Metoddiskussion

Från början var vårt arbete ämnat att fokusera på barnens modersmål. Vi hade först valt det sociokulturella perspektivet till studien, men efter revidering av problemformuleringen valdes istället det hermeneutiska perspektivet. Valet av det hermeneutiska perspektivet ändrade

metoden från strukturerade intervjuer med videoobservation till ostrukturerade

samtalsintervjuer utan videoobservation. Det var angeläget för oss att i studien intervjua pedagoger som arbetar i en mångkulturell kontext för att inhämtat material skulle vara relevant. Om studien genomförts i en mindre mångkulturell miljö är det möjligt att resultatet visat att pedagogerna inte haft ett lika varierat arbetssätt inom språklärande i svenska. Detta hade kunnat resultera i ett mindre tydligt forskningsresultat och försvårat att få svar på studiens syfte och frågeställningar.

I denna studie är empirin transkriberingarna av samtalsintervjuerna med de verksamma pedagogerna. Efter förskolechefens samtycke att genomföra samtalsintervjuer med

pedagoger, vilka individuellt fick avgöra sitt deltagande. Eftersom vi tidigare inte genomfört några intervjuer utförde vi en pilotintervju med två studiekamrater. Denna pilotintervju ger, enligt Bryman (2011), erfarenhet inför kommande intervjuer. I efterhand anser vi att

ytterligare en pilotintervju kunde gjort oss bättre förberedda och mer observanta inför de verkliga intervjutillfällena samt gett oss tillgång en strategi om respondenten skulle vara mindre talför.

Sex pedagoger med varierade utbildningar och erfarenheter intervjuades. När alla intervjuer genomförts ansågs endast två av dessa relevanta för studien. Valet av intervjuer gjordes utifrån de resultat som intervjuerna gav. De intervjuer som inte användes som grund för denna studie valdes bort eftersom respondenterna saknade eftergymnasial pedagogisk utbildning, gav korta och svårtolkade svar samt hade grunda kunskaper i förskolans språkutvecklande arbete och svårigheter att förklara den verksamhet de var en del av. Vi ansåg dock att dessa bortvalda intervjuer inte tillförde tillräckligt för att kunna ge oss den ingående förståelse för pedagogers arbetssätt och förhållningssätt gällande lärande i svenska som andraspråk för barn med utländskt modersmål som vi behövde för denna forskningsstudie. Om istället de

bortvalda intervjuerna legat till grund för denna studie kan det tänkas ha genererat ett annat resultat eftersom varje människa har egna livsvärldar och erfarenheter (Gadamer, 1997). Den intervjuform som användes i denna studie var ostrukturerad intervju utan färdiga frågor. Denna fria intervjuform, utan färdiga intervjufrågor, kan å ena sida tillåta pedagogerna tala fritt och utan begränsningar, å andra sidan leda till att pedagogerna avviker från ämnet. Hade ett annat vetenskapligt perspektiv använts för studien, och därmed ändrat valet av

intervjuform till strukturerad intervju med förbestämda intervjufrågor, är det rimligt att tänka att de svar som framkommit varit mer låsta kring dessa frågor. Viktig information kunde ha gått förlorad om vi inte ljudinspelat samtalsintervjuerna, utan istället fört anteckningar över pedagogernas svar. Eftersom ljudinspelningen endast återger samtalsintervjuerna i verbal form, hade en videoobservation kunnat bidra med ytterligare information såsom

ansiktsuttryck och kroppsspråk. Vid videoobservation finns dock begränsningen att bara det som blir filmat framkommer, inte situationer som sker i omgivningen Bjørndal (2005). Vi ställer oss undrande till om en videoobservation kunnat underlätta för oss i den hermeneutiska tolkningsprocessen.

8 Sammanfattning och slutsats

För att svara på denna studies syfte och forskningsfrågor följer nedan en kortfattad

sammanfattning över de resultat som framkommit av empirin samt en redovisning av studiens slutsats.

Sammanfattningsvis framkom av empirin att språklärande i svenska, på förskolan där samtalsintervjuerna genomförts, visade att detta språklärande skedde på ett varierat sätt. De arbetssätt och de resurser som användes för språklärande i svenska bestod av ”Tecken som stöd” (TAKK), Praxisalfabetet, digitala resurser, musik, böcker och dramatisering samt närvaro av språkpraktikanter. Pedagogerna var också noga med att använda sig av ett begreppsrikt språk vid kommunikation med barnen. Bilder och bokstäver på

förskoleavdelningarnas väggar användes för att stimulera och inspirera barnen till samtal och kommunikation. Pedagogernas förhållningssätt till språklärande i svenska för barn med annat modersmål visade på ett öppensinnat och empatiskt arbetssätt. Pedagogerna ville genom sin nyfikenhet och sitt engagemang hjälpa barnen framåt i sitt språklärande. Pedagogerna uttalade att de vill vara goda förebilder för barnen och deras familjer, avseende det svenska språket och det svenska samhället. De utmaningar pedagogerna uttryckte angående språklärande i svenska var kommunikationen med vissa föräldrar eftersom dessa föräldrar inte alltid har kunskap i det svenska språket. Ytterligare en utmaning som framkom var att bli delaktig i en mångkulturell kontext och att bidra till att barnen får ett utvecklande språklärande i svenska. Slutsatser som kan dras av detta arbete är att om ett språklärande för barn med annat

modersmål ska ske, krävs ett stort engagemang av pedagogerna. Att visa intresse, lyhördhet och tydlighet gentemot barnen har också visat sig vara av betydelse eftersom barnen har individuella språkliga kompetenser och bakgrunder. För pedagogerna är det viktigt att vara införstådda med att språklärande i svenska är en process hos barnen och måste få ta den tid som behövs utifrån barnens egna behov. Ytterligare en slutsats som kan dras av denna studie är att pedagogerna använder sig av ett varierat arbetssätt och verktyg för språklärande i svenska för att kunna erbjuda barnen ett så utvecklande och givande språklärande i svenska som möjligt. Till forskningsfältet angående barns språklärande ser vi att denna

forskningsstudie bidrar med att påvisa att även en studie som endast använt hermeneutik som teori och metod kan påvisa liknande resultat som liknande studier gjorda utifrån andra

vetenskapliga perspektiv.

9 Didaktiska implikationer

I denna studie har det framkommit att olika pedagogiska grepp främjar barnens språklärande. Alla barn har olika livshistorier, bakgrunder och erfarenheter vilket måste bejakas och tas i beaktande i läroprocessen. Detta medför att alla barn har individuella sätt att anamma och inhämta kunskap.

Denna forskningsstudie kan bidra med exempel på konkreta arbetssätt som är möjliga att använda i förskolan vid språklärande i svenska för barn med annat modersmål. Exempel på hur de konkreta arbetssätt som framkom av denna studie kan användas didaktiskt i förskolans verksamhet kan vara att vardagligt tal kan kompletteras med TAKK, samt att Praxisalfabetet kan vara en hjälp för barn att lära och träna sitt uttal. Även musik, böcker och dramatisering kan underlätta för barnen att närma sig det svenska språket på ett omväxlande sätt. Vi har en förhoppning att denna studie kan inspirera till vikten av pedagogers öppna och empatiska förhållningssätt angående barns språklärande och till ett utvecklande arbetssätt.

10 Vidare forskning

Med utgångspunkt i denna forskningsstudie kunde det vara intressant att utforma en

jämförelsestudie med ett annat vetenskapligt perspektiv än det hermeneutiska. En sådan studie kan tänkas undersöka eventuella skillnader i språklärande i en mångkulturell förskola jämfört med en förskola med i huvudsak barn med svenska som modersmål. Vidare hade det varit intressant att utföra en forskningsstudie angående barns språklärande i svenska ur ett barnperspektiv till skillnad från denna studies pedagogperspektiv. En studie ur ett

barnperspektiv kring språklärande hade kunnat visa på barns olika inlärningsstrategier och nya tankar kring språkliga arbetssätt.

11 Referenser

Agrey, L. (2014) Philosophical Hermeneutics: A Tradition with Promise. Universal Journal

of Educational Research 2(2), 188-192

DOI: 10.13189/ujer.2014.020211

Agrey. L, (2014) Opportunities and Possibilities: Philosophical Hermeneutics and the Educational Researcher. Universal Journal of Educational Research 2(4), 396-402 DOI: 10.13189/ujer.2014.020408

Ahrne, G., & Svensson, P. (2011). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber.

Björklund, M., Björklund, S., & Sjöholm, K. (2013). Multilingual Policies and Multilingual Education in the Nordic Countries. International Electronic Journal of Elementary Education,

6(1), 1-22.

Björklund, M. (2013). Multilingualism and Multiculturalism in the Swedish-Medium Primary School Classroomin Finland - Some Teacher Views. International Electronic Journal of

Elementary Education, 6(1), 117-136.

Bjørndal, C. (2005) Det värderande ögat: Observation, utvärdering och utveckling i

undervisning och handledning. Stockholm: Liber

Björngren Cuadra, C. (2005) Tandhygienisters arbete med patienter i ett mångkulturellt

samhälle: En studie av migrationsrelaterade frågeställningar och samtal.

(Doktorsavhandling, Malmö Studies in International Migration and Ethnic Relations 2005:3) Malmö: IMER och Odontologiska fakulteten ISSN 1652-3997 ISBN 91-7104-065-X

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Malmö: Liber.

Claesson, S., Hallström, H., Kardemark, W., & Risenfors, S. (2011). Ricoeurs kritiska hermeneutik vid empiriska studier. Pedagogisk forskning i Sverige, 18-35. ISSN: 1401-6788

Dickinson, D., McCabe, A., Clark-Chiarelli, N., & Wolf, A. (2004). Cross-language transfer of phonological awareness in low-income Spanish and English bilingual preschool children.

Applied Psycholinguistics 25, 323–347.

doi: 10.1017.S0142716404001158

Dickinson, D., & Porche, M. (2011). Relation between language experiences in preschool classrooms and children’s kindergarten and fourth-grade language and reading abilities.

Society for Research in Child Development 82 (3) 870-886.

Duarte, J. (2011). Migrants’ educational success through innovation: The case of the Hamburg bilingual schools. Int Rev Educ 57, 631–649.

doi: 10.1007/s11159-011-9251-7

Durán, L., J. Roseth, C., & Hoffman, P (2015). Effects of transitional bilingual education on Spanish-speaking preschoolers’ literacy and language development: Year 2 results. Applied

Psycholinguistics 36, 921–951.

doi: 10.1017/S0142716413000568

Ehrlin, A. (2012) Att lära av och med varandra: En etnografisk studie av musik i förskolan i

en flerspråkig miljö (Doktorsavhandling, Örebro studies in Music Education; 7, Örebro

Studies in Educational Sciences with an Emphasis on Didactics; 3, Örebro Studies in Music Education, 1653-056X; 7). Örebro: Örebro universitet Repro. Tillgänglig: ISBN: 978-91- 7668-886-1

Espinosa, L. (2005). Curriculum and assessment considerations for young children from culturally, linguistically, and economically diverse backgrounds. Psychology in the Schools,

42(8), 837-853.

doi: 10.1002/pits.20115

Ferreira, A., & Mendelowitz, B. (2009). Creating a dynamic contact zone: An undergraduate English course as multilingual pedagogic space. English Teaching: Practice and Critique

8(2). 54-79.

Fridlund, L. (2011). Interkulturell undervisning: Ett pedagogiskt dilemma: talet om

undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser (Doktorsavhandling,

Gothenburg Studies in Educational Sciences, 310). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig: ISBN 978-91-7346-707-0 ISSN 0436-1121

Gadamer, H-G. (1997). Sanning och metod: i urval. Göteborg: Diadalos.

Gadamer, H-G. (2000). Om förståelsens cirkel. I K. Marc-Wogau, S. Carlshamre & L. Bergström (red.), Filosofin genom tiderna: Texter. Efter 1950 (s. 102-110). Stockholm: Thales

Gagarina, N. (2016). Narratives of Russian-German preschool and primary school bilinguals: Rasskaz and Erzaehlung. Applied Psycholinguistics 37, 91-122.

doi: 10.1017/S0142716415000430

Gasteiger-Klicpera, B., Knapp, W., Kucharz, D., Schabmann, A., & Schmidt, B. (2009). Effects of Language Learning Interventions in Pre-School Children: A Longitudinal Study.

Forum on Public Policy Online, 1-13. ISSN:1938-9809

Heister Trygg, B. (2010). TAKK: Tecken som alternativ och kompletterande kommunikation. Malmö: Södra regionens kommunikationscentrum (SÖK).

Hejlskov Elvén, B. (2014). Beteendeproblem i skolan. Stockholm: Natur & Kultur

Hofstede, G. & Hofstede, G.J. (2005). Organisationer och kulturer. Lund: Studentlitteratur. Lim, C., & Torr, J. (2007). Singaporean Early Childhood Teachers’ beliefs about Literacy Development in a Multilingual Context. Asia-Pacific Journal of Teacher Education 35(4), 409–434.

doi: 10.1080/13598660701611412

Ljungberg, C. (2005) Den svenska skolan och det mångkulturella: En paradox

(Doktorsavhandling, Malmö Studies in International Migration and Ethnic Relations No 4, 2005:4, Linköping Studies in Art and Science, 2005:329). Linköping: Institutionen för Tematisk Utbildning och Forskning, Malmö: Internationell Migration och Etniska Relationer Tillgänglig: ISSN 0282-9800 (Linköping) ISBN 91-85299-88-X (Linköping) ISSN 1652- 3997 (Malmö) ISBN 91-7104-066-8 (Malmö)

Ljunggren, Å. (2013). Erbjudande till kommunikationen i en flerspråkig förskola

(Licentiatuppsats, Malmö Studies in Educational Sciences Licentiate Dissertation Series, 2013:30). Malmö: Holmbergs. Tillgänglig: ISBN 978-91-7104-519-5 (tryck)

ISBN 978-91-7104-520-1 (pdf) ISSN 1653-6037

Lunneblad, J (2013). Den mångkulturella förskolan: Motsägelser och möjligheter. Lund: Studentlitteratur.

Magnusson, U. (2013). Paradigms in Swedish as a Second Language: Curricula for Primary School and Secondary School in Swedish as a Second Language. International Electronic

Journal of Elementary Education, 6(1), 61-82.

Marc-Wogau, K., Carlshamre, S. & Bergström, L. (red.) (2000). Filosofin genom tiderna:

texter. Efter 1950. Stockholm: Thales

Okal, B O. (2014). Benefits of Multilingualism in Education. Universal Journal of

Educational Research, 2(3), 223 - 229.

doi: 10.13189/ujer.2014.020304.

O´Shannessy, C. (2015). Multilingual children increase language differentiation by indexing communities of practice. First language 35(4-5), 305-326.

doi: 1177/0142723715609227

Paradis, J. (2007). Bilingual children with specific language impairment: Theoretical and applied issues. Applied Psycholinguistics 28, 551-564.

doi: 10.1017/S0142716407070300

Pérez Prieto, H., Sahlström, F., Calander, F., Karlsson, M., & Heikkila, M. (2002). Together? On Childcare as a meeting Place in Swedish City. Scandinavian Journal of Educational

Research 47(1), 43-62.

doi: 10.1080/0031383032000033326

Purkarthofer, J., & Mossakowski, J. (2011). Bilingual teaching for multilingual students? Innovative dual-medium models in Slovene-German schools in Austria. Int Rev Educ 57, 551–565.

doi: 10.1007/s11159-011-9255-3

Saxena, M. (2009). Construction & deconstruction of linguistic otherness: Conflict & cooperative code-switching in (English/) bilingual classrooms. English Teaching: Practice

and Critique Volume 8(2). 167-187.

Segolsson, M. (2011). Lärandets Hermeneutik: Tolkningens och dialogens betydelse för

lärandet med bildningstanken som utgångspunkt (Doktorsavhandling, Högskolan för lärande

och kommunikation i Jönköping, 10). Jönköping: Högskolan i Jönköping/Jönköping University. Tillgänglig: ISBN: 978-91-628-8225-9

Skans, A. (2011). En flerspråkig förskolas didaktik (Licentiatuppsats, Malmö Studies in Educational Sciences Licentiate Dissertation Series, 16). Malmö: Holmbergs. Tillgänglig: ISBN 978-91-977103-5-0 ISSN 1653-6037

Verhoeven, L. (2007). Early bilingualism, language transfer, and phonological awareness.

Applied Psycholinguistics 28, 425-439.

doi: 10.1017.S0142716407070233

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Vourenpää, S. (2016). Litteracitet genom interaktion (Doktorsavhandling, Södertörn Doctoral Dissertations, 1652-7399; 118, Studier från Örebro i svenska språket, 1653-9869; 13). Örebro: Örebro universitet Repro. Tillgänglig: ISBN 978-91-7529-133-8

Wedin, A. (2007). Lärares arbete och kunskapsbildning – utmaningar och inviter i den

vardagliga praktiken. (Doktorsavhandling, Linköping Studies in Pedagogic Practies, 2).

Linköping: Department of Behavioural Sciences and Learning. Tillgänglig: ISBN 978-91-85715-63-3 ISSN 1653-0101

Ödman, P. (2007). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. Stockholm: Nordstedts akademiska förlag.

12 Bilaga 1

Samtalsteman till ostrukturerad samtalsintervju med verksamma pedagoger.

Bakgrundsfrågor:

 När är du född?

 Vad har du för utbildning?

 När började du arbeta inom förskolan?

Samtalsteman:

 Modersmål.

 Arbetssätt med språklärande i svenska.

 Vikten av språklärande i svenska.

 Språkliga resurser.

 Ekonomiska resurser.

 Digitala resurser.

Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00

E-mail: registrator@hh.se www.hh.se