierna, vilket uteslöts i arbetet. Därför gjordes en enklare indelning av det teoretiska perspektivet, genom att sortera om artiklar hade en teori, konceptuell modell eller ej teori (N/A). Detta ansågs ändå kunna ge läsaren överblick över det teoretiska perspektivet som användes i artiklarna.

I en inledande fas av examensarbetet fanns även en tanke om att använda kontext som huvudkategori. Det fanns en tanke om att exempelvis göra subkategorier som inkluderade olika sjukdomstillstånd och olika grupper av deltagande personer som nämndes, exempelvis unga, äldre, barn och så vidare. Men detta visade sig bli allt för mångfacetterat under arbetets gång och då ändrades huvudkategorin kontext till vårdkontext istället, vilket ansågs täcka vad artiklarna handlade om i sin helhet tillsammans med perspektivet artiklarna var skrivna ur och ämnesområde.

De reflektioner kring tillvägagångssätt och förförståelse som nämnts ovan, har även relaterats till begreppet bekräftelsebarhet som enligt Mårtensson och Fridlund (2017) handlar om noggrant presentera analysprocessen och att redovisa ställningstaganden under hela forskningsprocessen.

Den sista aspekten angående examensarbetets vetenskapliga kvalitet handlar om överförbarhet som handlar om i vilken utsträckning resultatet kan överföras till andra situationer, sammanhang eller grupper (Mårtensson & Fridlund, 2017). Det här

examensarbetet har endast bearbetat en enskild vårdvetenskaplig tidskrift som främst berör forskningen i en nordisk kontext och även i en begränsad tidsomfattning. Det kan därför vara svårt att överföra resultatet till ett större sammanhang eller fastställa en generell

forskningstrend gällande omvårdnadsforskningen allmänt.

Reflektioner har gjorts kring antal frågeställningar i syftet. Antal frågeställningar som valts att undersöka i det här arbetet kan vara för få, för att ge en fullständig beskrivning av

forskningen och av tidskriften NJNR. En begränsning av områden att undersöka i tidskriften var tvungen att göras, då tiden var begränsad vid ett examensarbete på grundnivå och på grund av mängden artiklar som skulle analyseras.

36