8. Diskussion
8.4 Metoddiskussion
Jag har i denna studie valt att arbeta efter en kvalitativ metod i form av intervjuer. Jag är nöjd över valet av metod då jag med hjälp av intervjuer fått djupa och ingående svar på mina forskningsfrågor. Hade jag istället använt mig av en kvantitativ metod är jag inte lika säker på att detta varit fallet. Jag anser likaså att jag med hjälp av en kvalitativ metod fått tillförlitliga svar på mina forskningsfrågor och att vald metod har hjälpt mig att få svar på det jag hade för avsikt att undersöka.
Jag anser att telefonintervjuer har varit ett smidigt och bra sätt att utföra intervjuer på. Med hjälp av telefonintervjuer sparades mycket restid genom att inte behöva besöka samtliga föräldrar för att genomföra intervjuerna. Att föräldrarna fick höra av sig till mig vid intresse bidrog till att samtliga föräldrar på något sätt var intresserade av studiens syfte och problemställning. Att visa intresse och engagemang i en intervjusituation är viktigt del för att intervjudeltagaren ska öppna upp sig (Dalen, 2008, s.39). Att intervjudeltagarna var intresserade av studiens syfte och problemställning underlättade vid samtliga telefonintervjuer, då jag upplevde det som svårare att framstå som intresserad eftersom man
vid telefonintervjuer inte har tillgång till ansiktsuttryck och andra kroppsuttryck, utan endast har verbal kommunikation till förfogande. Telefonintervjuer har även klara nackdelar vid själva intervjusamtalet. Man ser och hör mycket sämre vid telefonintervjuer jämfört med personliga intervjuer, intervjutiden är begränsad samt att det finns risk för att samtalet kan brytas till följd av exempelvis svag uppkoppling. Sammantaget för samtliga intervjuer var att jag upplevde att diktafonen hade en viss inverkan på intervjudeltagarna. När diktafonen var avstängd upplevde jag att deltagarna i större grad pratade mer utifrån hjärtat, de gav fler värderingar och åsikter i sina svar och upplevdes mer spontana. Deltagarna var inte lika måna om att framstå som logiska eller förnuftiga när diktafonen var av, men trots detta anser jag att diktafonens påverkan inte var så pass stor att äventyra relevansen i svaren eller intervjusituationen i allmänhet.
Jag upplever det som lätt hänt att man som forskare använder sig av för många intervjufrågor i en intervju, vilket jag anser kan leda till att intervjudeltagaren tillslut tappar intresset. Jag är dock nöjd över antalet intervjufrågor, då jag upplever att intresset fanns hos intervjudeltagarna under hela intervjun, samtidigt som intervjufrågorna var tillräckligt många då jag anser att jag fick svar på samtliga forskningsfrågor.
Precis som Holme påpekar så är intervjuer väldigt krävande eftersom bearbetningen och transkriberingen kräver mycket tid (Holme, 1997, s. 100). Transkriberingen från samtliga intervjuer tog väldigt lång tid, längre tid än jag från början hade räknat med. Jag hade målsättningen att transkribera varje intervju innan nästkommande, men detta kom att visa sig vara en tuff uppgift på grund av att flera intervjuer kom tätt inpå varandra. Tack vare kursens omfattning gick inte urvalet att vara större. Redan 18 intervjuer kom att visa sig vara tufft vid bearbetning och transkribering. Det hade annars varit väldigt intressant att intervjua fler informanter, kanske kombinera intervjuer med en kvantitativ metod, så som enkäter. Att tänka på till nästa gång är att så fort som möjligt börja konstruera intervjufrågorna för att på så sätt kunna börja tidigare med insamling av data, vilket möjliggör mer tid bearbetning och analys av data.
En kritisk reflektion kring urvalet i denna studie är att urvalet av tränare är väldigt homogent och stereotypt. Syftet med denna studie var bland annat att undersöka hur barn motiveras till fysisk aktivitet och hälsa i fritidsorganisation. Tack vare att urvalet av tränare var homogent och stereotypt kan detta bidra till att de utsagor dessa tränare ger kan vara lika varandra. Detta medför att resultatet i studien påverkas på så sätt att dess generaliserbarhet försämras.
I denna studie har jag utgått ifrån 18 intervjuer vilket gör att resultatet inte på något sätt går att generaliseras. Dock anser jag att utifrån kursens omfattning och den tid man haft till förfogande, att ett urval på 18 informanter ändå får ses som tillräckligt. Jag anser att studien trots allt kan ge en inblick i hur ett antal föräldrar, lärare och tränare arbetar med att motivera barn i årskurs nio till livslång fysisk aktivitet och hälsa.
Referenslista
Böcker:
Ahl, Helene J. (2004). Motivation och vuxnas lärande: en kunskapsöversikt och problematisering. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling
Apitzsch, Erwin (2007). Fysisk aktivitet åt alla elever i skolan. Svensk idrottsforskning. 2007(16):3/4, s. 6-9
Bell, Judith (1993). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur
Brehm, Barbara A. (2006). Fysisk aktivitet för alla: idéer & inspiration för ökad fysisk aktivitet & träning. Stockholm: SISU idrottsböcker
Caballero, Benjamin (2003) Pathways: a school-based, randomized controlled trial for the prevention of obesity in American Indian schoolchildren. American Society for Clinical Nutrition
Dacey, Marie (2009) Link motivation and the stages of change to encourage exercise Dalen, Monica (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning
Dawes, Jay (2008) Promoting Intrinsic Motivation in Clients. National Strength and Conditioning Association.Vol.2, Nr.1
Dewey, John (2004). Individ, skola och samhälle: utbildningsfilosofiska texter. 4., [utök.] utg. Stockholm: Natur och kultur
Ejvegård, Rolf (2009). Vetenskaplig metod. 4. uppl. Lund: Studentlitteratur
Engström, Lars-Magnus (2010). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms universitets förlag
Engström, Lars-Magnus (2008). Forskning om Handslagets genomförande och resultat - En utvärderande sammanställning. Stockholm: Riksidrottsförbundet
Fagrell Birgitta, Gustavsson Tommy (2007). Idrottsrörelsens samverkan med skolan inom ramen för Handslaget. GIH.
Faskunger, Johan (2008). Barns miljöer för fysisk aktivitet: samhällsplanering för ökad fysisk aktivitet och rörelsefrihet hos barn och unga. Östersund: Statens folkhälsoinstitut
Faskunger, Johan & Hemmingsson, Erik (2005). Vardagsmotion: vägen till hållbar hälsa: fysisk aktivitet, viktkontroll och beteendeförändring. Stockholm: Forum
Granbom, Anna-Karin (1998). Att motivera till hälsa: en teoretisk och praktisk framställning om motivationens roll för förändring. Lund: Studentlitteratur
Guay, F., Mageau, G., & Vallerand, R.J. (2003). On the hierarchical structure of self- determined motivation: A test of top-down and bottom up effects. Personality and Social Psychology Bulletin, 29, 992-1004.
Hassmén, Peter, Hassmén, Nathalie & Plate, Johan (2003). Idrottspsykologi. Stockholm: Natur och kultur
Holme, Idar Magne & Solvang, Bernt Krohn (1997). Forskningsmetodik: om kvalitativa och kvantitativa metoder. 2., [rev. och utök.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete: i skola och behandling. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Kravitz, Len. (2011). What Motivates People to Exercise? Reasons and strategies for exercise adherence.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (2011). Stockholm: Skolverket
Metoder för att främja fysisk aktivitet: en systematisk litteraturöversikt: mars 2007. (2007). Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU)
Patel, Runa & Davidson, Bo (2011). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 4., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Patel, Runa & Davidson, Bo (2003). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 3., [uppdaterade] uppl. Lund: Studentlitteratur
Patel, Runa & Davidson, Bo (1994). Forskningsmetodikens grunder: att planera, genomföra och rapportera en undersökning. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Raustorp, Anders (2000). Att lära fysisk aktivitet: bildning i rörelse : livsstil och hälsa. 1. uppl. Uppsala: Kunskapsföretaget
Revstedt, Per (2002). Motivationsarbete. 3. uppl. Stockholm: Liber
Ryan, Richard M., Deci, Edward L. (2000) Intrinsic and Extrinsic Motivations: Classic Definitions and New Directions. Contemporary Educational Psychology 25, 54–67.
Ryan, Richard M., Deci, Edward L. (1990) A Motivational Approach to Self: Integration in Personality. Nebraska Symposium on motivation.
Skolverket, (2007). Kursplan för idrott och hälsa. Stockholm: Skolverket Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. 3. uppl. Lund: Studentlitteratur
Undervisningsministeriet och Ung i Finland rf. (2007) Rekommendation om fysisk aktivitet för skolbarn i åldern 7-18 år.
Vallerand, R.J. (2007). Intrinsic and extrinsic motivation in sport and physical activity: A review and a look at the future. In G. Tenenbaum & E. Eklund (Eds.), Handbook of sport psychology (3rded., pp. 59-83)). New York: John Wiley.
Vallerand, R.J. (2004) Intrinsic motivation in sport. In C. Spielberger (Ed.), Encyclopedia of Applied Psychology (pp.427-436, vol.2). San Diego:Academic Press.
Vallerand, R.J., & Bissonnette, R. (1992). Intrinsic, Extrinsic, and Amotivational Styles as Predictors of Behavior: A Prospective Study. Journal of Personality, 60, 599-620.
Vallerand, R.J, & Ratelle, C.F. (2002). Intrinsic and extrinsic motivation: A hierarchical model. In E.L. Deci and R.M. Ryan (Eds.), Handbook of self-determination research (pp. 37- 64). Rochester, NY: University of Rochester Press.
Varför idrott och fysisk aktivitet är viktigt för barn och ungdom: fakta och argument. 7. utg (2009). Stockholm: Riksidrottsförbundet
Wallén, Göran (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur
Wilson, Gabriel. The Effects of External Rewards on Intrinsic Motivation. www.abcbodybuilding.com
Zhang, Solmon, Kosma et al. (2011) Need Support, Need Satisfaction, Intrinsic Motivation, and Physical Activity Participation among Middle School Students. Journal of Teaching in Physical Education, 2011, 30, 51-68.
Åkesson, Joakim. (2008) Hur gick det? Sammanställning av distriktsidrottsförbundens och specialidrottsförbundens utvärderingar av Handslaget. Riksidrottsförbundet.
Bok med redaktör:
Ekman, Arne (red.) (2009). NE i tjugo band: en modern och komprimerad version av det stora uppslagsverket. Malmö: Nationalencyklopedin (NE)
Engström, Lars-Magnus & Redelius, Karin (red.) (2002). Pedagogiska perspektiv på idrott. Stockholm: HLS förl.
Schäfer Elinder, Liselotte & Faskunger, Johan (red.) (2006). Fysisk aktivitet och folkhälsa. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut
Elektroniska källor:
Barns hälsa [Elektronisk resurs] = [Children's health]. (2007). Stockholm ; Örebro: Statistiska centralbyrån (SCB) Tillgänglig på Internet: http://www.scb.se/statistik/_publikationer/LE0106_2006I07_BR_LE116BR0901.pdf
Elektroniska uppslagsverk:
NE, motivation. http://www04.sub.su.se:2056/lang/motivation, Nationalencyklopedin, hämtad 2012-05-07.
Intervjufrågor föräldrar
Kön? Ålder?Hur ser du på begreppet motivation i relation till fysisk aktivitet och hälsa? Vad är hälsa för dig? Är det viktigt? Varför?
Vad är fysisk aktivitet för dig? Är det viktigt? Varför? Anser du att ditt/dina barn är motiverad till fysisk aktivitet?
Anser du att ditt/dina barn är fysiskt aktiv? Om ja, hur är dina/ditt barn fysiskt aktiv? Om nej, varför inte?
Anser du att dina/ditt barn har god hälsa?
Tycker du att det är viktigt med fysisk aktivitet och hälsa?
Hur tror du personer motiveras till fysisk aktivitet och hälsa? På vilka/vilket sätt kan man hjälpa barn till livslång fysisk aktivitet och hälsa?
Pratar du om hälsa med dina/ditt barn? Om ja, vad pratar du om med dina/ditt barn? Om nej, varför inte?
Motiverar du dina/ditt barn till god hälsa? Om ja, hur motiverar du dina/ditt barn till god hälsa? Om nej, varför inte?
Vad anser du kan skapa ohälsa? Finns det något samband mellan idrott och ohälsa? Om ja – Hur ser sambandet ut? Om nej – Varför inte?
Motiverar du dina/ditt barn till fysisk aktivitet? Om ja, hur motiverar du dina/ditt barn till fysisk aktivitet? Om nej, varför inte?
Anser du att barnen i dagens samhälle är fysiskt aktiva? Anser du att barnen i dagens samhälle har god hälsa?
Följdfrågor:
Kan du utveckla det? Har du några exempel? Varför tror du det är så? Kan man göra något åt det?
Intervjufrågor lärare:
Kön? Ålder?Vilka/vilken årskurs undervisar du i idrott och hälsa? Hur upplever du arbetet som idrottslärare?
Hur tycker du att det går på idrottslektionerna?
Hur ser du på begreppet motivation i relation till fysisk aktivitet och hälsa?
Anser du att eleverna är motiverade till fysisk aktivitet? Tycker du att eleverna har god hälsa? Hur viktigt anser du det är att eleverna är motiverade i idrott och hälsa?
Vilka egenskaper tycker du behövs för att kunna motivera i ämnet?
Hur tror du personer motiveras till fysisk aktivitet och hälsa? Vilka faktorer bidrar till motivation för fysisk aktivitet och hälsa?
Vad anser du är viktigt för att öka elevernas motivation på idrottslektionerna? Finns det något samband mellan idrott och hälsa? Om ja – Hur ser sambandet ut? Om nej – Varför inte?
Hur motiverar/skapar du förståelse hos eleverna för fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv? -Exempel.
-Hjälpmedel? Hur går det då?
Hur motiverar du elever till hälsa? -Exempel.
-Hjälpmedel? Hur går det då?
Vad anser du kan skapa ohälsa? Finns det något samband mellan idrott och ohälsa? Om ja – Hur ser sambandet ut? Om nej – Varför inte?
Hur undervisar du hälsa på lektionerna? Finns ett helhetsperspektiv? Har du ett hälsotänk i din undervisning?
Hur inkluderar du hälsa i din undervisning?
Får eleverna var delaktiga i bestämmandet av lektionsinnehållet?
Finns det något samarbete mellan skola, föräldrar och fritidsorganisation vid främjande av fysisk aktivitet och hälsa?
Hur stor del av undervisningen i idrott och hälsa undervisas om hälsa? Främjar du fysisk aktivitet utanför skolan? Främjas en inre motivation? Agerar du olika beroende på elevernas ålder och kön?
Följdfrågor:
Kan du utveckla det? Har du några exempel? Varför tror du det är så? Kan man göra något åt det?
Intervjufrågor tränare:
Kön? Ålder?Vilka/vilken ålder tränar du spelare i? Hur upplever du arbetet som tränare?
Hur tycker du att det går på träningarna och eventuella tävlingar?
Hur ser du på begreppet motivation i relation till fysisk aktivitet och hälsa?
Hur viktigt anser du det är att barnen/ungdomarna är motiverade till träning och tävling? Vilka egenskaper tycker du behövs för att kunna motivera barnen/ungdomarna?
Hur uppfattar du hälsa i relation till din idrott?
Hur tror du personer motiveras till fysisk aktivitet och hälsa? Vad anser du är viktigt för att öka barnen/ungdomarna motivation på träningar och eventuella tävlingar?
Finns det något samband mellan idrott och hälsa? Om ja – Hur ser sambandet ut? Om nej – Varför inte?
Vad anser du kan skapa ohälsa? Finns det något samband mellan idrott och ohälsa? Om ja – Hur ser sambandet ut? Om nej – Varför inte?
Hur motiverar/skapar du förståelse hos barnen/ungdomarna för fysisk aktivitet i ett livslångt perspektiv?
-Exempel. -Hjälpmedel? Hur går det då?
Hur motiverar du barnen/ungdomarna till hälsa? -Exempel.
-Hjälpmedel? Hur går det då?
Talas det om hälsa i laget/föreningen? Har du ett hälsotänk på dina träningar? Hur inkluderar du hälsa på dina träningar?
Hur planerar du och vilket inflytande har de aktiva på träningsplanering och målsättning? Främjar du fysisk aktivitet utanför träningarna och match?
Följdfrågor:
Kan du utveckla det? Har du några exempel? Varför tror du det är så? Kan man göra något åt det?