För att nå fram till vårt syfte använde vi oss av observation och kompletterande intervjuer. Vi använde ett observationsschema i kombination med bandinspelning, vilket fungerade bra för att få svar på första delen av våra frågeställningar. Men då vi analyserade vårt forskningsma- terial upptäckte vi en intressant fråga som inte det insamlade materialet kunde ge svar på, nämligen hur många elever som försökte få talutrymme genom att räcka upp handen, men inte få ordet. Det hade varit intressant att jämföra detta med våra resultat angående hur elever får/tar talutrymme. Resterande frågeställning fick vi svar på genom intervjuer med lärarna direkt efter det observerade tillfället. Tillfället för intervjun var bra för att få lärarens spontana uppfattning och att de då lättare kom ihåg fördelningen av talutrymmet under den observerade lektionen. Mindre bra var att lärarna då var lite stressade eftersom skoldagen inte var slut och eleverna väntade på dem. Vid analysen upptäckte vi att det hade varit intressant att fråga lä- rarna om de uppmärksammat om någon elev inte sagt något alls i den offentliga klassrumsdia- logen. Det hade varit givande att jämföra lärarens uppfattning om detta med våra observatio- ner. Sammanfattningsvis angående våra tillvägagångssätt för att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar kan vi konstatera att metoderna var användbara för detta ändamål.
Vårt resultat kan anslutas till tidigare forskning och vi konstaterar att det överensstämmer med en del av tidigare forskning men motsäger annan forskning. Vi hoppas att vårt bidrag kan ge andra forskare motivation att undersöka detta intressanta område vidare. Vår forskning har inspirerat oss att reflektera över talutrymmets fördelning och hur det påverkar lärandet hos eleverna, vilket vi kommer att bära med oss inför vårt kommande uppdrag som lärare.
Referenslista
Barbosa da Silva, António & Wahlberg, Vivian (1994): Vetenskapsteoretisk grund för kvalita- tiv metod. I Bengt Starrin & Per-Gunnar Svensson, red: Kvalitativ metod och vetenskapsteori, s 41-70. Lund: Studentlitteratur.
Bergqvist, Kerstin (2001): Skolarbete som interaktion. I Sverker Lindblad & Fritjof Sahl- ström, red: Interaktion i pedagogiska sammanhang, s 36-52. Stockholm: Liber.
Dale, Erling Lars (1998): Lärande och utveckling i lek och undervisning. I Ivar Bråten, red:
Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, Olga (1996): Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, Olga (2003): Om sambandet mellan dialog, samspel och lärande. I Olga Dysthe, red:
Dialog, samspel och lärande, s 7-74. Lund: Studentlitteratur.
Einarsson, Charlotta (2003): Lärares och elevers interaktion i klassrummet. Betydelsen av
kön, ålder, ämne och klasstorlek samt lärares uppfattningar om interaktionen. Linköping:
Linköping Studies in Education and Psychology, 92.
Einarsson, Charlotta & Hammar Chiriac, Eva (2002): Gruppobservationer. Teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Eliasson, Rosmari (1994): Metodvalet – en fråga om kön och moral? I Bengt Starrin & Per- Gunnar Svensson, red: Kvalitativ metod och vetenskapsteori, s 139-162. Lund: Studentlittera- tur.
Evaldsson, Ann-Carita (2003): Elevers flerspråkiga aktiviteter och dominerande enspråkiga former för kommunikation. I Jakob Cromdal & Ann-Carita Evaldsson, red: Ett vardagsliv
med flera språk, s 66-85. Stockholm: Liber.
Evaldsson, Ann-Carita; Lindblad, Sverker; Sahlström, Fritjof & Bergqvist, Kerstin (2001): Introduktion och forskningsöversikt. I Sverker Lindblad & Fritjof Sahlström, red: Interaktion
i pedagogiska sammanhang, s 9-35. Stockholm: Liber.
Graf, Johanna; Helmadotter, Anne-Marie & Ruben, Susanna (1991): Visst är det skillnad! Om
att arbeta utifrån både flickors och pojkars behov. Malmö: Almqvist & Wiksell Förlag AB.
Granström, Kjell & Einarsson, Charlotta (1995): Forskning om liv och arbete i svenska klass-
rum – en översikt. Skolverket. http://www.skolverket.se [Hämtad 2006-09-04].
Grøver Aukrust , Vibeke (2003): Klassrumssamtal, deltagarstrukturer och lärande. I Olga Dysthe, red: Dialog, samspel och lärande, s 167-191. Lund: Studentlitteratur.
Gulbrandsen, Jorun (1994): Är skolan till för Karin eller Erik? Lund: Studentlitteratur.
Hundeide, Karsten (2003): Det intersubjektiva rummet. I Olga Dysthe, red: Dialog, samspel
Kvale, Steinar (1997): Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Kylén, Jan-Axel (2004): Att få svar. Intervju Enkät Observation. Stockholm: Bonnier Utbild- ning AB.
Liljestrand, Johan (2001): Klassrumsdiskussioner som undervisande aktivitet. I Sverker Lind- blad & Fritjof Sahlström, red: Interaktion i pedagogiska sammanhang, s 111-124. Stockholm: Liber.
Liljestrand, Johan (2002): Klassrummet som diskussionsarena. Örebro: Örebro Studies in Education, 6.
Lindgren, Gerd (1994): Fenomenologi i praktiken. I Bengt Starrin & Per-Gunnar Svensson, red: Kvalitativ metod och vetenskapsteori, s 91-110. Lund: Studentlitteratur.
Lpo, 94 Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet. An- passad till att också omfatta förskoleklass och fritidshem http://www.skolverket.se/sb/d/468
[Hämtad 2006-09-04].
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (1999): Lärandets grogrund. Lund: Student- litteratur.
Sjöström, Ulla (1994): Hermeneutik – att tolka utsagor och handlingar. I Bengt Starrin & Per- Gunnar Svensson, red: Kvalitativ metod och vetenskapsteori, s 73-90. Lund: Studentlitteratur.
Starrin, Bengt (1994): Om distinktionen kvalitativ – kvantitativ i social forskning. I Bengt Starrin & Per-Gunnar Svensson, red: Kvalitativ metod och vetenskapsteori, s 11-39. Lund: Studentlitteratur.
Steenberg, Ann (1997): Flickor och pojkar i samma skola. Solna: Ekelunds förlag AB.
Sverke, Magnus (2003:A): Design, urval och analys i kvantitativa undersökningar. I Bengt Gustavsson red: Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen, s 21-45. Lund: Studentlit- teratur.
Sverke, Magnus (2003:B): Kvantitativa metoder: Om kosten att mäta det man vill mäta. I Bengt Gustavsson red: Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen, s 47-69. Lund: Stu- dentlitteratur.
Säljö, Roger (2000): Lärande i praktiken. Ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma.
Säljö, Roger (2005): Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag.
Tallberg Broman, Ingegerd (2002): Pedagogiskt arbete och kön. Med historiska och nutida
exempel. Lund: Studentlitteratur.
Thelander, Kerstin (1996): Lyckade och misslyckade samtal i skolan. I Samspel & variation.
Språkliga studier tillägnade Bengt Nordberg på 60-årsdagen, s 439-453. Uppsala: Institutio-
Thomsson, Heléne (2002): Reflexiva intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet (2002): Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wood, David (1999) Hur barn tänker och lär. Tänkandets utveckling i ett socialt samman-
hang. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1