Metoddiskussion

Kvalitativa intervjuer visade sig vara en bra metod för denna undersökning då intentionen var att ta del av informanternas erfarenheter som pedagoger. En kvantitativ studie via enkäter hade troligtvis resulterat i för snäva och opersonliga svar. Eftersom jag gjorde ett aktivt val att utforma öppna frågor som skulle ge utrymme åt informanterna att ge personliga och utvecklande svar blev varje intervju unik. Följden på frågorna anpassades efter

informanterna vilket gjorde att flera intervjufrågor kunde besvaras under samma fråga, jag fick därför i vissa fall flytta runt svaren i efterhand. Intervjuerna resulterade trots detta i ett intressant och innehållsrikt material. Dokumentationen av intervjuerna genom digital inspelning fungerade ypperligt då ljudkvalitén blev tillfredsställande med så gott som ingen yttre störning.

Mitt val av informanter kan ifrågasättas eftersom de var kända av mig sedan tidigare, men för att kunna utforma relevanta frågor var det viktigt för mig att intervjua personer som jag sedan tidigare hade kännedom om i avseende på arbetssituation och arbetssätt. Detta begränsade urval medförde dock att resultatet skulle kunna ses som otillräckligt representativt, men med tanke på detta arbetes omfattning får mina tre informanter representera

musiklärare från olika stadier och arbetssituationer. Det kan även tänkas att vissa frågor utelämnats eftersom jag hade kännedom om hur informanterna arbetade sedan tidigare. Däremot ställde jag under intervjuerna många frågor om hur informanterna arbetar med sina elever, vilka även spelades in där jag skrev ner ordagranna citat.

Det sociokulturella perspektivet har tolkats på många olika sätt av olika forskare, mina intervjufrågor blev därför brett kopplade till detta perspektiv. Detta medförde att intervjuerna inte blev speciellt inrutade vilket ledde till att det slutliga resultatet analyserades utifrån en bred tolkning av det sociokulturella perspektivet.

6.3 Vidare forskning

Motivation som forskningsområde är ett välbelagt ämne. Min studie har belyst en lite del av detta omfattande ämne och kan ses som en

undersökning av hur musiklärare inom vissa årskurser inom både

grundskola och gymnasium försöker väcka motivation och ansvarstagande hos sina elever inom musikundervisning. Som förslag på vidare forskning uppmanar jag till en djupare studie i olika årskurser för att undersöka om det går att se någon progression i hur motivation och ansvarstagande utvecklar sig med ålder i skolans musikundervisning. Jag uppmanar även till en djupare studie i enskilda kurser på gymnasieskolan estetiska inriktningar med fokus på musik för att undersöka om det finns några märkbara

skillnader gällande motivation och ansvarstagande i olika kursmoment. Till skillnad från motivation var ansvarskulturen inte ett lika välbelagt

forskningsområde, jag tror därför att det är passande med mer forskning kring detta samt en jämförande studie i hur ansvarskulturen har förändrats historiskt i ämnet musik. Min studie har utgått ifrån ett lärarperspektiv, nästa steg blir alltså att utgå från elevens perspektiv.

Referenser

Ainley, M., Hidi, S., & Berndorff, D. (2002). Interest,learning and the psychological processes the mediate their relationship. Journal of Educational Psychology, 94, 545-561

Asp, K. (2015). Mellan klassrum och scen - en studie av

ensembleundervisning på gymnasieskolans estetiska program. Studies in music and music education 19. Malmö musikhögskola. Diss. Malmö: Malmö Faculty of Performing Arts. Tillgänglig;

http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downloadFile&recordOId=7765403 &fileOId=7765407

Austin, J. Renwick, J. & McPherson, G. E. (2006). Developing motivation. I: G. E. McPherson. (Ed) The Child as Musician : A Handbook of Musical

Development. (s. 214-233) Oxford: Oxford University Press.

Backman Bister, A. (2014). Spelets regler: en studie av

ensembleundervisning i klass. Diss. Stockholm : Stockholms universitet,

2014. Stockholm.

Csikszentmihalyis, M. (1990). Flow: The Psychology of optimal experience. New York: Harper and Row.

Csikszentmihalyis, M., McCormack, J. (1986). The influence of teachers. Phi Delta Kappan, 414-419.

Droege, K. L. & Stipek, D. J. (1993) Children’s use of dispositions to predict classmates´behaviour. Developmental Psychology, 29, 646-654. Fant, G. (1995). Motivational ideas for the musical ensemble. The Musical

Educators journal, Mars 1995, 17-20.

Green, L. (2008). Music, informal learning and the school: a new classroom pedagogy. Aldershot: Ashgate.

Johansson, L. (2005). Ensembleledning: ledarskap i mindre musikgrupper. Lund: Studentlitteratur.

Karlsson, M. (2002). Musikelever på gymnasiets estetiska program: en studie av elevernas bakgrund, studiegång och motivation. Diss. Lund : Univ., 2002. Malmö.

McKeachie, W. J. (1984) Children’s motivation to study music. I

Documentary report of the Ann Arbor Synposium III on the Applictions of Psychology to the teaching and Learning of Music: Motivation and Creativity. (s. 61-62). Reston: Music Educators Natinal Conference.

Normell, M. (2008). Från lydnad till ansvar kunskapssyn, känslor och

relationer i skolan. Enskede: TPB.

O´Sullivan, J. T. (1997). Effort, intrest and recall: Beliefs and behavior of preschoolers. Journal of Experimental Child Psychology, 65, 42-67. Pomerantz, E. M. & Saxon, J. L. (2001). Conceptions of ability as stable and self-evaluative processes. A longitudinal examination. Child

Development, 72, 152-173.

Pomerantz, E. M. & Ruble, D. N. (1997). Distinguishing multiple

dimensions of conceptions of ability: Implication for self-evaluation. Child

Development, 72, 152-173.

Renninger, K. A., Hidi, S., & Krapp, A. (eds). (1992). The role of interest in

learning and development. Hillsdale, NJ: Lawrence Erlbaum Associates.

Ryan, R. M. & Deci, E. L. (2002). Self-determination theory and the facilitation of intrinisic motivation, social development, and well-being.

American Psycholohist, 55, 68-78.

Sigrell, A. (2008). Retorik för lärare: konsten att välja språk konstruktivt. Åstorp: Retorikförlaget.

Skolverket. (2015). Musik i grundskolan: en nationell ämnesutvärdering i årskurs 6 och 9 (424). Stockholm: Skolverket.

Skolverket. (2017a). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och

fritidshemmet 2011: Reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2017b). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011;Reviderad 2017. Stockholm: Skolverket och Fritzes.

Sosniak, L, A. (1985). Learning to be a concert pianist. I B. S Bloom (red.),

Developing Talent in Young People. New York. Ballantine.

Stensmo, C. (1998). Ledarskap i klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Stipek, D. J. & Tannatt, L. M. (1984) Children’s judgments of their own and their peer´academic competence. Journal of Educational Psychology, 76, 75-84.

Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken ett sociokulturellt perspektiv. Johanneshov: TPB.

Trost, J. (2010). Kvalitativa intervjuer. (4., [omarb.] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig: www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf

William, D. (2013). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Zandén, O. (2011). Att arbeta med kvaliteter i populärmusik. I: C. Ericsson & M. Lindgren (Red), Perspektiv på populärmusik och skola. (s. 69-82). Lund: Studentlitteratur.