Av vad som presenterats i resultatet och övriga delar av diskussionen framkommer att denna kvalitativa intervjustudie gav rikligt med underlag för att kunna beskriva olika aspekter av kamratbedömning utifrån svenska förhållanden. Intervjuerna har en karaktär av
”begreppsintervjuer” vilket medför att intervjuerna ger underlag för en beskrivande analys av lärarnas resonemang. Metoden gör inte anspråk på att ge någon heltäckande bild över hur alla idrottslärare resonerar kring kamratbedömning och resultaten bör därför inte generaliseras. De resonemang som är gemensamma för merparten av lärarna skulle kunna indikera på att
idrottslärare i allmänhet tänker snarlikt kring dessa men det är långt ifrån säkert att det skulle vara på detta sätt. Metoden var utmärkt för att belysa diversiteten och komplexiteten i
kamratbedömning och inspirera till vidare forskning. Vidare gav metoden nyanserade
beskrivningar av vad kamratbedömning kan innebära. Det kan vara av intresse för alla som är intresserade av att jobba med kamratbedömning att inspireras av respondenternas resonemang och på detta sätt kunna nyansera och utöka sin egen förståelse av konceptet.
37
Käll- och litteraturförteckning
Denscombe, Martyn (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Gielen, Sarah; Dochy, Filip & Onghena, Patrick (2011). An inventory of peer assessment diversity. I: Assessment & Evaluation in Higher Education, 36(2). ss. 137–155.
Johnson, Randall (2004). Peer Assessments in Physical Education. I: Journal of Physical Education, Recreation & Dance, 75(8). ss. 33-40.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket
Melograno, Vincent. J. (1997) Integrating Assessment into Physical Education Teaching. I: Journal of Physical Education, Recreation & Dance, 68(7). ss.34-37.
Selander, Staffan (2008). Tecken för lärande –tecken på lärande. Ett designteoretiskt
perspektiv. I: Rostvall, Anna-Lena & Selander, Staffan (red.). Design för lärande. Stockholm: Norstedts akademiska förlag, ss. 28-43.
Sigmundsson, Hermundur & Pedersen, Arve Vorland (2004). Motorisk utveckling: nyare perspektiv på barns motorik. Lund: Studentlitteratur
Swartling Widerström, Katarina (2005). Att ha eller vara kropp?: en textanalytisk studie av skolämnet idrott och hälsa. Diss. Örebro : Örebro universitet, 2005
Säljö, Roger (2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
Topping, K. J. (2005) Trends in Peer Learning.I: Educational Psychology: An International Journal of Experimental Educational Psychology, 25(6). ss. 631-645.
38
Topping, K. J. (2009) Peer Assessment.Theory Into Practice. The Ohio State University: The College of Education and Human Ecology, 48. ss.20–27.
Vetenskapsrådet (2002) Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.Vetenskapsrådet. Tillgänglig på internet: http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf (2014-05-22)
Wiliam, Dylan (2013). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
39
40
41
43
Bilaga Intervjubrev
Hej!
Mitt namn är Fredrik Andersson och jag studerar till lärare, i idrott och hälsa vid Gymnastik och Idrottshögskolan och Stockholms Universitet. Jag skriver just nu mitt examensarbete som handlar om kamratbedömning. Jag undrar om jag skulle kunna få intervjua Dig om dina erfarenheter i kamratbedömning. Syftet med studien är att få inblick i hur idrottslärare tänker kring kamratbedömning (vad begreppet innebär för just den enskilde läraren) i ämnet Idrott och Hälsa.
Hur går studien till?
Under intervjun kommer jag att ställa ett 15 tal frågor rörande innebörden av kamratbedömning samt hur begreppet relateras till idrottsundervisning. Intervjun beräknas ta cirka 25-30 minuter. Jag arbetar utifrån följande forskningsfråga:
Hur resonerar idrottslärare kring kamratbedömning inom ämnet idrott och hälsa? Kamratbedömning kan avgränsas som ett specifikt fenomen som ingår i en av de många nyckelstrategier, att aktivera eleverna som läranderesurser för varandra, som används för att främja ett effektivt lärande.
All information jag tar del av under och i samband med intervjuerna kommer endast att användas i min forskningsrapport. Denna information behandlas med omsorg. Deltagande är frivilligt och vi samtalar så länge det känns givande. Jag för anteckningar parallellt eller så använder jag ljudupptagning, beroende på vad som känns bekvämt?
Jag har möjlighet att intervjua dig under vecka 17 och vecka 18 och jag skulle vara väldigt tacksam om Du vill och har möjlighet att delta i denna studie. Det är betydelsefullt att få fram information om hur kamratbedömning förstås utifrån svenska förhållanden i en skolvärld med snabb teknikutveckling vilken medför förändrade arbetsmetoder och roller.
Kontakta mig snarast på fran2802@student.su.se eller på telefon 0735-85 14 20 så bestämmer vi tid och plats.
Med vänliga hälsningar Fredrik Andersson
44 Bilaga Intervjuguide
Frågeguide
Vad innebär kamratbedömning för dig?
Vi diskuterar kamratbedömning i relation till nedanstående begrepp.
Anser du att det finns någon skillnad mellan kamratbedömning, och då eleverna aktiveras som läranderesurser för varandra? Vilka är likheterna, skillnaderna?
Anser du att det finns någon skillnad mellan kamratbedömning, och då eleverna kamrathandleder varandra (peer tutoring)? Vilka är likheterna, skillnaderna? Vilken/Vilka metoder för kamratbedömning har du testat att implementera i
idrottsundervisningen? Resultat? Fördelar, nackdelar med metoden? Varför använder du kamratbedömning?
Om inga metoder har testats, hur kommer det sig?
Vad finns det för fördelar, nackdelar med kamratbedömning då eleverna lär sig gestalta färdighetskunskap? Egna erfarenheter? (Gestalta färdighetskunskap innebär att uttrycka sin kunskap genom handlingar och beteenden. Tex, springa eller dansa.)
Vilka risker ser du med att elever bedömer varandras rörelser?
Vilken/Vilka metoder för kamratbedömning föredrar du att använda då eleverna arbetar med kriterier för gestaltande färdighetskunskap? Varför? Vad gör du med bedömningen efteråt? Dokumentation?
Hur resonerar du kring elevernas möjligheter att skilja på person och prestation då de bedömer varandras rörelser? I åk 6? Åk9?
Bilaga Käll- och litteratursökning
Syfte och frågeställningar:
Syftet med studien är att få inblick i hur idrottslärare resonerar kring kamratbedömning inom idrott och hälsa. Det är då intressant att ta reda på hur lärarna beskriver begreppet kramratbedömning. Vidare undersöks om de kan beskriva någon metod för kamratbedömning som de använder eller har använt i sin undervisning. I samband med detta blir det intressant att ta reda på vilka strategiska val idrottslärarna resonerar kring då de beskriver sina metoder. Forskningsfrågorna presenteras enligt följande: Hur resonerar lärare i Idrott och hälsa kring konceptet kamratbedömning i sitt ämne?
Vad innebär begreppet kamratbedömning för den enskilde idrottsläraren?
Vilka metoder för kamratbedömning resonerar idrottslärare kring då de beskriver sin undervisning?
Vilka sökord har du använt?
Kamratbedömning* och idrott och hälsa peer assessment
peer assessment* and diversity
peer assessment* and physical education peer evaluation* and/or peer learning physical education* and teacher
Var har du sökt?
*Artikelsökning via SUB, Stockholms Universitets biblioteks hemsida.
*GIH bibliotek (EBSCO) vilken innefattar: Academic Search Elite, ERIC, PsycINFO. SPORTDiscus with Full Text och Teacher Reference Center.
*Google scholar *LIBRIS
.
Sökningar som gav relevant resultat Ebsco: peer assessment* and diversity
Ebsco: peer assessment* and physical education Ebsco: peer assessment
Ebsco: peer evaluation* and peer learning
Kommentarer
Det gick lätt att hitta artiklar på GIH:s bibliotekssök (EBSCO). Vidare studerades
referenslistorna på intressanta artiklar för att få ytterligare uppslag. Sedan erhölls lite tips från kurskamrater på GIH.