Metoddiskussion

Vi upplever att det interkulturella perspektivet har varit värdefullt i analysen och tolkningen av vår empiri då det gav oss en ny och djupare förståelse kring det studerade området. Vi har sedan starten med denna studie varit väldigt intresserade av hur arbetet med nyanlända elever ser ut i skolan. Studiens respondenter var positivt inställda till sin undervisning med nyanlända elever och vi anar att det tillsammans med vårt engagemang för ämnet kan ha påverkat studiens resultat, då vi i vissa lägen kunde ha haft ett mer kritiskt förhållningssätt till lärarnas svar. Om

33

ytterligare forskning inom området hade funnits hade vi kunnat fördjupa oss inom ett mer konkret område. Istället har vi nu fått göra en mer övergripande och beskrivande studie. Vår förhoppning är att vår studie kan inspirera till vidare forskning kring arbetet med nyanlända elever inom ramen för ämnet idrott och hälsa. Med facit i hand hade vår studie fått en större tyngd om vi utöver våra intervjuer hade kompletterat intervjuerna med observationer. Om vi hade haft möjlighet att bredda våra respondenters kulturella bakgrund hade det kunnat bidra till ytterligare intressanta infallsvinklar och resultat.

34

Käll- och litteraturförteckning

Bråten, I. (1998). Vygotskij och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.

Bunar, N. (2010). Nyanlända och lärande – en forskningsöversikt om nyanlända elever i den

svenska skolan. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Eklund, M. (2003). Interkulturellt lärande: intentioner och realiteter i svensk grundskola

sedan 1960- talets början. Diss. Luleå universitet: Luleå: Univ.

Evenshaug, O. & Hallen, D. (2001). Barn och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.

Hamilton, J., Anderson, A., Frater-Mathieson, K., Loewen, S., & Moore, D.

(2007). Interventions for Refugee Children in New Zealand Schools: Models, Methods, and Best Practice. Wellington: Ministry of Education, New Zealand.

Huitfeldt, Å. (2015). Passar jag in? Nyanlända ungdomars möte med idrottsundervisning. Lic.-avh. Örebro universitet. Örebro: Univ.

Johansson, B. & Svedner, P. O. (2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. Uppsala: Kunskapsföretaget.

Lahdenperä, P. (2008). Interkulturellt ledarskap: förändring i mångfald. Lund: Studentlitteratur.

Lundvall, S. (2005). På vems villkor? En pilotstudie om ungdomar från etniska

minoritetskulturer och deras syn på idrott, fysisk aktivitet och skolämnet idrott och hälsa. I: Redelius, K. & Larsson, H. (red.) Leve idrottspedagogiken! En vänbok tillägnad Lars-Magnus

Engström. Stockholm: HLS förlag, ss. 255-272.

Lundvall, S. (2006-06-17). “It´s really about understanding human beings…” exploring PE

teachers perception of working in multicultural schools.

35

Migrationsverket (2015-12-07a) Statistik. http://www.migrationsverket.se/Om- Migrationsverket/Statistik.html [2015-12-09].

Migrationsverket (2013-12-11b). Skola. http://www.migrationsverket.se/Andra- aktorer/Kommuner/Om-asylsokande/Skola.html [2015-12-17].

Modigh, F. (2005). Vid sidan av eller mitt i: om undervisningen för sent anlända elever i

grund- och gymnasieskolan. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Nilsson, J. & M, Axelsson. (2013). “Welcome to Sweden Newly Arrived Students’ Experiences of Pedagogical and Social Provision in Introductory and Regular Classes.

International Electronic Journal of Elementary Education, 6(1), ss. 137-164.

Patel, R. & Davidson, B. (2013). Forskningsmetodikens grunder. Att planera, genomföra och

rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Skolinspektionen (2009). Utbildning för nyanlända elever: Rätten till en god utbildning i en

trygg miljö. Övergripande granskningsrapport 2009:3. Stockholm: Skolinspektionen.

SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Skolverket (2007). Förslag till mål och riktlinjer för nyanlända elever. Stockholm: Skolverket.

Skowronski, E. (2013). Skola med fördröjning. Nyanlända elevers sociala spelrum i ”en skola

för alla”. Diss. Lunds universitet. Lund: Univ.

Stier, J. & Sandström Kjellin, M. (2009). Interkulturellt samspel i skolan. Lund: Studentlitteratur.

36

Svenska Dagbladet (2015-10-25). Skolan under tuff press i asylvågen. http://www.svd.se/skolan-under-tuff-press-i-asylvagen [2015-12-17].

Szente, J., Hoot, J. & Taylor, A. (2006). Responding to the Special Needs of Refugee

Children: Practical Ideas for Teachers. Early Childhood Education Journal, 34(1), ss. 15-20.

Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Wigg, U. (2008). Bryta upp och börja om. Berättelser om flyktingskap, skolgång och identitet. Diss. Linköpings universitet. Linköping: Univ.

Whiteman, R. (2005). Welcoming the Stranger: A Qualitative Analysis of Teachers' Views Regarding the Integration of Refugee Pupils into Schools in Newcastle upon Tyne.

Bilaga 1

Litteratursökning

Syfte och frågeställningar:

Syftet med denna studie är att undersöka lärares möte med nyanlända elever inom ramen för idrott och hälsa.

- Vilka särskilda utmaningar beskriver lärarna i samband med undervisningen där nyanlända elever deltar?

- Vad uppmärksammar lärarna särskilt kring nyanlända elevers medverkan i undervisningen?

- Vilka pedagogiska verktyg använder lärarna i undervisningen med nyanlända elever?

Vilka sökord har du använt?

Nyanlända elever, nyanlända elever idrott och hälsa, nyanlända elever skola, nyanlända elever svensk skola, förberedelseklass, introduktionsklass, Åke Huitfeldt, Suzanne Lundvall pilotstudie, nyanlända och lärande, integrering, newly arrived students, refugees school, refugees P.E.,

Var har du sökt?

Libris, GIH:s bibliotekskatalog, Ebsco, Google.com.

Sökningar som gav relevant resultat

Ebsco: Newly arrived students

Google: Suzanne Lundvall pilotstudie

Libris: Nyanlända och lärande, nyanlända elever

Kommentarer

Det materialet som vi har hittat har varit bra. Majoriteten av studierna som vi har använt oss av har vi hittat för att de har refererats i dem i studier som vi själva har hittat i databaser. Vår handledare har även rekommenderat några titlar till oss.

Bilaga 2 Intervjuguide

- Berätta lite om dig själv som lärare – ålder, utbildning, erfarenhet

- Hur arbetar din skola med nyanlända elever? Förberedelseklass/integreras/annan metod - I vilken utsträckning har du tidigare arbetat med förberedelseklasser/nyanlända elever?

- Vad krävs av dig som lärare i mötet med de nyanlända?

- Hur lägger du upp din undervisning med nyanlända elever? Är det något som skiljer sig i relation till undervisning med icke nyanlända elever, om så vad?

- Vilka utmaningar möter du i undervisningen med nyanlända elever? Ge gärna exempel på det som du uppfattar som utmaningar? (språket, rörelsekulturen, utanförskap) - Vilka möjligheter eller positiva effekter ser du att nyanlända elever tillför i

undervisningen?

- Vilka pedagogiska ”knep”/verktyg använder du i undervisningen med de nyanlända? - Har arbetet med nyanlända elever påverkat dig som lärare i idrott och hälsa? På vilket

sätt, ge gärna exempel.

- Känner du att du har den kompetens som du behöver för att kunna arbeta med nyanlända elever? Varför/Varför inte?

- Statistik över elevers betyg visar att sent anlända elever i mindre utsträckning uppnår behörighet till gymnasiet. Hur arbetar du för att eleverna ska nå upp till kunskapskraven?

- Finns det något du skulle vilja ändra på kring arbetet med de nyanlända? - Är det någonting du skulle vilja tillägga eller förtydliga?