Metoddiskussion

6.2.1 Urval, överförbarhet och etiska aspekter

Eftersom det inte finns mycket forskning om ämnet vi syftade att undersöka hade vi svårt att

hitta vetenskapliga artiklar. Vi är medvetna om att vi använder samma författare under ett

flertal av artiklar valda och att detta kan ses som en svaghet. Vi har använt oss mycket av

publikationer som är gjorda av Ove Sernhede som är professor i socialt arbete och Johan

Söderman som är biträdande professor i musikpedagogik då dessa författare är framstående

inom forskning på hiphopkulturen i Sverige. Dock vill vi poängtera att vår studie behövs på

grund av denna brist på forskning. En aspekt att ta i beaktning är möjligheten att urvalet

bestod av de som har positiva erfarenheter av hiphop då det är de som väljer att delta. Det

finns en risk för att viktig information om hiphopens negativa effekter missades eftersom de

kan ha slutat utöva hiphop och därmed tas bort från listan av möjliga deltagare. Vi har heller

inte tagit hänsyn till vilket specifikt element inom hiphop som våra intervjupersoner tillhör då

flera av dem har gjort fler än ett element. Därför kan skillnader mellan elementen inte belysas

och det kan finnas skillnader i livsstil som påverkar hälsan olika. Det är viktigt att vara

medveten om att resultatet endast bygger på fem intervjuer och skall därmed tolkas med

försiktighet. Av de fem intervjupersonerna var två kvinnor. Detta kan påverka resultatet när

det kommer till exempelvis kvinnors upplevelser inom hiphopkulturen och resultatet hade

kunnat bli annorlunda om majoriteten var kvinnor. Om studien i helhet hade haft ett

genusfokus hade intervjuguiden sett annorlunda och därmed eventuellt frambringat andra

resultat.

Flera av de artiklar som har använts i studien klassar hiphop som ungdomskultur och har

därför har ungdomar som målgrupp. Då de intervjupersoner som använts i denna studie är i

30-årsåldern skulle det skulle kunna ses som en brist att belysa tidigare forskning då den inte

behandlar respondenternas ålder. Författarna har här valt att utgå från att det finns en

koppling mellan den tidigare forskningens resultat och intervjupersonerna då de hävdar att de

blivit aktiva utövare redan i tonåren. I och med att intervjupersonerna har varit involverade i

hiphoprörelsen även under sina ungdomsår kan därför de vetenskapliga artiklarna som

använts i denna studie ses som relevanta trots att respondenterna idag är vuxna.

Forskaren i en empirisk studie är oundvikligen en medskapare av materialet eftersom den är

med under intervjun [31]. Väl medvetna om detta har vi försökt minimera denna inverkan

genom att hålla oss så neutrala inför intervjupersonen som möjligt under intervjun för att inte

påverka intervjupersonernas svar. Vi är medvetna om att vår förförståelse för ämnet kan styra

samtalet och därmed påverka studiens conformability. Men detta kan också ses som en fördel

eftersom intervjupersonerna då vet att författarna har en förståelse för ämnet och för det

utövande som intervjupersonerna gör.

Urvalet till studien valdes med hjälp av nyckelpersoner som tipsade om intervjupersoner.

Detta skulle kunna innebära att nyckelpersonerna valde personer som de tror har en positiv

syn på hiphop. Samtidigt kan det vara positivt att nyckelpersonerna har valt personer som har

mycket att säga om hiphop, vilket resultatet indikerar på. På grund av tidsbrist kunde inte

intervjupersonerna ta ställning till det färdiga resultatet, vilket skulle ha gett studien en ökad

credibility [26].

Att ha i beaktande när det kommer till studiens transferability är att de som utövar hiphop

inte är en homogen grupp och alla som identifierar sig som hiphoppare inte nödvändigtvis

bor i till exempel ett utanförskapsområde såsom i en förort. Studiens resultat går inte att

applicera på alla hiphoppare men genom att intervjupersonerna som används kommer från

olika städer och är aktiva inom olika element tror vi att många utövare kan relatera till

materialet. Flera av intervjupersonerna har vuxit upp i en mindre ort som kan ses som en

annan typ av utanförskap än den Sernhede diskuterar i sitt verk om unga mäns utanförskap i

Göteborg [13]. Vi valde att ha ett urval med vuxna utövare av hiphopkulturen eftersom vi

önskade intervjupersoner som gjort ett livsval att utöva hiphop. Eftersom våra intervjufrågor

behandlade hur hiphop har påverkat intervjupersonernas liv var det av vikt att personerna

utövat hiphop länge. Våra intervjupersoner beskrev att behovet av att uttrycka sin egen

identitet inför andra, som det var stort fokus på i tonåren, minskat avsevärt i jämförelse med

behovet att få vara kreativ när man varit aktiv utövare länge.

En studies överförbarhet är inte den viktigaste aspekten inom kvalitativa metoder. Det är upp

till läsaren att avgöra hur väl resultatet i en studie kan överföras till en annan kontext [31]. En

uppföljande studie hade kunnat ge en mer ingående verklighetsbild av hur hiphop påverkar

dess utövare under olika skeden i livet. Detta skulle kunna bidra till studiens dependability då

svar eventuellt skulle kunna ges kring huruvida fynden är upprepningsbara. En sådan studie

hade också kunnat ge återkoppling till om interventioner för kulturens framväxt lyckats med

att verka hälsofrämjande för dess utövare.

För att ta hänsyn till den forskningsetiska principen att privat information som kan identifiera

deltagare inte skulle röjas valde vi att inte ta med ortsnamn eller personnamn som

intervjupersonerna diskuterade [23]. Däremot kan man inte garantera som författare till

studien att intervjupersonerna själva inte röjer information om studien. Av etiska själ valde vi

att inte citera deltagarnas tvekande, repeterande eller stammande. McCormack menar att

genom att citera på detta vis skapar ett ojämlikt maktförhållande mellan intervjuare och

deltagare, då intervjuarens felsägningar inte porträtteras [32]. Däremot ville vi inte ändra i

intervjupersonernas ordval då vi vill inte vill ta oss rätten till att sätta ord på

intervjupersonernas upplevelser. Vi har endast tagit bort ord som är upprepande eller onödiga

och låtit resten stå kvar för att ge läsaren en verklig bild av intervjupersonernas berättelser.

6.3.2 Intern validitet och reabilitet

I och med att författarna har en tydlig förförståelse för hiphopkulturen och själva är aktiva

utövare kan deras kulturella samhörighet med intervjupersonerna vara avgörande för studiens

utfall. Hur materialet tolkats, förståtts och återgetts i resultatet kan ha färgats av författarnas

kunskap inom ämnena hiphop och hälsa. De hälsoeffekter som påvisas i resultatdiskussionen

behöver inte överensstämma med vad personer med en annan förförståelse hade kommit fram

till. Validitet har eftersträvats genom transparens när det gäller forskningsprocessen och

genom att diskutera kodningen och tolkningen av resultatet med en person som ser hiphop

helt och hållet utifrån (handledaren).

Informanternas åldersspridning kan påverka validiteten då de flesta är i 30-årsåldern. En

större spridning hade varit önskvärd och kunnat spegla olika typer av skeden i livet. De

hälsoeffekter som studiens intervjupersoner presenterar behandlar främst mentala och sociala

hälsoeffekter och studien har inte fokuserat på de fysiska effekterna av informanternas

utövande. I en mer omfattande studie hade alla aspekter av de hälsoeffekter som direkt hade

kunnat kopplas till intervjupersonernas kulturutövande varit önskvärda att rapportera om.

Det finns en risk att den rådande stigmatisering som intervjupersonerna säger sig uppleva i

samhället och i media kan bidra till att de redan innan intervjutillfällena förbereder sig på att

försvara sin kultur och därför medvetet ger positiva svar till hiphopens fördel vid frågor om

sambandet mellan hiphop och hälsa. Det är svårt att veta om svaren hade skiljt sig åt om

frågorna istället ställts till en utövare som själv uppger sig tillhöra den kommersiella

hiphopscenen. Resultatet av studien hade eventuellt också sett annorlunda ut om vi tillfrågat

personer som förr kategoriserade sig som hiphoppare men som nu inte längre är aktiv inom

kulturen. I en framtida studie hade det varit av intresse att jämföra aktiva utövares

erfarenheter med personer som slutat identifiera sig som hiphoppare för att eventuellt se

skillnader förhållningssätt till hiphopkulturen och få fram vilka orsaker som gjort att personer

fortsatt respektive inte fortsatt med hiphop.

6.3.3 Praktisk användbarhet

Materialet i denna studie kan användas som hjälpmedel i planeringen av interventioner inom

ämnen som exempelvis hälsa, hiphop, stigmatisering, coping, kultur och ungdomskultur. Den

skulle kunna bli en utgångspunkt i arbetet för minskad segregation och för att öka kunskapen

kring användningsområden för interkulturell kompetens. Materialet skulle därför kunna vara

till nytta för studenter, yrkesverksamma, organisationer och kommunala institutioner.