Syftet med denna studie var att undersöka om och på vilket sätt lärares och elevers kommunikation i klassrumsundervisningen kan leda till lärande i matematik. Målet var också att kartlägga hur elever i årskurs 1 resonerar kring matematik i olika klassrumssituationer. Metoderna som användes i denna studie var deltagande observationer och lärar- och elevintervjuer.
Observationerna visade att lärarna och elever samtalade och hade matematisk kommunikation i varje klass. En deltagande observation valdes för att studera syftet med studien. Deltagande observation är däremot en metod som är mycket krävande när det gäller personligt engagemang och personliga resurser (Denscombe, 2014). En nackdel med deltagande observation är att man kan dras in i ett lärararbete, enligt Johansson och Svedner (2010). Därför var jag noga med att förklara för eleverna vad jag skulle göra i klassrummet. Jag var också medveten om att det krävdes mycket tid och arbete med denna metod exempelvis utifrån urval, kodning och transkribering.
En fokusgrupp hade varit lättare att fokusera på än en helklass eftersom valet av urval och människor enligt Denscombe (2014) bör väljas med omsorg. En inspelning av observationer eller ljudupptagning hade varit ett bättre sätt att fånga upp all kommunikation som skedde i klassrummet eftersom ett sådant resultat hade kunnat ge en mer verklighetstrogen bild av all kommunikation som skedde i klassrummet.
Denna studie hade ett bekvämlighetsurval. Detta urval beskriver Denscombe (2014) som att välja den första bästa som finns till hands. Bekvämlighetsurvalet var det mest passande för mig eftersom skolan var nära, och denna när studie är småskalig forskning där jag hade en begränsad tid för att göra studien så blev detta mitt val. Valet av metod passar min studie och studiens resultat kan användas till att göra kopplingar eller användning till ett annat syfte (Bryman, 2013).
Studiens fokus låg på mina observationer och lärarnas och elevernas enskilda och unika upplevelser, vilka beskrevs och därmed också tolkades av mig. Beslutet att intervjua sex enskilda elever och låta lärarna välja vilka elever som kunde kommunicera. Detta beslut ökar elever- och lärarnas möjlighet att uttrycka sina egna ord och tankar och därmed utveckla dessa under intervjun (Denscombe, 2014).
7 Slutreflektion och fortsatt forskning
Muntlig kommunikation i matematik får i min studie lika stort utrymme som skriftlig matematik. Eleverna jobbar i boken men läraren och eleven kommunicerar för att lösa matematikuppgiften i boken. Kommunikation mellan lärare och mellan elever sker i matematikundervisningen. Lärare och elever använder kommunikation som ett verktyg för lärande och utveckling men resultatet visar inte på vilket sätt. Elever och lärare kommunicerar matematik i klassrummet för att lära och därmed förstå varandra. Denna studie kommer självfallet att bli en hjälp i min framtida yrkesroll som matematiklärare.
För vidare forskning vore det intressant att studera elevers matematiska kommunikation i årskurs tre. Eleverna i årskurs 3 bör ha bättre kommunikativ förmåga än årskurs 1 eleverna, eftersom kommunikation är ett kunskapskrav i slutet av årskurs 3 eftersom eleverna bör nå detta mål.
”Eleven kan beskriva och samtala om tillvägagångssätt på ett i huvudsak fungerande sätt och använder då konkret material, bilder, symboler och andra matematiska uttrycksformer med viss anpassning till sammanhanget. Eleven kan föra och följa matematiska resonemang.”
Skolverket (2011)
Eleverna i årkurs 3 borde kunna samtala på ett mer varierande och utvecklande sätt och de kan eventuellt därmed använda den kommunikativa förmågan till att kommunicera användning av konkreta material, bilder, symboler och andra uttrycksformer som är anpassade till olika situationer. Samtidigt bör eleverna kunna föra och följa matematiska resonemang och bör även kunna svara på olika frågor kring matematik om de går i årskurs 3. Detta har inte min studie riktigt kunnat hitta i årskurs 1. Fokus i min studiehar varit att studera hur kommunikation sker i klassrummet. En ny studie i årskurs 3 med lite mer erfarna elever i matematik kan vara intressant att jämföra med min studie i årskurs 1.
8 Litteraturlista
Abdul Rahman, N. & Lee, M. (2014) Communication in Teaching and Learning Mathematics: Teachers' Perspective', AIP Conference Proceedings, vol.1605, s. 730-733. Malaysia Hämtad 2016-03-01
Björklund, C. & Grevholm, B. (2014). Lära och undervisa matematik: från förskoleklass till åk 6. 2:a uppl. Lund: Studentlitteratur
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2., [rev.] uppl. Malmö: Liber Claxton, G. (1990). Teaching to learn: a direction for education. London: Cassell Denscombe, M.(2014) Forskninghandboken- för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. (2.uppl.) Lund. Studentlitteratur
Ds U 1986:5 (1986) . Matematik i skolan: översyn av undervisningen i matematik inom skolväsendet. Utbildningsdepartamentet. Stockholm: Liber/Allmänna förl. s31
Dysthe, O. (2003). Dialog, samspel och lärande. (red) Studentlitteratur AB, Lund
Einarsson, C. (2003). Lärares och elevers interaktion i klassrummet: betydelsen av kön, ålder, ämne och klasstorlek samt lärares uppfattningar om interaktionen. Diss.
Linköping: Univ., 2003
Fangen, K. (2005) Deltagande Observation. Malmö. Liber
Fejes, A. & Thornberg, R. (red.) (2015). Handbok i kvalitativ analys. 2., utök. uppl.
Stockholm: Liber
Fuson, K., Clements, D. & Sarama, J. (2015). Making early math education work for all children. Phi Delta Kappan, 97, 3, s. 63-68, Hämtad 2016-03-01
Giota, J. (2013) Individualiserad undervisning I skolan – en forskningsöversikt.
Vetenskapsrådets rapportserie, 3. Stockholm: Vetenskapsrådet- Hämtad 2016-01-11 Granström, K. & Einarsson, C. (1995). Forskning om liv och arbete i svenska klassrum:
en översikt. Stockholm: Statens skolverk. Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=48 Hämtad: 2016-02-29
Grevholm, B. (red.) (2001). Matematikdidaktik: ett nordiskt perspektiv. Lund:
Studentlitteratur
Hamm, J., Perry, M. & Pressley, M. (2002) Learning mathematics in first-grade
classrooms: On whose authority? Journal of Educational Psychology, Vol 94(1), s. 126-137. US: American Psychological Association – Hämtad 2016-03-17
Illeris, K. (2015). Lärande. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Jensen, M. (2012). Kommunikation i klassrummet. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur Johansson, B. och Svedner, P-O.(2010). Examensarbetet i lärarutbildningen. (5.uppl.) Uppsala: Kunskapsföretaget AB
Kaijser, L. & Öhlander, M. (red.) (2011). Etnologiskt fältarbete. (2.,[omarb. och utök.]
uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Kilborn, W. (2007). Kommunikationens betydelse. Nämnaren nr 1. URL:
http://nbas.ncm.gu.se/node/18703
Kosheleva, O. & Kreinovich, V. (2012) How to Divide Students into Groups so as to Optimize Learning: Towards a Solution to a Pedagogy-Related Optimization Problem.
Department of Teacher Education. Department of Computer Science. Texas. Hämtad 2016-03-16
Kullberg, B. (2004). Etnografi i klassrummet. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur Lee, J. (2015) “Oh, I just had it in my head”: Promoting mathematical communications in early childhood. Contemporary Issues in Early Childhood. Vol. 16(3) s.284 –287 Hämtad 2016-02-27
Lindström, G. & Pennlert, L-Å. (2012). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 5. uppl. Umeå: Fundo
Löwing, M. & Kilborn, W. (2002). Baskunskaper i matematik: för skola, hem och samhälle. Lund: Studentlitteratur
Löwing, M. (2006). Matematikundervisningens dilemman – hur lärare kan hantera lärandets komplexitet. Studentlitteratur.
Malmer, G. (1988). Matematik: ett ämne att räkna med. 2., omarb. uppl. Stockholm:
Almqvist & Wiksell Läromedel
Mercer, N. & Sams, C. (2006). Teaching Children How to Use Language to Solve Maths Problems. Language and Education, 20 (6), s.507-528. Hämtad 2016-03-16 Ministry of Education and Training (1998). The Ontario curriculum, grades 1–8:
Science and technology, Toronto, ON: Queen's Printer for Ontario. Hämtad 2016-02-27 Nationalencyklopedin, Lev Vygotskij.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/lev-vygotskij -Hämtad 2016-04-11 Nationalencyklopedin, matematik.
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/matematik - Hämtad 2016-03-21 Nationalencyklopedin,
http://www.ne.se.proxy.ub.umu.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/motivation -Hämtad 2016-01-11
Perry, M., McConney, M., Flevares, L., Mingle, L. & Hamm, J. (2011). Engaging First Graders to Participate as Students of Mathematics, Theory Into Practice, vol.50:4, s.293-299, DOI: 10.1080/00405841.2011.607388 -Hämtad 2015-12-13
Skollag (2010:800). Utbildningsdepartementet. Regeringskansliet/Lagrummet
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/?bet=2010:800#K3
Skolverket (2011). Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011.
Stensmo, C. (2007). Etnografiska fältnotiser i en vfu-period inom lärarutbildningen.
Tidskrift för lärarutbildning och forskning nr1 2007 årgång 14: 75-92
Stukát, S.(2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2.uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Skolinspektionen (2009). Undervisningen i matematik: undervisningens innehåll och ändamålsenlighet. Stockholm: Skolinspektionen. Hämtad 1 mars 2016 från:
http://www.skolinspektionen.se/documents/kvalitetsgranskning/matte/gra nskningsrapport-matematik.pdf
Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts akademiska förlag
Säljö, R. (2013). Lärande och kulturella redskap: om lärprocesser och det kollektiva minnet. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. 3. uppl. Lund:
Studentlitteratur.
Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. 4., [omarb.] uppl. Lund: Studentlitteratur Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed [Elektronisk resurs]. Stockholm:
Vetenskapsrådet. http://www.codex.vr.se/regler.shtml#G -Hämtad: 2015-10-26
Woods, T., Cross, C., Schweingruber, H. & National Research Council (U.S.). (2009).
Mathematics Learning in Early Childhood: Paths Toward Excellence and Equity [Elektronisk resurs]. National Academies Press Hämtad 2016 -03-22
Young, P. (2008) "social norms." The New Palgrave Dictionary of Economics. 2 uppl.
Eds. Steven N. Durlauf and Lawrence E. Blume. Palgrave Macmillan, 2008. The New Palgrave Dictionary of Economics Online. Palgrave Macmillan. Hämtad 2016-03-22
<http://www.dictionaryofeconomics.com/article?id=pde2008_S000466>
doi:10.1057/9780230226203.1563