7. Resultatdiskussion
7.1 Metoddiskussion
I arbetet med denna studie har det funnits ett flertal faktorer som kommit att påverka såväl sökningar som resultat och slutsats. Främst har de olika sökkriterierna bidragit till
avgränsningar på området som i sin tur spelat en avgörande roll för de artiklar samt det
resultat som framkommit i studien. Studien hade för avsikt att undersöka nyare forskning som inte publicerats tidigare än år 2000, detta kan dock ha bidragit till att vissa betydelsefulla texter förbisetts. I samband med detta är det svårt att förespråka hur väl sökningar och framförallt studien täcker hela forskningsområdet. En del av forskningsområdet har berörts i den mån det gått, vilket innebär att en heltäckande bild av forskningsområdet inte uppstått. Studien visar en komplex bild av hur lässvårigheter påverkar matematiksvårigheter och elevers prestationer i matematik och överensstämmer samt stöder tidigare forskning på så vis att den ger bild av hur forskningsfältet på området ser ut idag.
En svårighet som gett sig till känna är tolkningen av artiklar, detta beroende på att artiklarna är skrivna på engelska. Då artiklarna är skrivna på engelska blev det till viss del en
problematik att kontinuerligt förstå textens innehåll. Språket har bidragit till att det gjorts tolkningar av originalspråket vilket förhoppningsvis lett till korrekta tolkningar av artiklarna. Vidare kan systematiken i resultatet anses som bra på så vis att artiklarnas innehåll är tydligt uppdelat i två olika kategorier därefter presenteras artiklarnas innehåll och resultat vilket visar en bild av hur forskningsfältet ser ut ur ett helhetsperspektiv.
Om studien skulle genomföras igen skulle sökningarna ses över mer noggrant än tidigare, den nuvarande studien har inte riktigt den systematik i sökningarna som jag från början var ute efter. I efterhand har jag insett hur en systematik i sökningarna bör se ut vilket jag tagit lärdom av. I samband med detta skulle kommande sökningar kunna bli mer systematiska där det finns en tydligare tanke bakom sökord och sökkombinationer. Detta för att finna artiklar som specificerar sig på exakt samma saker beträffande ett forskningsområde. I denna studie är
27
det möjligt att sökningarna har några brister då en del av sökorden kan ses irrelevanta då de huvudsakligen inte bidraget med några användbara artiklar.
7.2 Konsekvenser för undervisningen
Då vederbörande artiklar uppvisar olika slutsatser om hur lässvårigheter allmänt sett kan påverka matematikprestationer blir till en svårighet för lärare på fältet att tolka deras resultat. Något jag tagit lärdom av under min tid som student på Örebro universitet är vikten av att vara uppdaterad när det kommer till forskning. Detta för att kunna strukturera en god
undervisning som kan bidra till ett djupt lärande hos eleverna. Dock kan det bli svårt att tolka forskningsresultat som inte är eniga om huruvida lässvårigheter kan påverka prestationer i matematik och samverka med matematiksvårigheter. I samband med detta är det oerhört viktigt att lärare tar elevers olikheter i beaktning. Alla elever är olika och behöver därmed olika slags stöd. Detta innebär således att elever som uppvisar svårigheter i läsning inte generellt behöver uppleva svårigheter i matematik eller prestera sämre i matematik. Utifrån resultatet i studien är det möjligt att tolka att lärare behöver en kompetens som specificerar sig på svårigheter som kan synliggöras hos elever. Detta ställer krav på läraren som bör veta hur hen ska arbeta för att nå ut till alla elever för att därmed möjliggöra en likvärdig utbildning. Det kräver vidare att läraren är extra uppmärksam när det kommer till elever i lässvårigheter i matematikundervisningen, detta för att kunna stödja elevens behov på ett lämpligt sätt. I och med detta är det viktigt att läraren inte utgår från att elever i lässvårigheter presterar sämre i matematik eller att de är i matematiksvårigheter.
7.3 Fortsatta studier
Något som studien påvisat är att det finns ett behov av vidare forskning angående huruvida lässvårigheter samverkar med matematiksvårigheter och hur lässvårigheter påverkar elevers prestationer i matematik. Detta går att klargöra då alla involverade artiklar påpekar att mer forskning behövs på området vilket jag anser är viktigt att ta i beaktning. Ytterligare ett skäl till att mer forskning behövs är baserat på att forskningen är oense när det kommer till lässvårigheters påverkan på prestationer i matematik och matematiksvårigheter vilket
synliggörs i denna studies resultatdel. Vidare forskning bör specificera sina undersökningar på om det går att definiera lässvårigheter som en av de påverkansfaktorer som leder till att elever presterar sämre i matematik eller att det leder till elevers matematiksvårigheter. Detta för att i stora drag skapa en förståelse för elever i lässvårigheter och matematiksvårigheter på
28
lässvårigheter till sämre prestationer i matematik. Det vore även betydelsefullt att i fortsatta studier undersöka varför det endast är vissa elever i lässvårigheter eller med dyslexi som upplever svårigheter i matematik. Att därmed undersöka vilka faktorer det är som påverkar att dessa elever presterar sämre i matematik eller ej.
Vidare vore det av vikt att vidare forskning definierar elever i matematiksvårigheter på samma vis för att därmed kunna presentera tillförlitlig forskning som inte endast fokuserar på elevers resultat på olika tester. På så vis skulle berörande elever definieras på ett mer korrekt vis. Vilket huvudsakligen skulle innebära att eleverna i hög grad är i matematiksvårigheter och att deras sämre prestationer på test inte beror andra faktorer som exempelvis stress.
Med denna litteraturstudie som grund vore det intressant att i vidare studier undersöka hur det ser ut i dagens skolor, i relation till lässvårigheter och matematik. Detta för att skapa en förståelse för om lässvårigheter kan samverka med matematiksvårigheter och påverka prestationer i matematik. Jag anser att det kan vara av vikt att undersöka detta vidare och att även se det med egna ögon. Detta är möjligt att genomföra genom att undersöka hur elever i lässvårigheter upplever problem med matematiken och hur deras prestationer ser ut på matematiktest i dagens svenska skola. Detta är något som ytterligare en studie skulle kunna undersöka vilket möjligen kommer att upprättas i nästa självständiga arbete.
Ur ett helhetsperspektiv är det en intressant tanke att vidare forskning på området skulle kunna bidra till en ännu djupare förståelse, vilket i sin tur skulle kunna påverka lärares didaktiska val i skolan samt dess undervisning för att nå ut till elever i lässvårigheter som uppvisar sämre prestationer i matematik. Lundberg och Sterner (2002) är två svenska forskare som länge forskat inom området lässvårigheter och matematiksvårigheter. Något som de tydliggör i sin rapport är att det saknas forskning om kombinationen läs- och
matematiksvårigheter vilket kan tolkas som att det behövs mer forskning på området överlag. I samband med detta är det värt att poängtera att det är viktigt att mer kunskap presenteras om kombinationen läs- och matematiksvårigheter, främst för att förstå att svårigheter i vissa fall kan hänga ihop och utgöra stora problem i utbildningssammanhang för eleverna. Skulle en vidare kunskap introduceras runt om i landet kanske även resultaten på PISAs undersökningar skulle förbättras på lång sikt.
29
8. Slutsatser
Denna studie har gett mer kunskaper om att lässvårigheter kan, men inte alltid, påverka elevers prestationer i matematik samt samverka med deras matematiksvårigheter. Den har även påvisat att elever i kombinationen läs- och matematiksvårigheter har större
prestationsproblem när det kommer till matematiken men att området inte är så välforskat som önskat. Den slutsats som med säkerhet kan dras utifrån studien är att det behövs mer
forskning på området för att vidare undersöka området närmare. Det är angeläget att poängtera hur viktigt det är att vi förstår våra elevers behov för att sätta dem i det främsta rummet då de huvudsakligen är vår framtid. Avslutningsvis vill jag presentera nedanstående citat som jag anser att såväl blivande lärare som lärare på fältet bör ta till sig. Detta främst för att förstå hur viktigt det är att vi ställer oss frågan hur vi ska få alla våra elever att förstå matematik för att de ska finna den betydelsefull för dem själva.
För dig som blivande lärare likaväl som för en verksam lärare är det viktigt att ställa sig frågan om vad det innebär att kunna och förstå matematik. Ur ett matematikdidaktiskt perspektiv får nämligen lärarens grundsyn i denna fråga avgörande betydelse för hur undervisningen utformas, och därmed får den också betydelse för vilka möjligheter till förståelse för matematikens idéer och begrepp som eleverna får chans att skapa
30
9. Referenslista
Ahlberg, A. (1995): Barn och matematik. Lund: Studentlitteratur.
Andersson, U. (2008): Mathematical competencies in children with different types of learning difficulties. Journal of Educational Psychology, 100/1, 48-66.
Bajaras Eriksson, K., Forsberg, C., & Wengström, Y. (2013): Systematiska litteraturstudier i
utbildningsvetenskap – Vägledning vid examensarbeten och vetenskapliga artiklar.
Stockholm: Natur & Kultur.
Dirks, E.,Spyer, G.,van Lieshout, E. C.D.M., & de Sonneville, L. (2008): Prevalence of combined reading and arithmetic disabilities. Journal of learning disabilities, 41/5, 460-
473.
Fuchs, L.S., & Fuchs, D. (2002): Mathematical problem- solving profiles of students with mathematics disabilities with and without comorbid reading disabilities. Journal of
learning disabilities, 35/6, 564- 574.
Grevholm, B (red.) (2012): Lära och undervisa matematik: Från förskoleklass till åk. 6. Norstedts.
Jordan, N. C., Hanich, L. B., & Kaplan, D. (2003): A longitudinal study of mathematical competencies in children with specific mathematics difficulties versus children with comorbid mathematics and reading difficulties. Child Development, 74/3, 834- 850. Lundberg, I. (2010): Läsningens psykologi och pedagogik. Stockholm: Natur och kultur. Lundberg, I., & Sterner, G. (2002): Läs- och skrivsvårigheter och lärande i matematik.
(NCM-RAPPORT 2002:2). Göteborg: Nationellt centrum för matematikutbildning, Göteborgs universitet.
Lundberg, I., & Sterner, G. (2006): Räknesvårigheter och lässvårigheter under de första
skolåren – hur hänger de ihop? Stockholm: Natur & kultur.
Lunde, O. (2011): När siffror skapar kaos- matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt
perspektiv. Stockholm: Liber AB.
Malmer, G. (2002): Bra matematik för alla, nödvändig för elever med inlärningssvårigheter. Lund: Studentlitteratur.
Malmer, G., & Adler, B. (1996): Matematiksvårigheter och dyslexi. Lund: Studentlitteratur. Miles, T.R., Haslum, M.N., Wheeler, T.J. (2001): The mathematical abilities of dyslexic 10-
31
Myndigheten för skolutveckling (2008): Mer än matematik- om språkliga dimensioner i
matematikuppgifter. Stockholm: Liber.
Nationalencyklopedin [NE]. (2011). Aritmetik. Tillgänglig: http://www.ne.se.db.ub.oru.se/lang/aritmetik
Simmons, F. R., & Singleton, C. (2009):The mathematical strengths and weaknesses of children with dyslexia. Journal of Research in Special Educational Needs, 9/3, 154-163. SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket (2013) PISA 2012, 15- åringars kunskaper i matematik, läsförståelse och
naturvetenskap. (Rapport nr. 398) Stockholm: Skolverket.
Skolverkets hemsida. http://www.skolverket.se/press/pressmedelanden/2014/svaga-resultat-i- ny-pisa-rapport-1.217275
Ström, K & Linnanmäki, K (2011): Specialpedagogik – för mångfald i skola och samhälle. I S-E. Hansén & L. Forsman, red: Allmändidaktik – vetenskap för lärare, s 91-114. Lund: Studentlitteratur AB.
Svenska dyslexiförbundet. http://www.dyslexiforeningen.se
Tressoldi, P.E., Rosati, M., & Lucangeli, D., (2007): Patterns of developmental dyscalculia with or without dyslexia. Neurocase, 13, 217-225.
Vukovic, R.K., (2012) Mathematics difficulty with and without reading difficulty: findings and implications from a four- year longitudinal study. Council for exceptional children,
78/3, 280-300.
Vukovic, R.K., Lesaux, N.K., & Siegel, L.S., (2010) The mathematics skills of children with reading difficulties. Learning and Individual Differences, 20, 639-643.
32
10. Bilaga 1
Databas och datum Sökord/kombination av sökord Avgränsningar Sökträffar 1) Utan avgränsningar 2) Med avgränsningar Urval 1 Urval 2 Eric 14-04-01 Mathematics difficulties AND reading difficulties AND children NOT kindergarten Peer-reviewed 2000-2013 1) 296 2) 107 10 Vukovic (2012) Jordan et al. (2003) Dirks et al. (2008) Andersson (2008) Eric 14-04-01 Dyslexia AND mathematics Peer-reviewed 2000-2013 1)75 2)35 7 Vukovic et al. (2010) Simmons & Singleton (2009) Miles et al. (2001) Eric 14-04-02 Dyscalculia AND dyslexia Peer-reviewed 2000-2013 1)29 2) 12 2 Eric 14-04-23 Mathematics disabilities AND reading AND problem solving Peer-reviewed 2000-2013 1) 92 2) 263 Fuchs & Fuchs (2002) Oru Summons Manuell sökning Dyscalculia with or without dyslexia Peer- reviewed 2000-2014 Children 2) 163 1 Tressoldi et al. (2007)