Metoden visade sig framgångsrik för att undersöka elevernas livsvärld angående undervisningen, då eleverna fick en ärlig chans att dela med sig av sina åsikter. Eleverna visste att jag som lärare aldrig hade undervisat med denna undervisningsmetod tidigare och jag tog åt mig av deras synpunkter
regelbundet under de cirka 2½ månad som undervisningen ägde rum. Därför kände jag att eleverna och jag hade en trygg relation där de kunde vara öppna med varandra och inför mig, vilket är viktigt för att reliabiliteten ska bli så bra som möjligt. Under intervjuerna skedde det ofta att eleverna tog upp ämnen som själva, då de fick dela med sig av sina spontana tankar om undervisningen. Detta ledde till att en del av det eleverna fick dela med sig av fick de berätta två gånger, vilket jag använde för att förstärka validering av intervjumetoden (då de fick att formulera deras upplevelser igen). Under flera av intervjuerna fick eleverna dessutom insikter under diskussionerna, då de fick reflektera kring saker som de inte reflekterat över tidigare.
Efter intervjuerna transkriberades intervjuerna noggrant och lästes igenom ett flertalet tillfällen för att analysen skulle bli så korrekt som möjligt. Validiteten, som innebär att man som forskare faktiskt ställer de frågor som ger det svar man letar efter, ser jag som stark, men det finns dock nackdelar med själva undersökningen. Samtliga elever som deltog i intervjuerna studerade på
naturvetenskapligt program och dessutom i den sista kursen som dessutom inte är obligatorisk för dem att välja. Detta är med andra ord en grupp elever som inte har några större problem med matematiken eller har har en allt för negativ syn på ämnet. En annan sårbarhet med studien är att vi oftast var två lärare i klassrummet. Jag fick kontakt med denna grupp redan under våren 2013, under min verksamhetsförlagda utbildning, och de första fem veckorna av undervisningen utspelade sig under en verksamhetsförlagd period under våren 2014. Därför fick jag ansvaret över
undervisningen för denna klass men deras ordinarie lärare var också närvarande, i egenskap som min handledare. Även fast läraren var passiv under den lärarledda delarna av lektionen, så assisterade denne såklart eleverna när de frågade efter hjälp.
Metoden visade sig vara effektiv, men det är inte möjligt att kunna generalisera och förutse hur undervisningsmetoden skulle fungera i andra klasser. Som skrivet, så har det aldrig varit meningen att finna generaliserbarhet, då hela studien är inriktad mot de upplevelser som mina elever upplevt.
Hur en människa upplever ett fenomen är högst subjektivt och kan inte upplevas identiskt av en annan människa. Istället önskar man att kunna beskriva essensen av fenomenet, d.v.s. det som eleverna gemensamt upplevde fenomenet, men detta är också omöjligt att fullständigt göra enligt den fenomenologiska ansatsen. Endast fjorton elever intervjuades, men enligt deras utsagor menar jag att man kan man motivera valet att försöka undervisa matematik genom denna metod om man vill variera sin undervisning.
8. Slutsatser
Jag har i detta arbete försökt beskriva att metoden Flipped Classroom innebär mer än filmer på Youtube. Min slutsats är att det betydde mera än så, för klassen jag undervisade. T.ex. har de känt sig mer delaktiga i sitt lärande och fått mer kontroll över hur och när de ska inhämta kunskap för att lärandet ska bli så optimalt som möjligt för varje enskild elev. Eleverna upplevde dessutom att de fick mer tid och stöd från mig som lärare. Denna slutsats pekar i en positiv riktning, då allt fler skolor kommer inskaffa nyare teknologi allt eftersom teknologin utvecklas i samhället och skolan är menat att spegla just denna utveckling. Hur man ska införa denna teknologi, för att stödja elevers skolgång, kommer varken bli enkelt eller billigt så det är viktigt att utföra mer forskning inom området.
Det jag menar är att det behövs mer forskning och dessutom stöd för lärare som redan nu vill undervisa i ett virtuellt klassrum. Det simplare, som att kunna spela in filmer eller skapa hemsidor, kan också bli ett stort hinder om inte dessa lärare får stöd i hur man ska göra. Jag har endast undersökt hur man kan använda denna pedagogik i matematikstudier på den högsta nivån som gymnasieskolan erbjuder, för elever på ett naturvetenskapligt program. Det behövs däremot även forskning i andra ämnen, på andra program och i andra åldersgrupper i skolan. Detta så att lärare som är intresserade att nyttja denna teknik kan få chansen att också kunna skapa mer delaktighet, ansvar och stöd i sitt klassrum. Det kan även vara intressant med forskning där man endast byter ut delar av sin vanliga undervisning med Flipped Classroom.
Meningen med denna studie är inte att hitta generaliseringar. De didaktiska implikationerna pekar däremot på att ifall lärare ute i skolan vill utforska och utöka sin lärarprofession och dessutom är intresserad att sätta sig in i de tekniska nödvändigheter som kan krävas, är Flipped Classroom ett ytterst intressant val att läsa in på. Det är heller inte sagt att en lärare behöver förändra hela sin undervisning. Om en lärare är nyfiken, kan denne byta ut vissa moment de tider det passar och undersöka hur eleverna svarar på undervisningen. På så sätt behöver läraren heller inte skapa eget material, då mycket undervisningsmaterial finns på internet, bl.a. på Youtube. Jag har själv valt att spela in mitt eget material för att det skulle passa min undervisning, samt att jag ville att eleverna skulle känna att det var jag som undervisade dem, även under filmerna.
9. Referenslitteratur
Ahlberg, A. (2001). Lärande och delaktighet. Lund: Studentlitteratur.
Barker, D. (2013). Flipped Classroom – det omvända arbetssättet. Stockholm: Natur & Kultur.
Bergmann, J. & Sams, A. (2012). Flip your classroom – Reach every student in every class every day. The International Society for Technology in Education. ISBN: 978-1-56484-315-9. Tryckort saknas.
Birkler, Jacob. (2005). Vetenskapsteori – En grundbok. Stockholm: Liber AB.
Bishop, J. L. & Dr. Verleger, M. (2013). The Flipped Classroom: A Survey of the Research.
American Society for Engineering Education. Washington. Hämtad från http://www.asee.org/public/conferences/20/papers/6219/view, 2014-07-01.
Dahlberg, K., Dahlberg, H. & Nyström, M. (2008). Reflective Lifeworld Research. Lund:
Studentlitteratur. Andra upplagan
Denscombe, M. (2004). Forskningens grundregler – Samhällsforskarens handbok i tio punkter.
Lund: Studentlitteratur AB.
Denscombe, M. (2003). The Good Research Guide - for small-scale social research projects.
Maidenhead: Open University Press. Andra upplagan.
Deslauriers, L., Schelew, E. & Wieman, C. (2011). Improved Learning in a Large-Enrollment Physics Class. Science, 332(6031), 862-864.
Giota, J. (2013). Individualiserad undervisning i skolan – en forskningsöversikt. Vetenskapsrådet, Stockholm.
Jönsson, A. (2012). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Andra upplagan.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Andra upplagan.
Mazur, E., Fagen, A., Watkins, J. & Crouch, C. (2007). Peer Instruction: Engaging Students One-on-One, All At Once. Reviews in Physics Education Research, Ed. E.F. Redish and P. Cooney, 1(1) Hämtad från http://mazur.harvard.edu/publications.php?function=display&rowid=537, 2014-03-22.
Mazur, E. (2009). Farewell, Lecture?. Science, 323(5910). 50-51. DOI:10.1126/science.1168927
Means, B., Toyama, Y., Murphy, R., Bakia, M., & Jones, K. (2009). Evaluation of Evidence-based Practices in Online Learning: A Meta-Analysis and Review of Online Learning Studies. U.S.
Department of Education, Washington, D.C., 2009.
Moskal, P., Dziuban, C. & Hartman, J. (2012). Blended learning: A dangerous idea?. The Internet and Higher Education, 18(2013), 15–23.
Myndigheten för skolutveckling. (2007). Effektivt användande av IT i skolan - Analys av internationell forskning. Stockholm: Skolverket. Hämtad från
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1906, 2014-03-08.
Partanen, P. (2007). Från Vygotskij till lärande samtal. Stockholm: Bonnier.
Prunuske, A., Batzli, J., Howell, E. & Miller, S. (2012). Using Online Lectures to Make Time for Active Learning. Genetics, 192(1), 67-72.
SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering. (2012). Bilaga 10. Allmänt om
forskningsansatser med kvalitativ metod. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering.
Hämtad från
http://www.sbu.se/upload/ebm/metodbok/SBUsHandbok_Bilaga10.pdf, 2014-03-18.
Shaffer, D. & Kipp, K. (2010). Developmental Psychology: Childhood and Adolescence, 8 edition.
Belmont: Wadsworth, Cengage Learning.
Skolinspektionen. (2012). Satsningarna på IT används inte i skolornas undervisning, PM efter kvalitetsgranskning. Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad från
http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/it/pm-it-iundervisningen.pdf, 2014-03-08.
Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=2705, 2014-03-26.
Skolverket. (2013). PISA 2012 - Sammanfattning av rapport 398. Stockholm: Skolverket. Hämtad från http://www.skolverket.se/publikationer?id=3127, 2014-03-26.
Strandberg, L. (2006). Vygotskij i praktiken – Bland plugghästar och fusklappar. Stockholm:
Norstedts. Andra upplagan.
Szklarski, A. (2002). Den kvalitativa metodens mångfald. Skilda ansatser – skilda tolkningsintentioner. Högskolan i Borås, Institutionen för pedagogik. Hämtad från http://hdl.handle.net/2320/2409, 2014-03-18.
Säljö, R. (2011). L. S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär. Forsell, A. (Red.). (2011). Boken om pedagogerna (s. 153 - 177). Stockholm: Liber AB. Sjätte upplagan.
Tallvid, M. (2010). En-till-En - Falkenbergs väg till Framtiden? Institutionen för tillämpad informationsteknologi. Göteborg: Göteborgs Universitet. Hämtad från
http://gup.ub.gu.se/publication/126843, 2014-03-26.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vygotsky, L. (1978). Mind in Society - The Development of Higher Psychological Processes.
Cambridge, MA: Harvard University Press.
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
Tobias Emanuelsson, gymnasielärare i matematik och fysik.