6. Diskussion
6.4 Metoddiskussion
En brist i vår studie är att vi hade en viss svårighet att hitta intervjupersoner. Något som skulle ha varit fördelaktigt var att ha möjligheten att välja ut personer mer strategiskt, vilket handlar om att skapa en variation vad gäller individernas ålder, kön, klass, etnicitet och andra variabler
(Nilsson, 2014). Detta hade gjort att vi hade fått ett ännu bredare perspektiv på frågeställningarna och syftet med studien. Det visade sig däremot att det var svårt att få tag på intervjupersoner, vilket gjorde att detta inte var möjligt att göra medvetet och strategiskt. De sex personerna som var med i urvalet visade sig ha en viss variation i ålder och klass men var alla av samma kön. Vi hade ansett det än mer intressant att även ha med fäder i studien, men fick inte tag på några som var intresserade av att delta. Detta är något vi har reflekterat över då vi har märkt att även tidigare studier kring föräldrar till barn med AST främst har involverat mödrar. Anledningen till detta i just vår studie skulle bland annat kunna vara att kvinnor använder sociala medier mer frekvent jämfört med män enligt Internetstiftelsen i Sverige (2016).
I denna studie användes semistrukturerade intervjuer, men det skulle även vara möjligt med användning av ostrukturerade och i en kvantitativ studie skulle även strukturerade intervjuer kunna användas. Hade vi istället valt ostrukturerade intervjuer hade det kunnat innebära en större flexibilitet och intervjupersonerna hade själva kunnat välja vad de ville prata om i större
utsträckning. Strukturerade intervjuer hade underlättat ännu mer för att se mönster i resultatet (Bryman, 2008). Vi ville emellertid ha både struktur och flexibilitet, vilket gjorde att
semistrukturerade intervjuer var det som var mest aktuellt. Detta underlättade för oss då vi ställde liknande frågor till intervjupersonerna vilket gjorde resultatet lättare att analysera samtidigt som det fanns en relativt hög grad av flexibilitet. Kvalitativa semistrukturerade
33 intervjuer gjorde det även möjligt att få fram föräldrarnas upplevelser kring samhällets
stödinsatser, vilket var syftet med studien.
Som tidigare beskrivet hade vi tre telefonintervjuer, en intervju över Skype och två personliga intervjuer. Telefonintervjuer kan ses som positivt då en del av frågorna kan ha väckt påfrestande minnen för intervjupersonerna. Distansen kan få intervjupersonerna att känna sig tryggare (Bryman, 2008). Vidare finns det även nackdelar med telefonintervjuer, då vi inte har möjlighet att läsa av kroppsspråk. Vi hade inte heller möjlighet att säkerställa att intervjuerna skedde i en för intervjupersonen störningsfri miljö. Däremot märkte vi inte av några störningar under
intervjun eller när vi transkriberade. Vad gäller intervjun över Skype kunde vi läsa av minspel då vi hade videosamtal, vi kunde däremot inte läsa av hela kroppsspråket. Fördelar med de
personliga intervjuerna är att vi kunde kontrollera att intervjuerna skedde i en störningsfri miljö samt att vi kunde läsa av hela kroppsspråket. Vi kunde däremot inte se någon större skillnad vad gäller resultat i förhållande till vilken typ av intervju vi använde.
34
Referenslista
Akademikerförbundet SSR (2017). Etik i socialt arbete – Etisk kod för socialarbetare. Hämtad 2018-01-24 från:
https://akademssr.se/sites/default/files/files/etik_och_socialt_arbete_2017_w.pdf Andersson, S. (2014). Om positivism och hermeneutik. Lund: Studentlitteratur.
Booth, A., Papaioannou, D. & Sutton, A. (2012). Systematic approaches to a Successful Literature Review. London: Sage.
Brown, H. K. (2011). Examining the needs of families of school-aged children with an autism
spectrum disorder. Journal of Autism and Developmental Disorders. Hämtad från:
https://qspace.library.queensu.ca/bitstream/handle/1974/5941/Brown_Hilary_K_201007_MSc.pd f;jsessionid=FCA893CD75BC97D15EF9602979BE2A15?sequence=1
Bryman, A. (2008). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Börjesson, M. & Rehn, A. (2009). BeGreppbart-Makt. Stockholm: Liber.
Gill, J. & Liamputtong, P. (2013). Walk a mile in my shoes: Life as a mother of a child with Asperger's syndrome. Qualitative Social Work, 12(1), 41-56. doi: 10.1177/1473325011415565
Honneth, A. (2003). Erkännande: praktisk-filosofiska studier (Heidegren, Carl-Göran, Översättning). Göteborg: Daidalos.
Internetstiftelsen i Sverige (2016). Undersökning om svenskarnas internetvanor. Hämtad 2018- 04-09 från: https://www.iis.se/docs/Svenskarna_och_internet_2016.pdf
Kvale, S. & Brinkman, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Lindgren, S-Å. (2015). Michel Foucault och sanningens historia. I P. Månson (red.), Moderna samhällsteorier: Traditioner, riktningar, teoretiker (s. 347-372). Lund: Studentlitteratur.
Lindgren, S. (2014). Kvalitativ analys. I M. Hjerm, S. Lindgren & M. Nilsson (red.), Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (s. 29-43). Malmö: Gleerups Utbildning.
Moodie-Dyer, A., Joyce, H., Anderson-Butcher, D. & Hoffman, J. (2014). Parent–Caregiver Experiences with the Autism Spectrum Disorder Service Delivery System, Journal of Family Social Work, 17(4), 344-362, doi: 10.1080/10522158.2014.903581
35 Neely-Barnes, S., Hall, H. R., Roberts, R. J., & Graff, J. C. (2011). Parenting a child with an autism spectrum disorder: Public perceptions and parental conceptualizations. Journal of Family Social Work, 14(3), 208-225. doi: 10.1080/10522158.2011.571539
Nilsson, M. (2014). Att samla in kvalitativa data – halvstrukturerade intervjuer. I M. Hjerm, S. Lindgren & M. Nilsson (red.), Introduktion till samhällsvetenskaplig analys (s. 149-165). Malmö: Gleerups Utbildning.
Olsson, M. & Hwang, P. C. (2006). Well‐being, involvement in paid work and division of child‐ care in parents of children with intellectual disabilities in Sweden. Journal of intellectual
disability research, 50(12), 963-969. doi: 10.1111/j.1365-2788.2006.00930.x
SFS 1982:763. Hälso- och sjukvårdslag. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 1993:387. Lag om stöd och service för vissa funktionshindrade. Stockholm: Socialdepartementet.
SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Stockholm: Socialdepartementet.
Sivberg, B. (2002). Family System and Coping Behaviors: A comparison between parents of children with autistic spectrum disorders and parents with non-autistic children. Autism, 6(4), 397-409. doi: 10.1177/1362361302006004006
Socialstyrelsen (2010). Barn som tänker annorlunda: barn med autism, Aspergers syndrom och andra autismspektrumtillstånd. Hämtad 2018-01-24 från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/17953/2010-3-8.pdf
Socialstyrelsen (2017). Att möta föräldrar till barn med funktionsnedsättning. Kunskapsstöd till barnhälsovården. Hämtad: 2018-04-09 från:
http://www.socialstyrelsen.se/Lists/Artikelkatalog/Attachments/20719/2017-10-21.pdf Socialstyrelsen (u.å.). Samhällets stöd. Hämtad 2018-04-09 från:
http://www.socialstyrelsen.se/ovanligadiagnoser/samhalletsstod
SOU 2018:32. Ju förr desto bättre: vägar till en förebyggande socialtjänst. Stockholm: Norstedts Juridik.
Vetenskapsrådet (u.å). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 2018-04-09 från:
36 Vogan, V., Lake, J. K., Weiss, J. A., Robinson, S., Tint, A., & Lunsky, Y. (2014). Factors
associated with caregiver burden among parents of individuals with ASD: Differences across intellectual functioning. Family Relations, 63(4), 554-567. doi: 10.1111/fare.12081
Von Zeipel, E. & Alm, K. (2015). Inte bara Anna. Stockholm: Bokförlaget Langenskiöld.
Westman Andersson, G., Miniscalco, C. & Gillberg, N. (2017). A 6-year follow-up of children assessed for suspected autism spectrum disorder: parents’ experiences of society’s support. Journal of neuropsychiatric disease and treatment, 13, 1783-1796. doi: 10.2147/NDT.S134165
Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Zander, E. (2017). Det här är autism. Habilitering & Hälsa. Hämtad 2018-04-09 från: http://habilitering.se/sites/habilitering.se/files/det_har_ar_autism_eric_zander.pdf
Ödman, P-J. (2016). Tolkning, förståelse, vetande: hermeneutik i teori och praktik. Lund: Studentlitteratur.
Bilaga 1 - Informationsbrev
Hej!
Vi är två studenter på Örebro universitet som läser näst sista terminen på Socionomprogrammet. Just nu har vi påbörjat vår C-uppsats som har fokus på föräldrar till barn med
autismspektrumtillstånd (AST). Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med AST upplever att stödinsatser fungerar. Vi är med grund i detta intresserade av att intervjua föräldrar som har barn med AST. Vi kommer ställa frågor angående din vardag och dina behov, samt de stödinsatser som du och ditt barn har fått. Frågorna om stödinsatserna kommer handla om bemötande, vad du tyckte om stödinsatserna och vad som eventuellt kan förändras med dem. Deltagandet är helt frivilligt. Intervjun kan ske personligen om ni bor i närheten av Örebro, men kan även ske via Skype eller över telefon. Detta kommer vi överens om och vårt mål är att du ska känna dig så trygg som möjligt. Har du några frågor får du gärna kontakta någon av oss.
Intervjun kommer ta mellan 30 och 60 minuter och kommer spelas in om ni ger ert samtycke till detta. Materialet kommer att förvaras oåtkomligt för obehöriga, vilket innebär att enbart vi som skriver uppsatsen kommer ha tillgång till det. Materialet kommer sedan tas bort när
transkriberingen är gjord.
Du kan när som helst avbryta din medverkan, även under eller efter själva intervjun. Information som skulle kunna identifiera dig kommer inte redovisas varken muntligt eller skriftligt. Din identitet och uppgifter om dig kommer därmed behandlas med konfidentialitet och du kommer vara anonym. Ditt namn kommer ersättas med fingerade namn. Undersökningen kommer publiceras på DiVA i början av juni 2018. Innan publicering kan du som deltagare få möjlighet att ta del av studien om du önskar.
För mer information, kontakta nedanstående ansvariga:
Evelin Backe Amanda Gliszczynska
Telefon: xxxxxxxx Telefon: xxxxxxxx
Handledare: Maria Bennich
Bilaga 2 - Intervjuguide
Inledande frågor
- Du fick ett informationsbrev av oss, i det fanns det bland annat information om samtycke. Vi vill bara fråga om du har tagit del av detta och samtycker till ditt deltagande i studien?
- Samtycker du till att denna intervju spelas in?
- Berätta hur du tänkte när du bestämde dig för att delta i studien? - Har du några förväntningar på ditt deltagande?
Tema 1 - Bakgrund
- Berätta lite kort om dig själv och dina barn, diagnos och ålder? - När fick ditt barn sin diagnos?
Tema 2 - Behov
- Hur fungerar vardagen för er?
- Hur påverkas din vardag av att du har ett barn med autism?
- När hade du den första kontakten med kommunen gällande stödinsatser för dig och ditt barn? - Vad var det som gjorde att ni tog kontakt med kommunen gällande stödinsatser för dig och ditt barn?
Tema 3 - Stödinsatser
- Vilka stödinsatser har du/ditt barn?
- Vilka stödinsatser ansökte du om? Vilka stödinsatser förväntade du dig? - Hur har du upplevt de insatser du har fått?
Tema 4 - Bemötande
- Hur upplever du att du blir/blev bemött av handläggaren?
- Kan du ge exempel på en situation som har koppling till hur du blev bemött av handläggaren? - Hur upplever du att du blir/blev bemött av personalen som genomför stödinsatsen? Ge exempel!
Tema 5 - Förbättringsområden
- Vad hade handläggaren kunnat göra annorlunda vad gäller bemötande? - Vad hade kommunen kunnat göra annorlunda vad gäller stödinsatserna?
- Skulle du ha velat ha en insats riktad mer specifikt mot dig som förälder? Varför/varför inte?
Avslutande frågor
- Finns det något vi har glömt fråga som du tycker är viktigt att framföra utifrån ditt perspektiv som föräldrar?
Bilaga 3 - Samtyckesblankett
Studiens syfte (ifylles av student):
Syftet med studien är att undersöka hur föräldrar till barn med autismspektrumtillstånd upplever att stödinsatser fungerar.
Datum (ifylles av student):
Studieansvariga (ifylles av student):
Evelin Backe Amanda Gliszczynska
Telefon: xxxxxxxx Telefon: xxxxxxxx
Jag har tagit del av informationen gällande deltagandet i studien och är medveten om att
deltagandet är frivilligt och när som helst kan avbrytas. Härmed lämnar jag mitt samtycke till att delta i studien: Datum: ____________________________________________________________ Deltagarens underskrift: _______________________________________________