Metoddiskussion

I undersökningen användes en kvalitativ forskningsintervju och en analysmetod med en fenomenografisk ansats. Enligt Larsson (1986) ger kvalitativa intervjuer den empiriska grunden för fenomenografiska studier.

Metoden i studien har fungerat bra då den gett svar på mina frågeställningar vilket har besvarat syftet. Det har varit intressant att se kompetensutveckling som ett fenomen. Den kvalitativa forskningsintervjun som metod har gett mig möjligheten att få ta reda på vad skolutvecklare runt i Sverige har för

uppfattning av kompetensutveckling inom IKT. Intervjumetod och den strukturerade intervjuguiden har fungerat bra. Bryman (2009) menar att intervjuer som genomförs kvalitativt har som syfte att gå på djupet, att hitta variationer eller kanske få fram en helhetsbild, inte att generalisera. Jag har kunnat hitta variationer men det känns som om fem respondenter är för få för att få fram en helhetsbild. Jag önskar att jag hade haft fler skolutvecklare i min studie för att kunnat få fram fler variationer av deras uppfattning om

kompetensutveckling inom IKT.

Utskickandet av mina frågor i förväg till skolutvecklarna har lett till att de var förberedda på mina frågor och de har bidragit med genomtänkta svar, vilket har lett till öka studiens tillförlitlighet.

Att intervjua på ett vanligt sätt som två av intervjuerna gjordes var mer nervöst än de som skedde via telefon. Det var lättare att hålla sig lugn och professionell i telefonen. Detta beror nog på min ovana att vara i en intervju situation. Kvale (1997) belyser vikten av att intervju frågorna är kopplade till forskningsfrågorna. Mina frågor hade säkert gått att utveckla vidare mot mina forskningsfrågor men jag anser att jag har fått de svar som lett till att jag kunnat få fram ett resultat i min undersökning.

Utifrån resultatet jag kommit fram till så anser jag att studien besvarar mina frågeställningar.

Förslag till vidare forskning

För att stå väl rustade för att möta dagens och framtidens utmaningar bör vi skapa största möjliga värde och nytta av våra satsningar inom IKT i skolan.

Kommunerna bör i sin roll som skolutvecklare utveckla strategier för att öka tillgången och användningen av digitala verktyg i skolan.

Ett nytt område inom IKT att göra vidare forskning på vore att studera hur IKT ska bli ett ämnesövergripande inslag i undervisningen. När skolutvecklare anser att det är dags att bortse från att IKT ska stå som ett eget område i skolan så vore det intressant att göra en undersökning av hur kompetensutvecklingen inom IKT planeras för detta. Om satsningen på digitala verktyg ska ge resultat och bli ett pedagogiskt verktyg så behövs det forskning och kompetensutveckling för att användningen av de digitala resurserna ska bli en del av undervisningen.

Referenser

Ala-Mutka, Punie och Redecker (2008). Digital Competence for Lifelong Learning:

POLICY BRIEF. Hämtad: 2013-05-05 från http://ftp.jrc.es/EURdoc/JRC48708.TN.pdf

Alexandersson, M. (1994). Den fenomenografiska forskningsansatsen I fokus. I B.

Lund: Studentlitteratur

Becta, (2009). Harnessing Technology Review.

http://publications.becta.org.uk/display

Berg, G. (2013). Skolorganisation och skolkultur. Hämtad:

http://www.miun.se/blogg/GunnarBerg

Björkman, B. (2009). Internal Capacities for school improvement: Principals`Views in Swedish Secondary Schools. Umeå universitet

Brodin, J och Lindstrand, P. (2007). Perspektiv på IKT och lärande.

Studentlitteratur

Bryman, A. (2009). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber AB

Carlgren, I och Hörnqvist, B. (1999). När inget facit finns… om skolutveckling i en decentraliserad skola. Skolverket: Stockholm

Dimenäs, J. (2007). Att lära till lärare. Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik. Stockholm: Liber AB

E-learning Nordic (2006). Nordisk undersökning.

http://www.skolverket.se/rapporter2006

Ellström, P-E. (1992). Kompetens, utbildning och lärande i arbetslivet. Stockholm:

Norstedts Juridik AB

Ellström, P-E. (1996). Rutin och reflektion. Förutsättningar och hinder för lärande i dagligt arbete. Lund: Studentlitteratur

Europaparlamentet, (2005). Europaparlamentets lagstiftningsresolution om förslaget till Europaparlamentets och rådets rekommendationer om nyckelkompetenser för livslångt lärande.

http://www.europaparl.europa.eu/sides/getDoc.do?pubRef=//EP//NONSGML+

TA+P6-TA-2006-0365+0+DOC+PDF+V0//SV

Folkesson, L. (2004). Perspektiv på skolutveckling. Lund: Studentlitteratur

Folkesson, L. (2004). Datorn i det dialogiska klassrummet. Lund: Studentlitteratur

Fullan, M. (1995). The limits and the potential of professional development. In T.

New York: Teachers Collage Press

Gotvassli, K-Å. (1991). Personalutveckling inom barnomsorgen. Lund:

Studenlitteratur

ITU, 2009; ITU- monitor 2009 – skolens digitale tillstand

http://www.itu.no/filstore/Rapporter_-_PDF/ITU_monitor_web.pdf

Jedeskog, G. (2011). ICT in the classroom: Is Doing More Important than Knowing ghttp://course.zjnu.cn/kcjx/uploadfile/2008112721476520.pdf

Stockholm: Kunskapsföretaget

Kairos Future (2006). Framtidens kunskap, skola och lärande.

http://www.kairosfuture.com/sites/default/files/publication/framtidkunskap.p df

Kairos Future (2011). IT och digitalkompetens i skolan.

http://www.kairosfuture.com/sites/default/files/publication/Itiskolan.pdf

Karlsson, R. (2005). Om att verifiera undersökningsresultat. Stockholm: Liber AB

Kihlström, E. (2007). Att genomföra en intervju. Stockholm: Liber AB

Kilhammar, K. (2011). Idén om medarbetarskap. En studie av en idés resa in i och

genom två organisationer. Linköpings universitet.

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:439894/FULLTEXT01.pdf

KK-stiftelsen. (2003). Lärarnas kunskaper om IT, kapitel 3:3 http://www.kks.se

Kroksmark, T.(2010). Lärandets stretchade, Lärandets digitala mysterium i En-till-en-miljöer i skolan. Didaktisk Tidskrift, Vol 20,Nr 1, 2011.

http://www.tomaskroksmark.se/Stretschadhetmars2011B.pdf

Kvale, S. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studenlitteratur AB.

Larsson, S. (1986). Kvalitativ analys – fenomenografi. Lund: Studenlitteratur.

Law, Y-K. (2007). The roles of instructional practices and motivation in writing performence. The Journal of experimental education. Nr 75:2, 2007.

Lindh, J. (1993). Datorstödd undervisning i skolan – möjligheter och problem. Lund:

Studentlitteratur.

Marton, F och Booth, S.(2000). Om lärande. Lund: Studentlitteratur.

Miller, D och Glover, D.(2005). Interactive Whiteboards: A Literature Survey. USA:

IGI Publishing.

Mishra, P och Koehler, M J. (2006). Technological Pedagogical Content Knowledge A Framework for teacher knowledge. Teachers Collage Record Volume 108, Number 6, 2006.

http://citeseerx.ist.psu.edu/download?

NE.se (2013). Nationalencyklopedin. www.ne.se

Patel, R och Davidson, B. (1994). Forskningsmetodikensgrunder: att plan.era, genomföra och rapportera en undersökning. Lund: Studentlitteratur.

Puentedura, R: R. (2009), As we may teach: Educational Technology, From Theory Into Practice.

http://www.hippasus.com/rrpweblog/

Regeringen, (2008). Redovisning av uppdraget att bedöma verksamheters och huvudmäns utvecklingsbehov avseende IT-användning inom förskola, skola och vuxenutbildning samt ge förslag på insatser. Regeringsbeslut. U2008/8180/s.

Reneland, L. (2011.) Att bilda lärare i digital kompetens.

http://www.his.se/PageFiles/35592/UtbLar5nr1_2011_PedagogiskDigitalKomp etens.pdf

http://www.skolverket.se/publikationer?id=605

Skolverket, (2009). IT-användning och IT-kompetens.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2192

Skolverket, (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Fritzes förlag

Skolverket, (2009). IT-användning och IT-kompetens.

http://www.skolverket.se/publikationer?id=2192

Skolinspektionen, (2011). Förskola, före skola – lärande och bärande. Stockholm:

Skolinspektionens rapport .

SOU 1999:63. Att lära och leda. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Stukát, S. (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund:

Studentlitteratur

Säljö, R.(2000). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Stockholm:

Prisma

Teknikdelegationen Rapport 2010:1 Framtidens lärande, i dagens skola? – internationell forskningsöversikt kring IKT och skola.

http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.129010!/menu/article/attachment/rapp ort%25202010_1.pdf

The Becta Review (2006). Evidence on the progress of ICT in education.

http://www.dera.ice.ac.uk