Nackdelen med ett deduktivt förfarande i datainsamlingen är att man utgår från att texterna representerar de moderna riktlinjerna gällande bemötande av barn med koncentrationssvårigheter. Resultatet hade även kunnat se annorlunda ut om man valt att analysera annan litteratur än den som valdes här. Man utgår även ifrån att de moderna riktlinjerna stämmer överens med vad som i verkligheten krävs och är det bästa i bemötandet av barn med koncentrationssvårigheter. Fem böcker analyserades om moderna riktlinjer gällande barn med koncentrationssvårigheter och sannolikheten för att få en empirisk uppfattning om de moderna riktlinjerna ökar naturligtvis successivt ju fler böcker man analyserar. På grund av den tidsram som fanns till denna uppsats var fem böcker tillräckligt. Däremot hade uppsatsens resultat kunnat se annorlunda ut om annan litteratur valts. Samtlig litteratur som finns idag om barn med koncentrationssvårigheter kanske inte förespråkar samma bemötande av dessa barn som den litteratur som valdes i denna studie. Jag valde dock inte litteratur efter hur den förhöll sig till Montessoris principer. Det jag visste när jag valde litteraturen om barn med koncentrationssvårigheter är det som presenterats i tabellen Data om barn med koncentrationssvårigheter, med undantag från artikeln som jag läste igenom innan jag valde den.
Eftersom jämförelsen utfördes med ett induktivt förfarande ökade möjligheterna till att se hur stora likheter/skillnader det finns och vilka. Hade man valt ett deduktivt förfarande där man fått ett ja- eller nej-svar hade resultat blivit mindre
51
tillfredsställande för dem som eventuellt är intresserade av att läsa uppsatsen med syftet att se de moderna riktlinjerna gällande barn med koncentrationssvårigheter i allmänhet och vad Montessoripedagogiken säger om bemötande av barn. Genom att analysera texterna med ett induktivt förfarande i jämförelsen upplevde jag att min användning av den hermeneutiska cirkeln kunde användas på ett mer djupgående sätt än om förfarandet hade varit deduktivt. Eftersom jag hade en neutral grund utan någon ursprunglig hypotes kunde jag analysera texterna fram och tillbaka utan att ha något att utgå ifrån. Fördelen med det var att jag kunde få fram detaljer i jämförelsen mellan Montessoripedagogiken och de moderna riktlinjerna gällande barn med koncentrationssvårigheter. Jag behövde inte få fram definitiva ja- eller nej-svar. Dessa analysredskap gav en möjlighet till att använda mig av det sociokulturella perspektivet som raster på ett mer djupgående sätt där upplevelser och känslor i samspelet och barnens förhållande till omvärlden kunde behandlas i detalj. Genom att arbeta med den hermeneutiska cirkeln som metod och det sociokulturella perspektivet som raster gavs en möjlighet till att utgå från människan, med hennes upplevelser, känslor och behov. Något som är centralt i Montessoripedagogiken.
52
Efterord
Det är på tiden att, med den forskning som finns idag 2013, fler människor förstår de svårigheter dessa barn upplever var enda dag och på vilket sätt vi kan göra vardagen lite lättare för dessa barn. Vi behöver olika slags människor med olika sätt att lösa problem på och olika sätt att observera vår omvärld på. Vi har valt att använda begreppet ”funktionsnedsättning” eftersom livet för dessa barn är svårare i dagens samhälle. Det är en ”funktionsnedsättning” i det samhälle vi idag lever i; med de konventioner vi valt att skapa. Jag väljer att se dessa barn som en resurs, ett komplement till hur resten av människorna uppfattar världen. Dessa barn tänker ofta utanför ramarna och de påminner ständigt om att samhället kan förändras och att det faktiskt är vi människor som valt hur samhället ska se ut. Min son är på utredning för högfungerande autism med anledningen till att han har extra svårt för samspelet med andra människor. Det positiva i hans sätt att fungera är att han aldrig tar något för givet och har en stark vilja och motivation till att förbättra, lösa problem och att få vara sig själv och inte alltid det som förväntas av honom. Han är kreativ, positiv och tänker utanför ramarna. Vi bör ta lite fokus från det svåra och istället lyfta det som är positivt. För att kunna göra det behövs en kunskap om det svåra för att kunna förebygga och därmed få en möjlighet till att lägga energin på det som behöver belysas och uppmuntras. Något som är gemensamt för de flesta barn med olika psykiska diagnoser är koncentrationssvårigheten. Därför valde jag att undersöka den svårigheten hos dessa barn lite närmare.
Min son går på en Montessoriförskola i vår ort och jag är varje dag tacksam över att han hamnat på en skola där personalen är kunnig om hans problem, ger sig tid till att lära känna honom och har en ständig kontakt med oss föräldrar. De skapar en miljö som de anser är den bästa för alla barn och de använder sig av olika hjälpmedel såsom teckenspråk, bilder, musik och deras Montessorimateriel för att underlätta inlärningen och för att skapa självständiga, trygga människor med god självkänsla. I uppsatsen belyses de passiva barnen med koncentrationssvårigheter lite extra eftersom de enligt dagens forskare ständigt behöver ”puffas på” för att kunna genomföra varierande arbetsuppgifter. Här krävs det kanske lite extra av
53
Montessoripersonalen för att det fria arbetssättet inte ska vara till en nackdel för dessa barn. Barn med koncentrationssvårigheter påverkas även negativt av mycket synintryck. Fungerar dessa barn bättre i den ursprungliga Montessoriskolan där materielen fanns bakom stängda dörrar och i lådor? Distraheras dem för mycket av att materielen idag ligger framme på hyllor eller hänger på väggarna? Detta är frågor som kanske diskuteras i dagens Montessoriförskolor. En annan som gör en studie om detta ämne kommer kanske fram till ett annat resultat. Det är helt i sin ordning.
Jag vill tillägna denna uppsats till Varbergs Montessoriskola som gör livet lättare för vår son och hans nära och kära som älskar honom så mycket. Ni är engagerade i varje barn och ni gör ett fantastiskt arbete i ert individanpassande lärande där ni lyssnar till och respekterar barnen. Min förhoppning är att denna uppsats kan vara en liten inspiration i ert fortsatta arbete med barnen.
54
Källförteckning
Ahlquist, E-M. & Gynther, P. (2006). Positivism med mänskligt ansikte Montessoripedagogikens idéhistoriska grunder. Locus Tidskrift (2), 51-57.
*Attwood, T. (2007/2009). Den kompletta guiden till Aspergers syndrom. Riga: Preses Nams
Beckman, V. (red.). (2004). ADHD/DAMP – en uppdatering. Lund: Studentlitteratur
Clarence C. Mc Cormick & Schnobrich, JN. (1971). Perceptual motor training and improvement in concentration in a Montessori preschool. Perceptual and Motor skills, (32), 71-77.
*Engel, N. (u.å). Myter och fakta om Montessori. Hämtad 2 februari, 2013. Från http://composit.montessoriforbundet.se/www/montessori/sv/redirect.asp?p=31
Hainstock, E R. (1999). Montessori från grunden. Finland: WSOY
*Kadesjö, B. (1992/2008). Barn med koncentrationssvårigheter. Spanien, Navarra: Graphycems
Kramer, R. (1976). Maria Montessori: A Biography. United Kingdom: Montessori International Publishing
*Lindö, R. (1998/2002). Det gränslösa språkrummet. Lund: Studentlitteratur
Malm, B. (2001a). Teachers’ lives and work in a cultural and historical context. Reflections based on the professional life histories of eight Montessori teachers in Sweden. Rapport, Malmö Universitet. Från
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/7925/Teacher_research.pdf?sequence =1
Malm, B. (2001b). Constructing professional identities: Montessoriteachers' voices and visions. Scandinavian Journal of Educational Research, 48, (4), 397-412.
*Montessori, M. (1949/1992). Barnasinnet – The Absorbent Mind. Helsingfors: Werner Södeström Osakeyhtiö
55
Olsson, B-I. & Olsson, K. (2007). Att se möjligheter i svårigheter – Barn och ungdomar med koncentrationssvårigheter. Danmark: Narayana Press
Quarfood, C. (2005). Positivism med mänskligt ansikte: Montessoripedagogikens idéhistoriska grunder. Eslöv: Östlings bokförlag symposion
*Sandberg, A. (2009). Med sikte på förskolan – barn i behov av stöd. Lund: Studentlitteratur
*Signert, K. (2012). Variation och invarians i Maria Montessoris sinnestränande materiel. Akademisk avhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik, kommunikation och lärande. Från https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/30158
Smidt, S. (2010). Vygotskij och de små och yngre barnens lärande. Lund: Studentlitteratur AB
Säljö, R. (2000). Lärande i praktiken – ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm: Prisma
Tebano Ahlquist, E-M. (2012). Skolans levda rum och lärandets villkor:
Meningsskapande i Montessoriskolans fysiska miljö. Doktorsavhandling, Stockholm University, Department of Education. Från
http://su.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:561934
Teveborg, L. (2001). Elever i behov av särskilt stöd. Värnamo: Fälth & Hässler
Vallberg Roth, A-C. & Månsson, A. (2010). Individuella utvecklingsplaner i Montessori- och Reggio Emiliaprofilerade förskolor. Persson, S. (red.). (2010). Rapporter om
utbildning: Barndom, lärande, ämnesdidaktik (53-67). Från
http://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/10391/RoU%202010.1.pdf?sequence=1
Watt Boolsen, M. (2007). Kvalitativa analyser. Slovenien: Korotan Ljubljana/Malmö: Intergraf AB
Wikgren, R. (2005). Dialogen som styrningsfilosofi och dess gestaltning i praxis – En fallstudie av dialogen i en process som handlar om att formulera mål i en pedagogisk verksamhet. Licentiatuppsats, Luleå Tekniska Universitet, Institutionen om
utbildningsvetenskap. Från http://epubl.ltu.se/1402-1757/2005/04/LTU-LIC-0504-SE.pdf
*Williams, P. & Pramling Samuelsson, I. (2000). Barns olikheter – En pedagogisk utmaning. Pedagogisk Forskning i Sverige, 5, ( 4 ), s. 284-306.