Utifrån vårt syfte och frågeställningar var vi intresserade av att försöka få många respondenter för att öka tillförlitligheten till studien. Om man vill nå en bred grupp under en begränsad tid samt undersöka möjliga samband mellan olika variabler kan enkät vara bra som metod
(Ejlertsson, 2014). Även fast bortfallet i vår undersökning var högt och svarsfrekvensen låg så gav enkäter oss data från betydligt fler respondenter än vad vi i kursen hade klarat av att
exempelvis intervjua. I enlighet med vår frågeställning: ”I vilken utsträckning implementeras digitala verktyg i verksamheten?” var vi intresserade av frekvensen av användningen av digitala verktyg i verksamheten och således valet av en kvantitativ ansats givet. I en kvantitativ ansats förhåller man sig med distans till det man undersöker genom att inta en objektiv hållning, detta gör att risker som exempelvis att förutfattade meningar färgar resultatet minimeras (Barajas et al., 2013). Således har vi förhoppningsvis undgått att själva påverka resultat för mycket åt det ena eller andra hållet. Vi har dock fortfarande påverkat arbetet genom hur vi valt att ställa frågorna.
Om vi istället valt en kvalitativ ansats i vårt arbete skulle vi kunnat få syn på andra aspekter av implementeringen. Istället för att fokusera på frekvens av användning skulle en kvalitativ ansats inneburit att vi skiftat fokus till hur digitala verktyg praktiskt användes i verksamheten. En kvalitativ intervjuundersökning hade gett oss en möjlighet att få en bredare bild av hur och vid vilka tillfällen det faktiska implementerandet av digitala verktyg sker praktiskt i
verksamheten. I likhet med Nilsen (2014) kunde fokus ha lagts på kvaliteten i
implementeringen och till skillnad från vår aktuella studie kunde man gjort ett bedömande om implementeringens värde istället för att bara konstatera till vilken grad den gjorts. Vid en kvalitativ ansats, exempelvis intervjustudier kan även frågor samt fokus ändras under arbetets gång vid upptäckten av nya företeelser vilket vid en kvantitativ studie inte är lika möjlig (Barajas et al.,2013). Således hade vi under studiens gång kunnat välja bort frågor som inte fungerar, öka fokuset mot frågor som visar sig mest intressanta och lägga in nya frågor som vi upptäcker på vägen. Man får därmed en bredare bild av ämnet än en kvantitativ ansats ger (Eriksson Zetterqvist, 2015). Men kvalitativ ansats och intervju är inte utan egna brister. Intervju som metod har mött kritik utifrån argument som att den överlag ger en låg standard samt överanvänds inom det samhällsvetenskapliga fältet. Den framstår komplex då det är många faktorer som intervjuaren behöver ta hänsyn till. Den svarandes personliga
erfarenheter påverkar men också sammanhanget, reflektion och vad som är möjligt att fånga upp med intervju som metod. Kvalitativa intervjustudier kan utan teoretisk förankring och perspektivskifte resultera i ogenomtänkta tolkningar som då leder till en syn på studien som omotiverad (Alvestad, 2011).
9 Konsekvenser av studien och vidare forskning
Den viktigaste slutsatsen som kan dras utifrån vår studie är vikten av kunskap. Inte nödvändigtvis att den är så stor som möjligt men att den inte saknas. Ingen av de enskilda variablerna orsakade någon större ökning av implementeringen men både sämre kunskaper inom teknik och sämre möjlighet till stöd (SK och SMTS) medförde att användandet minskade kraftigt. Det blir därför viktigt att förskollärare får goda möjligheter till stöd och åtminstone grundläggande kompetensutveckling, ett sentiment som delas av flera av de förskollärare som deltog i studien.
“Vi måste, ges bättre förutsättningar för att kunna arbeta med dessa mer. annars blir det bara ännu ett stressande krav”
“Utbudet som vi får är dåligt, gammalt och ingen handledning eller kompetensutbildningar om nya spännande saker”
“Digitala verktyg kräver att pedagogen jobbar med producentfokus i utbildningen, alltså att barnen får verktyg att bli digitala producenter istället för konsumenter. Det kräver att
pedagogen först har kunskapen själv och tid och möjlighet att inhämta kunskap och pröva själv, annars blir en materialets fånge.”
Vi kan således konstatera att det finns ett samband mellan socialt kapital och
implementeringen av de digitala verktygen. Självskattad kunskap behöver fortfarande fastställas med de kulturella kapital som erövrats men även här finns ett potentiellt samband mellan implementering och en persons kapital, i det här fallet det kulturella kapitalet. Vi kan även se att det som i den tidigare forskningen benämns som de traditionella diffusions principerna, inställningen till tekniken, (Frank et al., 2004: Li & Choi, 2014) eller med andra ord de traditionella sätten som teknikimplementering sprids i verksamheter. Även i vår studie påvisar de ett samband med implementeringen om än ett mindre samband än för de tidigare omnämnda variablerna.
Ofta är det så att först efter genomförd empirisk studie blir det som verkligen hade varit intressant att studera synligt och det är först i efterhand som forskaren har tillräcklig kunskap för att tolka vad det är hen borde studerat (Alvesson,2011). Så har det varit även för oss och med efterklokhet i besittning kunde några punkter gjorts annorlunda och andra hade kunnat utvecklas. Det självklara sättet att gå vidare är att repetera undersökningen med ett större stickprov som då hade gett ett mer pålitligt resultat. Vi hade dock även här kunnat fokuserat på de frågor som gav de intressantaste resultaten så som den egna kompetensen och släppt de som inte gav några skönjbara resultat, exempelvis examensår. Kulturellt kapital är ett fält som i sin helhet kunnat utvecklats i en efterföljande undersökning. Mer tid och resurser skulle innebära att vi kunde undersöka en persons kulturella kapital i form av kunskap mer direkt, istället för att förlita oss på respondenternas egen uppskattning av sin kunskap. Även undersökningen av det institutionella kulturella kapitalet kan fördjupas. Potentiella
förändringar av detta kapital har inte visat något samband med implementeringen men vi har inte undersökt om tillgång till det institutionella kapitalet ger ett samband med
implementeringen. Det enklaste sättet att göra detta är att jämföra implementeringen mellan utbildade förskolelärare och verksamma pedagoger med en lägre utbildningsnivå även om det medför vissa problem som vi diskuterade i metodavsnittet.
Det hade även varit av intresse att ändra ansats till en kvalitativ för att få en mer nyanserad bild av de variablerna som var mest intressanta och låtit oss se kvaliteten i implementeringen. Frågan om möjlighet till stöd hade likt vid Frank et al.:s (2004) studie kunnat breddas till att undersöka kvaliteten i tillgängligt stöd och inkluderat andra aspekter av socialt kapital såsom upplevda påtryckningar att implementera tekniken
10 Referenslista
Alvesson, M. (2011). Intervjuer - genomförande, tolkning och reflexivitet. Malmö: Liber.
Bourdieu, P. (1986). The forms of capital. I J. Richardson (red.), Handbook of Theory and Research for the Sociology of Education. Westport, CT: Greenwood. Broady, D. (1998). Inledning: en verktygslåda för studier av fält. I D. Broady (red.), Kulturens Fält. Göteborg: Daidalos AB.
Ejlertsson, G. (2014). Enkäten i praktiken: En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Ekström, A. (2019, 30 september). Digitala verktyg i förskolan ska inte användas som barnpassning. Expressen. Hämtad från
https://www.expressen.se/debatt/digitala-verktyg-i-forskolan-ska-inte-anvandas-som-barnpassning/
Eriksson Barajas, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013). Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap: vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.
Eriksson-Zetterqvist, U., Ahrne, G. (2015). Intervjuer. I Ahrne, G., Svensson, P. (Red.), Handbok i kvalitativa metoder (s. 34–53). Stockholm: Liber.
Frank, K., Zhao, Y., & Borman, K. (2004). "Social Capital and the Diffusion of Innovations Within Organizations: The Case of Computer Technology in Schools." Sociology of Education 77.2 : 148–71. Web.
Frisk, E. (2018). Statistisk ordbok. Hämtad 2019-09-12 från https://www.statistiskordbok.se/ord/beskrivande -statistik/
Hjalmarsson, M. (2014). Enkäter till förskollärare. I Löfdahl, A., Hjalmarsson, M., Franzén, K. (Red.) Förskollärarens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber. Li, S.C., & Choi, T.H. (2014). "Does Social Capital Matter? A Quantitative
Approach to Examining Technology Infusion in Schools." Journal of Computer Assisted Learning 30.1: 1-16. Web.
Lindahl, M., Folkesson, A. (2012). Can We Let Computers Change Practice? Educators’ Interpretations of Preschool Tradition. Computers in Human Behavior, 28(5), 1728-737.
Löfdahl, A. (2014). God forskningssed - regelverk och etiska förhållningssätt. I A. Löfdahl, M. Hjalmarsson, K. Franzén (red.), Förskollärarens metod och
Karlsson Lohmander, M. (2004). The fading of a teaching profession? reforms of early childhood teacher education in Sweden, Early Years, 24:1, 23-34, DOI: 10.1080/0957514032000179034
Körner, S., & Wahlgren, L. (2015). Statistisk dataanalys. Lund: Studentlitteratur. Lernfelt, M. (2019, 26 mars). Bisarrt experiment pågår med våra förskolebarn. Expressen. Hämtad från https://www.expressen.se/debatt/bisarrt-experiment-pagar-med-vara-forskolebarn/
Mertala, P. (2017). Wag the Dog – The Nature and Foundations of Preschool Educators' Positive ICT Pedagogical Beliefs. Computers in Human Behavior, 69, 197 - 206.
Nilsen, M. (2014). Barns Aktiviteter Med Datorplattor I förskolan
(Licentiatuppsats, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande, 16). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Hämtad från
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/37236/1/gupea_2077_37236_1.pdf Nasiopoulou, P., Williams, P., Sheridan, S., & Yang Hansen, K. (2017). Exploring preschool teachers’ professional profiles in Swedish preschool: a latent class analysis, Early Child Development and Care, 189:8, 1306-1324, DOI:
10.1080/03004430.2017.1375482
Skolverket. (2018). Sök Statistik. Hämtad 2019-12-30 från
https://www.skolverket.se/skolutveckling/statistik/sok-statistik-om-forskola-
skola-och-vuxenutbildning?sok=SokA&vform=10&kommun=1480&run=1&flik=s
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan Lpfö 98 (Reviderad 2010). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2018). Läroplan för förskolan Lpfö 18. Hämtad från
https://www.skolverket.se/publikationsserier/styrdokument/2018/laroplan-for-forskolan-lpfo-18
Skolverket. (2019). Digital kompetens och digitala verktyg i förskolan. Hämtad
01/10–2019. Från:
https://www.skolverket.se/om-oss/var-verksamhet/skolverkets-prioriterade-omraden/digitalisering/forskolan Trost, J., & Hultåker, O. (2016). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur.
Vryonides, M. (2007). Social and cultural capital in educational research: issues of operationalisation and measurement. Brittish educational research journal, 33(6), 867–885.
Wigen, M. (2019, 12 juli). Varnar för digitala verktyg i förskolan - Läkare kritiska till digitaliseringen. Aftonbladet. Hämtad
från