Figur 39 Mockup till hemsida, anpassad till mobil.
3.9 Metoddiskussion
Att använda sig av Sless sjustegsmodell var ett bra sätt att arbeta på genom hela processen, just därför att Sless (2008) menade att den är speciellt framtagen för designarbeten. Processen gav en bra överblick genom alla steg och underlättade för vad som behövde göras. För att få en passande design valde vi att först undersöka uppdraget och sedan analysera omvärlden för att kunna göra prototyper.
Eftersom RF har sin verksamhet i Dalarna, men med planer på expansion valde vi att göra ett geografiskt urval på den visuella innehållsanalysen då vi ansåg att det var relevant att se hur företag inom branschen ser ut
visuellt i Dalarna med omnejd. Därför valdes även företag som befinner sig i närliggande större städer kring Dalarna.
Den främsta svagheten i denna studie var bristen på deltagande i studiens enkätundersökning. Vi hade hoppats på att fler kunder till RF, som var vår primära målgrupp att testa allt material på, skulle bidra med värdefull
enkätundersökningen och eftersom underlag var behövligt för arbetets fortgång valde vi att skicka ut enkätundersökningen till filmstudenter på Högskolan Dalarna för att få någorlunda relevant återkoppling. Om allt material blivit testat på vår samarbetspartners kunder kunde resultatet ha blivit mer träffsäkert då kunderna har en relation till RF. Att testa materialet på filmstudenter var ändå en bra lösning eftersom de i framtiden på något sätt kommer arbeta med film, och på så sätt har en inblick i branschen. Vi valde att ta med designstudenter som har läst film i fokusgruppen då vi ansåg att det kunde leda till värdefull återkoppling på hur det sammansatta grafiska manéret upplevdes samt hur det kunde förbättras.
Ytterligare en svaghet som kan påverkat resultatet är att mockupen för hemsidan inte testades på grund av tidsbrist. Den mockup som skissades fram av oss baserades på det resultat som kom fram i undersökningen.
4 Slutsatser
Denna uppsats har undersökt vilka vår samarbetspartner Rockmotion Films kärnvärden är och efter dessa skapa en visuell identitet. Det huvudsakliga syftet med föreliggande arbete har således varit att arbeta fram och testa den visuella identiteten. Resultaten tyder på att den visuella identitet vi arbetat fram förmedlade kärnvärdena personligt, ungdomligt och professionalitet.
Studien har också haft som syfte att ta reda på hur RF:s ursprungliga logotyp skulle redesignas för att fungera väl oavsett storlek i tryck och digitalt. Genom att logotypens alla kompententer blev lika stora ansåg vi att den blev storleksoberoende. Resultaten visade dessutom att den redesignade logotypen hade en bra tyngd och framträdde tydligt.
Vi har på grund av arbetets omfattning och tidsramar inte genomfört det sjunde steget i Sless sjustegsmodell, utvärdera. En framtida studie som utvärderar hur väl den visuella identiteten och hemsidan överensstämmer med framtagna kärnvärden skulle vara av stort värde.
Trots att studien innehåller bristfälliga delar tyder ändå resultatet på att studiens frågeställningar har besvarats genom den visuella identitet och grafiska manual som skapats (se bilaga 5).
Referenser
Airey, D. (2015). Logo design love: a guide to creating iconic brand identities. (Second edition.) Indianapolis, IN: New Riders.
Bergström, B. (2016). Effektiv visuell kommunikation: om nyheter, reklam, information och profilering i vår visuella kultur. (10., [uppdaterade och utök.] uppl.) Stockholm: Carlsson.
Bolhuis, W., de Jong, M. D., & van den Bosch, A. L. (2018). Corporate rebranding: effects of corporate visual identity changes on employees and consumers. Journal of marketing communications, 24(1), 3-16.
Borgström, K. (1996). Färgantologi. Bok 4, Att välja färg :
kunskapsöversikt för praktiker inom färgsättning och design. Stockolm:
Statens råd för byggnadsforskning.
Buch, C. (2018, april). Redesign – att göra eller inte göra. Cap&Design. s.
56-59.
Clarke, T., & Costall, A. (2008). The emotional connotations of color: A qualitative investigation. Color Research and Application, 33(5), 406-410.
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: en handbok i enkätmetodik. (3.
[rev.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Florén, C., & Morén, M. (2015). Den grafiska identitetens betydelse i småföretagarens värld. (Examensarbete, Högskolan Dalarna, Borlänge).
Hämtad från
http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:853162/FULLTEXT01.pdf
Gröndahl, S. (2016). Användarvänligt hemsida: 11 kännetecken. Hämtad 2018-03-19 från https://www.smelink.se/anvandarvanlig-hemsida.html Heine, A. (2005). Arne Heines bok om typografi. Askersund: Bild & kultur.
Krag Jacobsen, J. (1993). Intervju: konsten att lyssna och fråga. Lund:
Studentlitteratur.
Lipe, J.B. (2006). Stand out from the crowd : secrets to crafting a winning company identity [Elektronisk resurs].
Olesen, J. (n.d.). Color Meanings – Learn about Colors and Symbolism.
Hämdad 2018-04-09 från https://www.color-meanings.com
Pettersson, R. (2001). Trovärdiga bilder. Solna: Styrelsen för psykologiskt ansvar.
Pettersson, R. (2003). Ord, bild och form – termer och begrepp inom informationsdesign. Lund: Studentlitteratur
Ryen, A. & Torhell, S. 2004, Kvalitativ intervju: från vetenskapsteori till fältstudier, 1. uppl. edn, Liber ekonomi, Malmö.
Shoaf, J. (2016). The 10 Most Popular Web Fonts of 2015 (And Fonts You Should Consider Using Instead) [Blogginlägg]. Hämtad 2018-07-04 från https://www.typewolf.com/blog/most-popular-fonts-of-the-year
Sless, D. (2008). Measuring information design. Information Design Journal, 16(3), 250-258.
Smajic, M. (2011, 7 februari). Så fixar du en grafisk manual. Cap&Design.
Hämtad från http://capdesign.se/sa-fixar-du-en-grafisk-manual/
Sörensen, A. (2016). Bli rörlig! Så kommer du igång med videomarknadsföring [Blogginlägg]. Hämtad 2018-02-15 från https://vivamedia.se/bli-rorlig-sa-kommer-du-igang-med-videomarknadsforing/
Tero, M. (2012). The logotype, fundamental unit for a brand's visual identity. Scientific Bulletin of the "Petru Maior" University of Targu Mures, 9(1), 64-68.
Van Leeuwen, T. & Jewitt, C. (red.) (2001). Handbook of visual analysis.
London: SAGE.
Wheeler, A. (2013). Designing brand identity: an essential guide for the whole branding team. (4. uppl.) Hoboken, N.J.: John Wiley.
Woods, S. (2014). 10 Top Principles Of Effective Web Design [Blogginlägg]. Hämtad 2018-08-01 från
https://shortiedesigns.com/2014/03/10-top-principles-effective-web-design/
Xu, X., Chen, R. & Liu, M.W. (2017). The effect of uppercase and lowercase wordmarks on brand perceptions. Marketing Letters, 28(3), 449-460.
Yin, R.K. (2013). Kvalitativ forskning från start till mål. (1. uppl.) Lund:
Studentlitteratur.