Studiens syfte var att ge en ökad förståelse och kunskap kring kuratorers uppfattning om ungdomars psykiska hälsa, samt kuratorers upplevelser av möten med ungdomar. Detta syfte har blivit uppfyllt då kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med kuratorer. Även studiens frågeställningar har blivit besvarade. Kuratorerna har fått återge sin subjektiva upplevelse av möten med ungdomar med fokus på psykisk hälsa. Då en kvalitativ metod har använts skapades möjligheter att få fördjupade svar. Detta hade varit svårt i en kvantitativ studie, på grund av att en intervjuperson i en sådan inte ges möjlighet att vidareutveckla sina svar i samma utsträckning. I denna studie fanns det inte heller någon önskan om att mäta resultatet, vilket enligt Bryman (2011) vanligtvis är syftet med en kvantitativ undersökning, utan endast en önskan om att undersöka kuratorers upplevelser. Intervjuguiden ändrades efter att den första intervjun hade blivit genomförd, på grund av att författarna upplevde att vissa frågor, vilka hade betydelse för studiens syfte och frågeställningar, saknades.
Då kuratorerna var av olika kön, i olika åldrar och hade varit i yrket olika lång tid kan detta tänkas ha bidragit till en variation i deras upplevelser och således en styrka i studien. Då några av kuratorerna inte hade varit i yrket särskilt lång tid, kan det ha inneburit att deras upplevelser av psykisk ohälsa hos ungdomar var begränsade. Det kan samtidigt ha inneburit
30
att de inte hunnit samla på sig så många generaliserande värderingar kring det studien syftade till att undersöka. Då kuratorer arbetar inom en mängd olika verksamheter var författarnas önskan och tanke från början att få en större variation kring kuratorernas arbetsplatser. Så blev tyvärr inte fallet, då sex av sju kuratorer arbetade inom skolväsendet. Författarna försökte dock, utan framgång, finna kuratorer vilka inte arbetade på skolor. Vid insamling av tidigare forskning användes ett kritiskt förhållningssätt för att säkerställa att den hade relevans för studiens syfte och frågeställningar. Den tidigare forskningen har använts i analys av det insamlade materialet och har på så vis stärkt studiens resultat. Teorin KASAM och begreppet empowerment har varit väl användbara i denna studies analys, då de har gett en mer nyanserad bild och djupare förståelse för kuratorers upplevelser av
ungdomars psykiska hälsa. Då författarna var och en för sig gjorde första bearbetningen av det insamlade materialet, kan studien tänkas ha blivit stärkt, då två olika tolkningar gjordes varpå en diskussion kring vad som var relevant för studiens syfte och frågeställningar skedde. Under genomgång av det insamlade materialet samt analys kunde författarna se att ett flertal av de ställda frågorna gav svar som tyvärr inte hade någon koppling till studiens syfte och frågeställningar. Dessa frågor gav dock intressanta svar, men återgavs aldrig i resultatet. Vidare kunde författarna se att vissa av kuratorernas svar hade kunnat vara mer utförliga och beskrivande. Att de inte var det beror på att författarna inte reflekterade över detta under intervjuernas genomförande, utan upptäckte detta först vid analys av materialet.
6.3 Etikdiskussion
I början av denna studie gjordes ett etiskt övervägande kring potentiella etiska problem vilka skulle kunna tänkas uppkomma under studiens gång. Författarna ansåg att kuratorernas deltagande i sin professionella yrkesroll inte skulle riskera att lida men på grund av sitt deltagande. Frågorna som ställdes under intervjuerna var riktade mot kuratorernas tankar och åsikter utifrån deras professionella yrkesroll. De etiska problem som uppkom under studiens gång var i de fall där intervjupersonerna på något sätt nämnde namn på personer, städer, skolor och liknande vilka röjde identiteten på kuratorerna eller vilken kommun kuratorerna arbetade i. Författarna har i dessa fall valt att inte ha med detta i studien, för att stärka anonymitet och konfidentialitet. Att kuratorerna aldrig nämns vid sina namn eller sina kön i studien, stärker studiens konfidentialitet och minskar risken att de ska lida men på grund av sitt deltagande. Utöver tidigare nämnda etiska problem har ytterligare sådana inte uppkommit under studiens gång.
7
SLUTSATSER
Utifrån denna studies resultat kan en slutsats dras att kuratorer upplever att ungdomar idag både mår psykisk bra men även psykiskt dåligt. Flertalet faktorer orsakar att ungdomar
31
riskerar psykisk ohälsa och de sätt den uttrycker sig på är även de flertaliga. Det är tydligt att kuratorer spelar en viktig roll i ungdomars liv när det kommer till den psykiska hälsan, dels i samtal, dels i preventivt arbete och dels i samverkan med andra verksamheter. Ungdomar hanterar psykisk ohälsa på en mängd olika sätt. Det finns ungdomar som aktivt söker stöd hos exempelvis kuratorer, men också ungdomar som istället utvecklar destruktiva beteenden för att på så vis trycka undan ohälsan. Genom studien kan ytterligare en slutsats dras, vilken är att kuratorer inte upplever att det finns en skillnad bland symtomen på psykisk ohälsa bland pojkar och flickor. Däremot söker fler flickor hjälp hos kuratorer jämfört med pojkar. Studiens resultat bidrar till en ökad förståelse och kunskap kring kuratorers uppfattning om ungdomars psykiska hälsa, samt kuratorers upplevelser av möten med ungdomar. Resultatet visar att det arbete kuratorer redan gör, behöver utvecklas ytterligare för att i framtiden förhoppningsvis leda till att färre och färre ungdomar mår psykiskt dåligt. Författarna kan även dra slutsatsen att preventivt arbete behöver få ta större plats i kuratorers
arbetsuppgifter, för att på så vis främja en psykisk hälsa hos ungdomar. Författarna anser att det sociala arbetet med ungdomar, vilka har psykisk ohälsa, ständigt behöver förändras utifrån den värld ungdomarna lever i. Deras livsvärld behöver förstås för att professionella inom socialt arbete ska kunna ge dem det bästa möjliga stödet. Avslutningsvis uppfattas sociala medier ha en stor inverkan på ungdomars psykiska hälsa. Författarna anser därför att detta område behöver studeras vidare, för att skapa bättre möjligheter för ungdomar att kunna hantera sociala medier och dess inverkan på bästa sätt.
32
REFERENSLISTA
Antonovsky, A. (2005). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Arbetsförmedlingen. (2016). Kurator. Hämtad den 5 februari 2018 från
https://www.arbetsformedlingen.se/For-arbetssokande/Yrke-och-framtid/Yrken-A- O.html?url=1119789672%2FYrken%2FYrkesBeskrivning.aspx%3FiYrkeId%3D208 Askheim, O. P. (2007). Empowerment - olika infallsvinklar. I O.P. Askheim & B. Starrin,
(Red.), Empowerment i teori och praktik (s. 18 - 32). Malmö: Gleerups Utbildning. Askheim, O. P., & Starrin, B. (2007). Empowerment - ett modeord. I O.P. Askheim & B.
Starrin, (Red.), Empowerment i teori och praktik (s. 9 - 17). Malmö: Gleerups Utbildning.
Bramhagen, A-C., & Carlsson, A. (2013). Introduktion. I A-C Bramhagen & A. Carlsson (Red.), Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar (s. 19 - 26). Lund: Studentlitteratur.
BRIS (2017). Barns psykiska ohälsa - det är dags att bryta trenden. Hämtad den 5 februari 2018 från
https://www.bris.se/globalassets/pdf/rapporter/psykisk-ohalsa-bris-arsrapport- 2016.pdf
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.
Brännlund, A., Strandh, M., & Nilsson, K. (2017). Mental-health and educational achievement: The link between poor mental-health and upper secondary school completion and grades. Journal of Mental Health, 26(4), 318 - 325. Hämtad den 5 februari 2018 från
https://www-tandfonline-
com.ep.bib.mdh.se/doi/pdf/10.1080/09638237.2017.1294739?needAccess=true Carlson, L. A., & Kees, N. L. (2013). Mental Health Services in Public Schools: A Preliminary
Study of School Counselor Perceptions. Professional School Counseling, 16(4), 211 - 221. Hämtad den 5 februari 2018 från
http://ep.bib.mdh.se/login?url=http://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true &db=afh&AN=91851876&site=ehost-live&scope=site
Erickson, A., & Abel, N. (2013). A High School Counselor's Leadership in Providing School- Wide Screenings for Depression and Enhancing Suicide Awareness. Professional School Counseling, 16(5), 283 - 289. Hämtad den 5 februari 2018 från
http://web.b.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=8 bc8f147-2ea4-4fb9-9e89-64d735f2c9e5%40sessionmgr104
Folkhälsomyndigheten. (2014). Tonåringars psykiska hälsa – utvecklingen under de senaste 30 åren. Hämtad den 5 februari 2018 från
33
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/a2af8b7cc16e47ceac165e9b2ee 63e9d/tonaringars-psykiska-halsa-folkhalsomyndigheten.pdf
Folkhälsomyndigheten. (2016a). Skolprestationer, skolstress och psykisk ohälsa bland tonåringar. Hämtad den 5 februari 2018 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/contentassets/8169d0d0a5a846d29cf4b6a7cf d1dffb/skolprestationer-skolstress-psykisk-ohalsa-tonaringar-16003-webb.pdf Folkhälsomyndigheten. (2016b). Psykisk hälsa - Nationella folkhälsoenkäten. Hämtad den 5
februari 2018 från
https://www.folkhalsomyndigheten.se/folkhalsorapportering-
statistik/statistikdatabaser-och-visualisering/nationella-folkhalsoenkaten/psykisk- halsa/
Husom Løken, K. (2007). “Svaga röster ska också höras” - brukarmedverkan inom den
psykiska hälso- och sjukvården. I O.P. Askheim & B. Starrin, (Red.), Empowerment i teori och praktik (s.153 - 167). Malmö: Gleerups Utbildning.
Ivert, A-K. (2013). Den sociala miljöns betydelse för barns och ungdomars hälsa. I A-C Bramhagen & A. Carlsson (Red.), Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar (s. 27 - 40). Lund: Studentlitteratur.
Kurator. (2018). I Nationalencyklopedin. Hämtad den 5 februari 2018 från
https://www-ne-se.ep.bib.mdh.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/kurator Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund:
Studentlitteratur.
Michaelson, V., Mckerron, M., & Davison, C. (2015). Forming ideas about health: A
qualitative study of Ontario adolescents. International Journal of Qualitative Studies on Health and Well-being, 10(1). Hämtad den 5 februari 2018 från
http://www.tandfonline.com/doi/full/10.3402/qhw.v10.27506
Matthews, N., Kilgour, L., Christian, P., Mori, K. & Hill, D. M. (2015). Understanding,
Evidencing, and Promoting Adolescent Well-Being: An Emerging Agenda for Schools. Youth & Society, 47(5), 659 - 683. Hämtad den 5 februari 2018 från
http://journals.sagepub.com.ep.bib.mdh.se/doi/pdf/10.1177/0044118X13513590 Olsson, G. (2005). Depressioner i tonåren - ung, trött och ledsen. Stockholm: Gothia. Pastore, D. R., Fisher, M., & Friedman S. B. (1996). Violence and mental health problems
among urban high school students. Journal of Adolescent Health, 18(5), 320 - 324. Hämtad den 5 februari 2018 från
https://search-proquest-
com.ep.bib.mdh.se/socabs/docview/61493162/9E128DE2F68C4B14PQ/3?accountid =12245
Patel, V., Flisher, A. J., Hetrick, S., & Mcgorry, P. (2007). Mental health of young people: A global public-health challenge. The Lancet, 369(9569), 1302 - 1313. Hämtad den
34 5 februari 2018 från
https://ac-els-cdn-com.ep.bib.mdh.se/S0140673607603687/1-s2.0- S0140673607603687-main.pdf?_tid=d4e06d38-fd04-11e7-be5f-
00000aacb361&acdnat=1516358465_1558f4ae0b9baba2b0f15a31539b69b1
Platin, I., & Demmer Selstam V. (2013). Skolan - en hälsofrämjande arena. I A-C Bramhagen & A. Carlsson (Red.), Hälsofrämjande arbete för barn och ungdomar (s. 27 - 40). Lund: Studentlitteratur.
Regeringskansliet. (2015). Mål för ungdomspolitiken. Hämtad den 5 februari 2018 från
http://www.regeringen.se/regeringens-politik/ungdomspolitik/mal-for- ungdomspolitiken/
Riekie, H., Aldridge, J M., & Afari, E. (2017). The Role of the School Climate in High School Students' Mental Health and Identity Formation: A South Australian Study. British Educational Research Journal, 43(1), 95 - 123. Hämtad den 5 februari 2018 från
http://onlinelibrary.wiley.com.ep.bib.mdh.se/doi/10.1002/berj.3254/epdf Schepman, K., Collishaw, S., Gardner, F., Maughan, B., Scott, J., & Pickles, A. (2011). Do
changes in parent mental health explain trends in youth emotional problems? Social Science & Medicine, 73(2), 293 - 300. Hämtad den 19 februari 2018 från
https://ac-els-cdn-com.ep.bib.mdh.se/S0277953611002905/1-s2.0- S0277953611002905-main.pdf?_tid=fc992c8c-1561-11e8-8836-
00000aab0f27&acdnat=1519037303_e0f4cef4a4b6fc55d1b49f902562ca27 Sieving, R. E., Mcree, A-L., Mcmorris, B. J., Shlafer, R. J., Gower, A. L., Kapa, H. M.,
Beckman, K. J., Doty, J. L., Plowman, S. L., & Resnick, M. D. (2017). Youth–Adult Connectedness: A Key Protective Factor for Adolescent Health: A Key Protective Factor for Adolescent Health. American Journal of Preventive Medicine, 52(3), S275- S278. Hämtad den 5 februari 2018 från
https://ac-els-cdn-com.ep.bib.mdh.se/S0749379716303233/1-s2.0- S0749379716303233-main.pdf?_tid=ba5684a8-0a55-11e8-8e1d-
00000aab0f26&acdnat=1517822575_dfd0067abd10df0a2831c7d8b69224f5
Socialstyrelsen (2016) Utvecklingen av psykisk ohälsa bland barn och unga vuxna - Till och med 2016. Hämtad den 5 februari 2018 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20785/2017-12- 29.pdf
Socialstyrelsen & Skolverket. (2016). Vägledning för elevhälsan. Hämtad den 5 februari 2018 från
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20394/2016-11- 4.pdf
Socialtjänstlagen, SFS 2001: 453 (2001). Hämtad den 5 februari 2018 från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453
35
SOU 1997:8. Röster om barns och ungdomars psykiska hälsa: Delbetänkande. Stockholm: Socialdepartementet.
Starrin, B. (2007). Empowerment som förhållningssätt. I O.P. Askheim & B. Starrin, (Red.), Empowerment i teori och praktik (s. 62 - 75). Malmö: Gleerups Utbildning AB Wiklund, M., Malmgren-Olsson, E-B., Öhman, A., Bergström, E., & Fjellman Wiklund, A.
(2012). Subjective health complaints in older adolescents are related to perceived stress, anxiety and gender: A cross-sectional school study in Northern Sweden. Bmc Public Health, 12(993). Hämtad den 5 februari 2018 från
https://bmcpublichealth.biomedcentral.com/articles/10.1186/1471-2458-12-993 Townsend, L., Musci, R., Stuart, E., Ruble, A., Beaudry, M. B., Schweizer, B., Owen, M.,
Goode, C., Johnson, S. L., Bradshaw, C., Wilcox, H., & Swartz, K. (2017). The
Association of School Climate, Depression Literacy, and Mental Health Stigma among High School Students. Journal of School Health, 87(8), 567 - 574. Hämtad den 5 februari 2018 från
http://onlinelibrary.wiley.com.ep.bib.mdh.se/doi/10.1111/josh.12527/epdf
von Knorring, A-L. (2012). Psykisk ohälsa hos barn och ungdomar. Lund: Studentlitteratur. Östberg, V., Almquist, Y., Folkesson, B., Låftman, L., Modin, S., & Lindfors, B. (2014). The
Complexity of Stress in Mid-Adolescent Girls and Boys. Child Indicators Research, 8(2), 403 - 423. Hämtad den 5 februari 2018 från
https://link-springer-com.ep.bib.mdh.se/content/pdf/10.1007%2Fs12187-014-9245- 7.pdf
BILAGA A MISSIVBREV
Akademin för hälsa, vård och välfärd (HVV) Hej!
Inför den intervju vilken du tackat ja att delta i, ber vi dig vänligen att läsa detta missivbrev. Vi är två studenter på Socionomprogrammet vid Mälardalens högskola som håller på med vårt examensarbete inom socialt arbete, på termin 6. Vi genomför en studie med syfte att ge en ökad förståelse och kunskap kring kuratorers uppfattning om ungdomars psykiska hälsa, samt kuratorers upplevelser av möten med ungdomar. Intervjun är tänkt att ta mellan 40 - 60 minuter och kommer vara till stor nytta för vår studie. Studien följer de forskningsetiska reglerna, vilket innebär att ditt deltagande är frivilligt samt anonymt och obehöriga har ingen tillgång till intervjumaterialet. Intervjuerna kommer endast användas i forskningssyfte och materialet kommer därefter att raderas.
Dina kunskaper och erfarenheter är mycket värdefulla för oss och därför vore vi tacksamma om Du vill delta!
Vänliga hälsningar
Amelie Baung, ameliebaung@gmail.com, 070-4245312 Linn Haga Forsberg, linn_haga@hotmail.com
Handledare:
BILAGA B INTERVJUGUIDE
Intro
Hur länge har du arbetat som kurator? Vilket år är du född?
I vilka åldrar är de ungdomar du möter i ditt yrke? Hur upplever du att ungdomar mår psykiskt idag?
Hur upplever du att den psykiska ohälsan har förändrats genom åren under din tid som verksam kurator?
Friskfaktorer
Vilka friskfaktorer tror du bidrar till att ungdomar inte riskerar att hamna i psykisk ohälsa? Exemplifiera gärna utifrån ungdomar du mött i din yrkesroll, som du upplevt har god psykisk hälsa.
- Familj
- Fritidsintressen - Vänner
- Personlighet (styrkor, svagheter)
De ungdomar som du möter, upplever du att de har olika syn på sin framtid? Tänker de positivt eller negativt kring att ta sig ur den psykiska ohälsan? Ge gärna exempel! Hur pratar de om sin framtid?
De ungdomar du möter, som har psykisk ohälsa, kan de se någon mening med sitt lidande? Att de kan bli stärkta av det senare, när de mår bättre?
Om du har hjälpt en ungdom att ta sig ur en psykisk ohälsa, finns det ett fortsatt stöd från din sida, för att ungdomen inte ska falla tillbaka i ohälsa igen?
Negativ hälsa
Hur upplever du att den psykiska ohälsan hos ungdomar yttrar sig? Kan du ge exempel? Kan den yttra sig både psykiskt och fysiskt? Ge gärna exempel utifrån din erfarenhet som kurator.
Vilka faktorer tror du bidrar till att ungdomar riskerar att samt hamnar i psykisk ohälsa? - Familj
- Vänner - Personlighet
Hur upplever du att dagens samhälle och dess struktur påverkar ungdomars psykiska hälsa? Exempelvis sociala medier, krav på hur man “bör” vara samt stress.
Din roll
På vilket sätt tänker du att du som kurator kan bidra till att ungdomar aldrig hamnar i en psykisk ohälsa? Dvs, arbetar du preventivt? I så fall, hur?
På vilket sätt tänker du att du som kurator kan bidra till att ungdomar som har psykisk ohälsa kan ta sig ur den?
Hur bemöter du ungdomar som har psykisk ohälsa? såsom: - Stress
- Problem i familje- och vänrelationer - Tankar om att begå självmord
- Om de har funktionsvariationer av fysiska och psykiska slag - Ångest
- Depression
Känner du att du har tillräckligt med tid att möta alla ungdomar som lider av psykisk ohälsa? Hur ser din kontakt ut med vårdnadshavare till ungdomar med psykisk ohälsa?
samverkar ni kring stödet?
Hur sker dokumentationen kring ungdomars psykiska hälsa ut på din arbetsplats? Hur ser rutinen kring orosanmälningar ut på din arbetsplats, rörande psykisk ohälsa hos ungdomar?
På vilket sätt får du handledning och stöd kring din roll som stöd för ungdomar med psykisk ohälsa? Får du den av din chef eller annan?
Könsaspekter
Upplever du någon skillnad mellan könen när det kommer till den psykiska ohälsan bland ungdomar? Kan du ge exempel på detta?
Bemöter du pojkar och flickor annorlunda? Omedvetet/medvetet?
Hur tänker du att yrkesgruppen kuratorer behöver arbeta med könskomplexiteten kring ungdomars psykiska ohälsa?
Skolklimatet
Tror du att skolklimatet, det fysiska och det sociala, kan ha inverkan på om ungdomar hamnar i psykisk ohälsa eller inte?
Om ja, på vilket/vilka sätt? Exemplifiera - Kränkningar - Stress - Miljö - Lärare - Andra elever - Krav