Metoddiskussion och fortsatt forskning

Den använda enkäten och intervjumanualerna fungerade på avsett sätt i vår studie. Likaså gav

urvalet av de fyra gymnasieprogrammen en variation intressant för analys och diskussion. För

fortsatt forskning inom området skulle en breddad materialinsamling i form av enkäter till

lärarna på programmen och enkäter samt intervjuer med föräldrar/anhöriga till eleverna på

programmen vara intressant. Det skulle bredda möjlig variation i svar och ge ett rikare underlag

för analys.

För fortsatt forskning på området vore det också intressant att studera fler av Sundsvalls

gymnasiums program, samt att motsvarande enkät och intervjustudier utökades till att också

omfatta högstadiet (årskurs nio). Bearbetningen av enkätmaterialet i rapporten har endast gjorts

i form av deskriptiv statistik. För fortsatt forskning behövs fördjupade statistiska analyser.

Referenser

Alberg, A. (1999). Lärande och delaktighet. Lund : Studentlitteratur.

Anderman, E.M & Anderman, L.H (2009). Motivating children and adolescents in Schools.

Columbus, OH: Merrill/Prentice Hall

Andreasson, I. (2007). Elevplanen som text-om identitet, genus, makt och styrning i skolans

elevdokumentation. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet.

Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium (2:a uppl). Stockholm: Natur och Kultur.

Aspelin, J. (2018). Lärares relationskompetens. Stockholm: Liber.

Augustsson, G. & Boström, L. (2016). Teachers’ Leadership in the Didactic Room : A

Sys-tematic Literature Review of International Research. Acta Didactica Norge - tidsskrift for

fagdidaktisk forsknings- og utviklingsarbeid i Norge, vol. 10. ss. 1-19

Berg, P., Palmgren, O., &Tyrefors, B. (2019) Gender Grading Bias in Junior High School

Mathematics, IFN Working Paper No. 1263. Research Institute of Industrial Economics

Berg, G., Sundh, F., Wede, C. (2012) Lärare som ledare – i och utanför klassrummet.

Stu-dentlitteratur

Björklid, P. & Fischbein, P. (2011). Det pedagogiska samspelet. Lund: Studentlitteratur.

Björnsson, M. (2005). Kön och skolframgång - Tolkningar och perspektiv. Myndigheten för

skolutveckling. Stockholm: Liber Distribution

Blomgren, J. (2016). Den svårfångade motivationen: elever i en digital lärmiljö. (Diss). Göte

borgs Universitet.

Boström, L (2013). Hur lär sig elever på sex olika yrkesprogram? En studie om skillnader och

likheter i lärstilar. Utbildning & Lärande, Vol.4, No 1, 48 -65.

Boström, L. (2011a). Elevers lärstilar i jämförelse med deras lärares lärstilar. En jämförande

studie av elever och lärare i ungdomsskolan i Danmark.. Pædagogisk Psykologisk

Tidsskrift, vol. 48: 6, ss. 560-580

Boström, L (2011b). Students’ learning styles compared with their teachers’ learning Styles in

upper secondary school – a mismatched combination?Education Inquiry, Volume 2, No.

3, September 2011, 475–495.

Boström, 2004; Lärande & Metod. Lärstilsanpassad undervisning jämfört med traditionell

undervisning i svensk grammatik,(Diss), Helsingfors universitet & Högskolan för lärande

och kommunikation, Jönköping.

Boström, L, & Gidlund, U. (2016). Students’ Need for Structure—the Forgotten Learning

Styles Preference: Assessment, Performance and Effectiveness. Nova Science Publishers,

Inc. ss 12-20.

Bryman, A.(2014). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber

Brynolf, M., Carlström I., Svensson K-E,, Wersäll, B-L. (2015). Läraryrkets många ansikten.

Stockholm: Liber

Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Juva: Daidalos.

Chirac, H. (2012). Grupparbete – en arbetsform med dåligt rykte. Pedagogiska magasinet, nr

4, s. 6-10

Cooper, H. (1998). Synthesizing Research: A guide for Literature Reviews. Thousand Oaks,

California: SAGE.

Covington, M.V & Mueller K.J. (2001) Intrisic versus extrinsic motivation: An

approach/avoidance reformulation. Education Psychology Review, 13, 157-176

Dewey, J (1897) "My Pedagogic Creed". http://dewey.pragmatism.org/creed.htm

Dunn, R. & Griggs, S. (2007). Synthesis of the Dunn and Dunn Learning Style Model: Who,

What, When, Where, and So What? NY: St. John's University, Center for the Study of

Learning and Teaching Styles

.

Eccles, J.S. & Wigfield, A. (2002) Motivational Beliefs, Values and Goals. Annual Review of

Psychology. 53(1), ss. 109-132.

Elo, S. & Kyngäs, H (2008). The qualitative content analysis. Journal of Advanced Nursing

62(1), ss.107-115

Evanshed,P. (2012). Goda lärmiljöer i skolan. I G. Kragh-Müller, Goda lärmiljöer för barn.

Lund: Studentlitteratur.

Fereday, J. & Muir-Cochrane, E. (2006). Demonstrating Rigor Using Thematic Analysis: A

Hybrid Approach of Inductive and Deductive Coding and Theme Development.

Internat-ional Journal of Qualitative Methods, ss 80-92.

Friberg, P., Karlberg, M., Sundberg Lax, I. & Palmer, R. (2015). Hemmasittare och vägen

tillbaka. Insatser vid långvarig skolfrånvaro. Riga: Livonia Print.

Gidlund, U. & Boström, L. (2017). What is Inclusive Didactics? : Teachers´Understanding of

Inclusive Didactics for Students with EBD in Swedish Mainstream Schools..

Internat-ional Education Studies, vol. 10: 5, ss. 87-99.

Giota, J. (2002). Skoleffekter på elevers motivation och utveckling. En litteraturöversikt.

Pe-dagogisk forskning i Sverige 2002, årg 7, nr 4, ss 279-305.

Giota, J. (2013). Individualisering i skolan – vilken, varför och hur? Vetenskapsrådets

rap-portserie, 3. Stockholm.

Graneheim & Lundman, (2004) Qualitative content analysis in nursing research: concepts,

procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today. 2004

Feb;24(2):105-12.

Granström, K. (2012) Tre aspekter på lärares ledarskap i klassrummet, i Berg, G., Sundh, F.,

Wede, C red. (2012) Lärare som ledare, Lund: Studentlitteratur

Granström, K.& Hammar C., E. (2012). Grupparbete – en försummad möjlighet, i Berg, G.,

Sundh, F., Wede, C red. (2012) Lärare som ledare, Lund: Studentlitteratur

Hattie, J. A. C. (2009). Visible Learning: a synthesis of over 800 meta-analyses relating to

achievement. London, New York: Routledge.

Hammar C, E. (2012) Att leda grupparbete, i Berg, G., Sundh, F., Wede, C. (2012). Lärare

som ledare – i och utanför klassrummet. Lund: Studentlitteratur

Hsieh, H.-S. & Shannon, S. (2005). Three Approaches to Qualitative Content Analysis.

Qualitative Health Research, Vol. 15 No. 9, November 2005 1277-1288, DOI:

10.1177/1049732305276687

Hugo, M. (2011). Från motstånd till framgång - att motivera när ingen motivations finns.

Stockholm: Liber

Illeris, G. (2015). Lärande. Lund: Studentlitteratur

Imsen, G. (2006). Elevens värld. Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund:

Studentlittera-tur.

Hammersley, M. & Atkinson, P. (2007). Ethnography. Principles in practice. 3rd ed. London:

Routledge.

Håkansson, J. & Sundberg, D. (2012) Utmärkt undervisning. Framgångsfaktorer i svensk och

internationell belysning. Natur och Kultur.

Lundahl, L., Lidström, L., Lindblad, M., Lovén, A., Olofsson, J. & Öst, J.. (2015) Osäkra

övergångar. I: Resultatdialog 2015 (s. 107-116). Stockholm: Vetenskapsrådet

Mayring,P. (2000). Qualitative Content Analysis. Qualitative Social Research, Vol. 1, No. 2,

Art. 20, June 2000

Niemivirta, M. (2004). Skillnader mellan flickor och pojkar i inlärningsmotivation.

Skola-kön-inlärningsresultat. Helsingfors: Utbildningsstyrelsen.

Perry, N.E., Turner, J.C. & Meyer, D.K. (2006) Classrooms as context for motivating

le-arning. I: Patricia A. Alexander & Philip H. Winne (red.) (2006), Handbook of

Educa-tional psychology. 2.utg. Mahwah, N.J.: Erlbaum

Polit, D., & Beck, C. (2008). Nursing Research: Generating and Assessing. Philadelphia:

Lippincott, Williams & Wilkins.

Rising Holmström, M., Häggström, M & Kristiansen, L. (2015). Skolsköterskans

rolltransfor-mering till den hälsofrämjande positionen. Nordic Journal of Nursing Research, Vol

25(4), ss 210-217.

Rosenthal, R., Jacobsen, L,. (1968) Pygmalion in the Classroom. The Urban Review,

Sep-tember 1968, Volume 3, Issue 1, ss. 16–20

Sjöberg, L. (1997). Studieintresse och studiemotivation: en analys a de grundläggande

fak-torerna. Stockholm: Institutet för individanpassad skola.

Skaalvik, E. M. & Skaalvik, S. (2016). Motivation och lärande. Stockholm: Natur & Kultur.

Skolinspektionen (2014) Utbildningen för nyanlända elever. Rapport 2014:3. Stockholm.

Skolverket (2018). Från gymnasieskola till högskola. Rapport 466. Stockholm: Skolverket

Skolverket (2016a) http://skolnet.skolverket.se/polopoly/kommunblad/16vt/sundsvall.pdf

Skolverket (2016b) Uppföljning av gymnasieskolan. Skolverket: Stockholm.

Skolverket (2016c) http://www.jmftal.artisan.se/databas.aspx?presel#tab-0

Stensmo, C. (2005). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur

Sundsvalls kommun (2016b). Mål och resultatplan 2016. Barn- och Utbildningsnämnden.

http://sundsvall.se/wp-content/uploads/2016/10/M%C3%A5l-och-resursplan-2016-BoU.pdf

Sveriges Elevkårer & Lärarnas Riksförbund (2015). Från avhopp till examen - en

undersök-ning bland gymnasieelever och lärare om faktorer som påverkar genomströmundersök-ningen i

gymnasieskolan. Stockholm.

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), (2017). Olika är normen. Att skapa inkluderande

lärmiljöer i skolan. Sveriges kommuner och Landsting

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), (2011) Synligt lärande Presentation av en studie

om vad som påverkar elevers studieresultat. Stockholm

Thapa, A., Cohen, J. Guffey & Higgins-D’Alessandro, S. (2013). A Review of School

Cli-mate Research Rewiev of Educational Research, s. 357-385

Vaanstenkiste, M., Lens, W., & Deci, E.L (2006) Intrisic versus extrinsic goal contents in

self-determination theory. Another look at the quality of academic motivation.

Educa-tional Psychologist, 41, 19-31.

Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådet

Wery, J. & Thomson, M. (2013). Motivational strategies to enhance effective learning in

teaching struggling students. British Journal of Learning Support.Vol.38 no, 103-108.

Whittemore, R., & Knafl, K. (2005 ). The integrative review: updated methodology. Journal

of Advanced Nursing, Vol 52 , 246 - 253.

Willis, P. (1981). Fostran till lönearbete. Göteborg: Röda Bokförlaget AB.

Vinterek, M. (2006). Individualisering i ett skolsammanhang. Myndigheten för

skolutveckl-ing. Stockholm: Skolverket.

Woolfolk, A (2016). Educational Psychology. Edinburgh: Pearson Education Limited

Woolfolk, A.& Karlberg, M. (2015) Pedagogisk psykologi. Edinburgh: Pearson Education

Limited

Zimmerman, F. (2018). Det tillåtande och det begränsande. En studie om pojkars syn på

stu-dier och ungdomars normer kring maskulinitet (diss). Göteborg: Göteborgs universitet.

Universitetskanslersämbetet (2018). Årsrapport 2018. Rapport 2018:5. Stockholm

Åhslund, I. (2019) Uppfattningar, förväntningar och didaktiska val -en studie om

undervis-ning och pojkars skolprestationer. Mittuniversitetet: Licenciatuppsats.

In document Studiemotivation: En studie av fyra utbildningsprogram vid Sundsvalls gymnasium (Page 76-80)