Genom att påvisa hur forskningsprocessen har gått till utifrån giltighet, tillförlitlighet, överförbarhet skapas en ökad trovärdighet för läsaren enligt Graneheim och Lundman (2004). Metoddiskussionen kommer delas upp i tre avsnitt för att diskutera hur författarna har gått tillväga. Sist i metoddiskussionen kommer författarnas samarbete diskuteras.
6.5.1 Giltighet
I en kvalitativ innehållsanalys finns det ofta en viss grad av tolkning. Att styrka studien med citat ökar giltigheten då det påvisar sanning och att resultatet har utgått från deltagarnas röst istället för författarnas tolkning (Graneheim & Lundman, 2004). Författarna har arbetat nära textinnehållet vilket medför att studien har en låg tolkningsnivå vilket bidrar till att öka trovärdigheten och giltigheten. Trots stor mängd insamlad data upplevdes ingen spretighet i analysen och möjliggjorde att all data av relevans kunde inkluderas i analysen och att
ingenting har utelämnats vilket ökar giltigheten. Datainsamlingen utfördes inom två verksamheter och liknande erfarenheter beskrevs vilket visar på hög giltighet. Att två verksamheter inkluderades hade kunnat medföra ett spretigt resultat då de kunde givit två helt olika resultat. Analysprocessen, skapandet av kategorier och att välja citat kan vara utmanande och risken finns att författarna kan påverka och styra resultatet genom att välja ut det som de vill framställa i sin undersökning och medvetet utelämna innehåll vilket minskar giltigheten (Graneheim Lindgren & Lundman 2017).
Trots att ett slumpmässigt urval användes i urvalsprocessen uppstod en variation av ålder, erfarenhet och kön vilket bidrog till ett varierat innehåll och därmed en ökad giltighet av det som studeras enligt Graneheim och Lundman (2004). Det gjordes ingen skillnad om det var flera personer eller en enskild person som uttryckt något, utan all data sågs lika värdefull. Graneheim och Lundman (2004) beskriver en risk att data går förlorad vid utmärkande av meningsenheter då det är lätt att betydelsen försvinner genom att inkludera för stor eller liten del av texten. Deltagarna var ordentligt insatta i området vilket ökar giltigheten enligt
Graneheim, Lindgren och Lundman (2017). Enskilda intervjuer har använts för att skydda deltagarnas integritet och öka möjligheten att deltagarna vågade uttrycka sig fritt eftersom sjuksköterskors erfarenheter efterfrågats. För att öka giltigheten ytterligare var
intervjufrågorna öppna och följdfrågor ställdes för att möjliggöra fördjupning, även vissa slutna frågor ställdes i bekräftande syfte vilket ökar giltigheten. I efterhand hade fler följdfrågor givit mer nyansering av vissa svar vilket påvisar att giltigheten hade kunnat förbättras. Intervjuerna transkriberades ordagrant och även pauser och emotioner skrevs ut för att öka giltigheten.
6.5.2 Tillförlitlighet
Enligt Graneheim och Lundman (2004) kan intervjuerna utvecklas och förändras under intervjuernas gång vilket kan påverka tillförlitligheten på datainsamlingen eftersom intervjupersonerna får en annan förståelse för fenomenet. Eftersom det är två författare minskar risken att följdfrågorna och därmed datainsamlingen påverkas då den utgår från skilda individer. Att vara två författare som har olika syn genom analysprocessen ökar också tillförlitlighet på undersökningen. Enligt Graneheim, Lindgren och Lundman (2017) är det av vikt att deltagarna i studien har god erfarenhet av det berörda ämnet samt är benägna att dela med sig av sina erfarenheter. I kvalitativa innehållsanalyser är det således inte antalet deltagare som är avgörande för studiens tillförlitlighet. De beskriver vidare att författarnas medvetenhet kring sin förförståelse ökar tillförlitligheten i studien då den kan komma att påverka följdfrågorna i intervjuerna och hur data sedan analyseras. Hur förförståelsen
beaktats beskrivs i ett eget avsnitt i etikdiskussionen (se 6.3.1). För att få en överblick och för att visa på tillförlitlighet har författarna skapat en analysmatris (Tabell 1) för att synliggöra en del av analysprocessen.
Att författarna och deltagarna hade kännedom om varandra sågs både som positivt och negativt för tillförlitligheten. Det kan ses som positivt då det blir en tryggare och mer avslappnad intervjusituation vilket minskar eventuellt nervositet som medför att fokus blir på frågorna. Dock finns en risk att deltagaren inte beskriver allt för att hen tar för givet att författaren förstår vad hen menar samt att deltagarna inte är helt ärliga för att de känner skam över sitt arbetssätt. Deltagaren kan även ha dolda motiv för att skydda sin arbetsplats eller att få arbetsplatsen att framstå som sämre än vad den egentligen är för att skapa en förändring vilket kan komma att påverka tillförlitligheten.
6.5.3 Överförbarhet
Överförbarhet innebär att resultatet skulle kunna användas i flera verksamheter därför förklaras det som viktigt för överförbarheten att belysa området för studien (Graneheim & Lundman, 2004). Denna studie har utförts inom både sluten och öppen vårdform inom psykiatrin vilket möjliggör att resultatet kan implementeras i många psykiatriska
verksamheter och inte bara på en specifik avdelning. Intervjuer valdes att genomföras inom två olika psykiatriska verksamheter för att författarna själva arbetar i olika verksamheter och därmed har skilda intresseområden. Eftersom båda verksamheterna strävar efter att bedriva god psykiatrisk omvårdnad bedömde författarna det som gynnsamt med ett bredare och mer
meningsbärande enheter för att få god kännedom om samtligt material. Därefter
kondenserade författarna en intervju tillsammans för att få ett gemensamt tankesätt och gjorde sedan resterande intervjuer var för sig. Kodningen genomfördes enskilt men författarna var på samma plats för att möjliggöra diskussion vid behov. Analysprocessen genomfördes tillsammans. Kategorierna delades lika mellan författarna vilket innebar att författarna skrev två kategorier var i resultattexten med innehåll från båda verksamheterna. Resultatet skrevs var för sig men återstående material skrevs gemensamt. Det enskilda arbetet utfördes för att båda parter skulle få fördjupad kompetens inom forskningsmetodik dock genomfördes daglig avstämning i processen. För att underlätta skrivandets gång så användes google docs och regelbundna fysiska träffar. Båda författarna har erhållit en djupare förståelse kring forskningsprocessen och känner att ett intresse har väckts för forskning.
6.6 Etisk diskussion
Författarna har haft etiken i åtanke genom processen och när etiska dilemman dykt upp har detta diskuterats sinsemellan. I detta avsnitt diskuteras författarnas förförståelse, etiska dilemman relaterat till Vetenskapsrådets (u.å.) forskningskrav och avslutas med ett nytta/risk perspektiv av studien.
6.6.1 Förförståelse
Ämnet för studien valdes för att det låg författarna varmt om hjärtat och i och med det fanns en förförståelse som behövde beaktas ur ett etiskt perspektiv. Detta hanterades genom att förförståelsen aktivt lades åt sidan genom att ha en öppenhet inför insamlad data samt en nyfikenhet för andras erfarenheter och synsätt. Under studiens gång hade författarna viljan att framföra sin egen syn på området och hade gärna själva deltagit. För att beakta detta krävdes det att finna en acceptans i att inte få delta i denna undersökning.
6.6.2 Etiska dilemman
För att finna deltagare i urvalsprocessen tillfrågades chefen inom berörd verksamhet om hjälp att inkludera deltagare. Att chefen själv hade valt deltagare skulle ökat risken för gatekeeping eller ett påtvingat deltagande. Detta hanterades genom att chefen enbart skickade ut mail till de som passade urvalskriterierna och vid intresse tog deltagarna själva kontakt med författarna. Det krävdes inte att några intressenter valdes bort då det var få som visade intresse för att delta. Hade det varit fler intressenter än vad som behövdes i studien skulle de som kontaktade först inkluderas i studien för att undvika ett etiskt
ställningstagande.
Att de två berörda verksamheterna för studien är synliggjorda är godkänt av vårdutvecklare i Region Västmanland samt föreståndare på Bergslagsgården. Eftersom verksamheterna har presenterats uppmärksammades en etisk risk att deltagarnas svar påverkades av att kunna härledas till specifik arbetsplats vilket skulle kunna riskera ärligheten och inkluderingen i studien. Vid citering avlägsnades data som kunde härledas till deltagarna eller arbetsplatser för att säkerställa att de inte är spårbara i studien vilket var att beakta
konfidentialitetskravet. Informationskravet beaktades genom att deltagarna erhöll
omfattande information om studien. Inför intervjun upprepades innebörden av
samtyckeskravet för att säkerställa deltagarnas rättigheter. För att minska prestationskrav
påtalades även att det var deltagarnas personliga erfarenheter som var av intresse och att det inte fanns något rätt eller fel i intervjuerna. Dessutom informerades deltagarna att
Författarna hade kännedom om deltagarna då de arbetar inom samma verksamhet. Damianakis och Woodford (2012) beskriver att det är extra viktigt att beakta det etiska dilemmat vid igenkänning och härledning när författare och deltagare har kännedom om varandra. Det kan medföra en risk att deltagaren inte är helt uppriktig för att hen exempelvis vill framställa sig som en kompetent sjuksköterska. Dock sågs en vinst att ha kännedom om varandra då detta möjliggjorde en mer bekväm intervjusituation vilket i efterhand även deltagarna uttryckte. Författarna diskuterade detta och på grund av praktiska förutsättningar valdes det att intervjua inom egen verksamhet.
6.6.3 Nytta/risk
Att skapa en medvetenhet om vad som har betydelse för god psykiatrisk omvårdnad genom att uppmärksamma problemområden är förhoppningen att verksamheter kan utvecklas och förbättras vilket är till nytta för patienten, sjuksköterskan och samhället. För att nyttan ska verkställas behöver sjuksköterskornas beskrivna erfarenheter tillvaratas för att främja utveckling och förbättring i den psykiatriska omvårdnaden. Förhoppningen är att det ger patienten en bättre vårdtid, ökad delaktighet, bättre chans till återhämtning och mindre risk för återinläggning vilket kan leda till lägre samhällskostnader. Sjuksköterskorna upplevde det positivt att delta i studien och det var tydligt att ämnet berörde då många såg fram emot att ta del av det slutgiltiga resultatet. Trots en risk för att känna sig utlämnad i sin roll och att tid togs från verksamheten sågs reflektion och eftertanke som nytta både för sjuksköterskan som individ och för berörd verksamhet. Att sjuksköterskans omvårdnadsarbete uppmärksammas kan öka känslan av ett meningsfullt arbete och kan ses som nytta för arbetsmiljön. Det ses även som nytta att studien förhoppningsvis påverkat sjuksköterskorna att ge bättre omvårdnad och att det vårdvetenskapliga perspektivet får mer uppmärksamhet. De risker som fanns var att sjuksköterskan kunde känna skam och skuldkänslor över eventuell bristfällighet i sin yrkesroll eller om studien påvisade brist på god omvårdnad på enskild enhet kunde detta orsaka splittring i arbetsgruppen, irritation eller att verksamheten fick ett sämre rykte. Författarna såg att nyttan övervägde riskerna vilket gjorde att det kändes etiskt acceptabelt att undersökningen genomfördes.
7 SLUTSATSER
Sjuksköterskan har en vilja att ge god omvårdnad men att de inte alltid kan för att det inte ges tillräckligt med förutsättningar för det. Det innebär att det finns stor potential för att kunna ge god omvårdnad men att det ibland är svårt för sjuksköterskan att komma till i rådande situation. Inom psykiatriska verksamheter beskriver sjuksköterskorna sina erfarenheter av vad som hindrar och möjliggör att ge god omvårdnad. Sjuksköterskans kompetens måste tillvaratas då det har betydelse för att ge god psykiatrisk omvårdnad vilket innebär att verksamheten behöver värdesätta sjuksköterskans kunskap samt att ge
attityd och inställning då det smittar av sig till omgivningen och påverkar stämningen på arbetsplatsen vilket har betydelse för patientens omvårdnad. Att sjuksköterskan ser personen bakom diagnosen, ser bortom sina värderingar och fördomar, har ett helhetsperspektiv och ett återhämtningsinriktat förhållningssätt har betydelse för att patienten ska fortsätta sin resa över oceanen.
REFERENSLISTA
Barker, P., & Buchanan-Barker, P. (2005). The Tidal Model. A guide for mental health
professionals. New York: Routledge.
Berg, A., & Hallberg, R. (2001). Psychiatric nurses' lived experiences of working with inpatient care on a general team psychiatric ward. Journal of Psychiatric & Mental
Health Nursing, 7(4), 323-333. doi: 10.1046/j.1365-2850.2000.00307.x
Borge, L., & Fagermoen, M. (2008). Patients' core experiences of hospital treatment: wholeness and self-worth in time and space. Journal of Mental Health, 17(2), 193- 205. doi: 10.1080/09638230701505996
Bowers, A., Simpson, T., Jones, A., & Whittington, J. (2009). Morale is high in acute inpatient psychiatry. Social Psychiatry & Psychiatric Epidemiology, 44(1), 39-46. doi: 10.1007/s00127-008-0396-z
Caldwell, T., & Jorm, A. (2007). Mental health nurses' beliefs about interventions for schizophrenia and depression: a comparison with psychiatrists and the public.
Australian & New Zealand Journal of Psychiatry, 34(4), 602-611. doi:
10.1080/j.1440-1614.2000.00750.x
Cleary, M., Horsfall, J., O'Hara Aarons, M., Jackson, D., & Hunt, E. (2012). Mental health nurses perception of good work in an acute setting. International Journal of Mental
Health Nursing, 21(5), 471-479. doi: 10.1111/j.1447-0349.2011.00810.x
Dahlberg, K. (2014). Att undersöka hälsa & vårdande. Stockholm: Natur och Kultur.
Danielsson, E. (2017). Kvalitativ innehållsanalys. I M. Henricsson, (Red.), Vetenskaplig teori
och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 286-293). Lund:
Studentlitteratur.
Damianakis, T., & Woodford, M. (2012). Qualitative research with small connected communities: Generating new knowledge while upholding research ethics.
Qualitative Health Research, 22(5), 708-718. doi: 10.1177//1049732311431444
Eivergård, K., Enmarker, I., & Hellzén, O. (2016). The talk about the psychiatric patient.
Issues in Mental Health Nursing, 27(10), 756-764. doi:
10.1080/01612840.2016.1206153
Gabrielsson, S., Sävenstedt, S., & Olsson, M. (2016) Taking personal responsibility: Nurses' and assistant nurses' experiences of good nursing practice in psychiatric inpatient care. International Journal of Mental Health Nursing, 25(5), 434-443. doi: 10.1111/inm.12230
Gabrielsson, S., Sävenstedt, S., & Zingmark, K. (2015). Person-centred care: Clarifying the concept in the context of inpatient psychiatry. Scandinavian Journal of Caring
Graneheim, & Lundman. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: Concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Education Today, 24(2), 105-112. doi: 10.1016/j.nedt.2003.10.001
Hasan, A. A., Elsayed, S., & Tumah, H. (2018). Occupational stress, coping strategies, and psychological-related outcomes of nurses working in psychiatric hospitals.
Perspectives in Psychiatric Care, 54(4), 514-522. doi: 10.1111/ppc.12262
Henricsson, M., & Billhult, A. (2017). Kvalitativ metod. I M. Henricsson, (Red.), Vetenskaplig
teori och metod - från idé till examination inom omvårdnad (s. 111-117). Lund:
Studentlitteratur.
Holmberg, C., Caro, J., & Sobis, I. (2018). Job satisfaction among Swedish mental health nursing personnel: Revisiting the two-factor theory. International Journal of Mental
Health Nursing, 27(2), 581-592. doi: 10.1111/inm.12339
Jansen, T-L., & Hanssen, I. (2017). Patient participation: causing moral stress in psychiatric nursing? Scandinavian Journal of Caring Sciences, 31(2), 388-394. doi:
10.1111/scs.12358
Lindseth, A., & Norberg, A. (2004). A phenomenological hermeneutical method for researching lived experience. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 18(2), 145- 153. doi: 10.1111/j.1471-6712.2004.00258.x
Johansson, C., Aström, S., Kauffeldt, A., Helldin, L., & Carlström, E. (2015). Culture as a predictor of resistance to change: A study of competing values in a psychiatric nursing context. Health Policy, 15(2,3), 156-162. doi: 10.1016/j.healthpol.2013.07.014
Johansson, H., & Eklund, M. (2003). Patients opinion on what constitutes good psychiatric care. Scandinavian Journal of Caring Sciences, 17(4), 339- 346. doi: 10.1046/j.0283- 9318.2003.00233.x
Kanerva, A., Lammintakanen, J., & Kivinen, T. (2016). Nursing staff's perceptions of patient safety in psychiatric inpatient care. Perspectives in Psychiatric Care, 52(1), 25-31. doi: 10.1111/ppc.12098
Kurjenlouma, K., Rantanen, A., McCormack, B., Slater,P., Hahtela, N., & Souminen, T. (2017). Workplace culture in psychiatric nursing described by nurses. Scandinavian
Journal of Caring Sciences, 31(4), 1048-1058. doi: 10.1111/scs.12430
Lakeman, R. (2012). What is good mental health nursing? A survey of irish nurses. Archives
of Psychiatric Nursing, 26(3), 225-231. doi: 10.1016/j.apnu.2011.10.005
Lilja, L., & Hellzén, O. (2008). Former patients' experience of psychiatric care: A qualitative investigation. International Journal of Mental Health Nursing, 17(4), 279-286. doi: 10.1111/j.1447-0349.2008.00544.x
Looi G., & Hellzén O. (2006). Nurses’ perception of the relationship between themselves and the long-term psychiatric client - an interview study. Primary Care & Community
Psychiatry, 11(4), 185- 192. doi: 10.1185/135525707183058
McAllister, S., Robert, G., Tsianakas, V., & McCrae, N. (2019). Conceptualising nurse-patient therapeutic engagement on acute mental health wards: An integrative review.
International Journal of Nursing Studies, 93(x), 106-118. doi:
Piippo, J., & Aaltonen, J. (2009). Mental health and creating safety: The participation of relatives in psychiatric treatment and its significance. Journal of Clinical Nursing, 18(14), 2003-2012. doi: 10.1111/j.1365-2702.2008.02650.x
Polit, D., & Beck, C. (2017). Nursing research - generating and assessing evidence of
nursing practice. Philadelphia: Wolters Kluwer.
Roche, M., Duffield, C., & White, E. (2011). Factors in the practice environment of nurses working in inpatient mental health: A partial least squares pathmodeling approach.
International Journal of Nursing Studies, 48(12), 1475-1486. doi:
10.1016/j.ijnurstu.2011.07.001
Rytterström, P. (2011). Tradition och horisont - vårdkulturens betydelse för vårdens praxis. (Doktorsavhandling, Linköpings Universitet, Linköping). Hämtad från:
https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:458611/FULLTEXT01.p SFS 2017:30. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
Sharrock, J., & Happell, B. (2007). Competence in providing mental health care: a grounded theory analysis of nurses' experiences. Australian Journal of Advanced Nursing, 24(2), 9-15. doi: saknas
Svensk sjuksköterskeförening (2014a). Kompetensbeskrivningen för legitimerad
sjuksköterska med specialistsjuksköterskeexamen mot psykiatrisk vård. Hämtad den
2019-12-09 från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk- sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-
sjukskoterskeforening/kompetensbeskrivningar-
publikationer/kompetensbeskrivning.sjukskoterska.psykiatri.2014.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2014b). Omvårdnad och god vård. Hämtad den 2019-12-02 från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/publikationer-svensk-sjukskoterskeforening/ssf-om- publikationer/om.omvardnad.och.god.vard_april_2014.pdf
Svensk sjuksköterskeförening (2015). Kärnkompetenser. Hämtad den 2019-12-09 från: https://www.swenurse.se/karnkompetenser/
Svenska sjuksköterskeförening (2017) Teamarbete och förbättringskunskap. Hämtad den 2020-03-20 från: https://www.swenurse.se/globalassets/01-svensk-
sjukskoterskeforening/kvalitet/teamarbete.och.forbattringskundkap.pdf
Vahidi, M., Ebrahimi, H., Areshtanab, H., Jafarabadi, A., West, S., Foong, A., & Cleary, M. (2019). Providing a safe environment in a psychiatric ward: Nurses and Vigilance in Iran. Issues in Mental Health Nursing, 40(1), 65–72. doi:
10.1080/01612840.2018.1463326
Vetenskapsrådet (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk- och
BILAGA A; INFORMATIONSBREV TILL VERKSAMHETSCHEF
Förfrågan om tillåtelse om genomförande av studie
Vi heter Sanna Pettersson och Connie Mynett och vi är studenter på
specialistsjuksköterskeutbildningen i psykiatrisk vård vid Mälardalens högskola, Västerås. I utbildningen ingår ett självständigt arbete i form av en magisteruppsats. Syftet med vår studie är att ur ett sjuksköterskeperspektiv belysa vad som påverkar möjligheten att bedriva god psykiatrisk omvårdnad.
Vi ber därför om din tillåtelse att genomföra studien inom er verksamhet. Rent konkret skulle det innebära att sex sjuksköterskor inom sluten psykiatrisk vård avsätter 30-45 minuter av sin arbetstid till att delta i enskilda intervjuer genomförda av oss. Dessa kommer äga rum under vecka 7 år 2020.
Deltagande i projektet är frivilligt och deltagarna kan dra sig ur när som helst utan förklaring.
Hantering av data och sekretess
All insamlad data kommer att hanteras beaktande forskningsetiska krav, samt avidentifieras med respekt för konfidentialitet enligt dataskyddsförordningen (GDPR).
Etik
Studien granskas enligt gällande rutiner vid Mälardalens högskola. Etiska överväganden finns närmare redovisade på sidan 10 i bilaga 1 i bifogad projektplan.
Eventuell risk/nytta för verksamheten
Eventuella nackdelar kan kopplas till att deltagande tar av verksamhetens tid samt att det finns en risk att personen känner sig utlämnad i sin roll som sjuksköterska och kan uppleva skuldkänsla över sitt eget eventuellt bristande arbetssätt. Fördelar hänger samman med att om vi identifierar faktorer som påverkar god omvårdnad finns möjlighet för Region
Västmanland att utveckla det berörda vårdområdet utifrån det. Deltagande sjuksköterska kan få en ökad känsla av meningsfullhet över sitt arbete samt möjlighet att utveckla sin förmåga att ge god psykiatrisk omvårdnad genom att reflektera och sätta ord på sitt arbete.
Nytta i ett vidare perspektiv
Om Regionen arbetar för att utveckla god psykiatrisk omvårdnad utifrån identifierade faktorer kan det bidra med ökat psykiskt välbefinnande för patienter men även för vårdpersonal och anhöriga. Detta kan även leda till förbättrad vårdmiljö, förbättrad arbetsmiljö och förbättrat rykte för verksamheten. Att ge patienten en adekvat vårdtid minskar risken för återinläggning och om personalen får ett ökat välbefinnande kan det bidra till färre sjukskrivningar och därmed mindre hyrsjuksköterskor, vilket då kan leda till lägre samhällskostnader.
Information om studiens resultat Akademin för hälsa, vård och välfärd Mälardalens högskola
Resultaten kommer att publiceras i form av ett självständigt arbete vid Mälardalens högskola och eventuellt också en artikel. Ni kommer, om ni så önskar, att få ta del av det färdiga resultatet.
Ytterligare upplysningar eller svar på eventuella frågor kan lämnas av oss eller vår handledare Oona Lassenius, se kontaktuppgifter nedan.
Med vänliga hälsningar
Connie Mynett, leg. sjuksköterska, specialistsjuksköterskestudent.
Tel:xx
E-post: cmt19002@student.mdh.se
Sanna Pettersson, leg. sjuksköterska, specialistsjuksköterskestudent. Tel: xx
E-post: spn19007@student.mdh.se
Oona Lassenius, universitetslektor Tel: xx
E-post: oona.lassenius@mdh.se
Samtycke till genomförande av projektet ”Vad påverkar god psykiatrisk omvårdnad?”