Till en början vill vi poängtera att resultatet i denna studie har påverkats av våra metodval. Vi är medvetna om att de analyser som vi producerat inte bör ses som en absolut sanning då vi valt att utgå ifrån socialkonstruktivismen som analysverktyg och att även denna innebär en tolkning från vår sida.
Det vi först vill rikta fokus mot är valet av semistrukturerad intervju. Vi anser att den semistrukturerade intervjun med pedagoger fungerade väl med en socialkonstruktivistisk utgångspunkt eftersom förskolan är en institution konstruerad av pedagogerna där barnen förhåller sig till denna där det skapas, alternativt inte skapas, möjligheter för språklig utveckling.
Vi tänkte först använda oss av en strukturerad intervjumetod men efter noga övervägande valde vi istället semistrukturerad intervju eftersom den strukturerade intervjumetoden inte skulle gett oss de breda och flexibla svar som vi anser behövs i en empirisk studie med vår valda teoretiska utgångspunkt. Därför anser vi det svårt att finna kritik mot den
semistrukturerade intervjumetoden i denna studie. Dock kan vi diskutera huruvida vårt val angående att utföra intervjuerna enskilt kan ha påverkat resultatet. Vår tanke var att samtal som förs mellan två parter som tidigare känner varandra baseras på förtroende. Vi ville inte försätta informanterna i en hierarkisk situation där vi som intervjuare har makten och situationen kan upplevas som ”två mot en”. Detta blev utgångspunkten gällande vårt val av enskilda intervjuer. Vad det gäller vårt bekvämlighetsurval av informanter kan vi ur ett kritiskt perspektiv diskutera både för och nackdelar. Å ena sidan kan våra relationer till informanterna ha gynnat empirin då vi har ett ömsesidigt förtroende för varandra som kan ha inneburit att informanterna öppnade upp och gav oss ärliga och förtroendefulla svar. Å andra sidan kan empirin ha missgynnats av exakt samma faktorer, då relationerna kan ha medfört att intervjuerna blivit alltför informella och att allvaret i intervjusituationerna således gåtts miste om. Även fler antal intervjuer hade kunnat utföras i en större och mer omfattande studie. Men det är svårt att avgöra när den s.k. mättnaden är uppnådd. Vi kan dock i efterhand se att en ytterligare kvalitativ metod som observation kombinerat med våra intervjuer kunde bidragit till en bredare bild.
För att få insikt i angående om våra intervjufrågor var användbara eller ej utförde vi en pilotintervju. Vi upptäckte då att vissa intervjufrågor behövde kompletteras för att ge oss tillräcklig empiri kring de forskningsfrågor och det syfte vi utformat. Nu i efterhand kan vi dock se att sista intervjufrågan dvs. ”Övrigt, har du något att tillägga?” var överflödig. Intressant, men överflödig i den mån att syftet inte tjänades. Dock lämnade denna punkt utrymme för fria reflektioner.
Till sist vill vi belysa en aspekt som Graneheim & Lundman (2004) kallar snedvriden subjektivitet. De menar att en vanlig företeelse när man som forskare utgår från
33
uppfattningen. Att man tolkar selektivt och därmed endast redovisar det som går i linje med det man söker. Detta menar vi kan ha inverkan på studiens tillförlitlighet.
9. Slutsats
Syftet var att redogöra för vad pedagogerna talar om i relation till sitt arbete med modersmål i den alltmer flerspråkiga förskolan. Den övergripande bilden blir att de verksamma
pedagogerna i vår studie förmedlar en stark önskan om kunskapsutveckling i arbetet med modersmål i förskolan. Enligt forskningsfrågan angående vilka resonemang pedagogerna för kring skapandet av det praktiska arbetet visar resultatet att det råder delade meningar kring hur pedagogerna gör. Det som förmedlas är dock att arbetet till största del handlar om att ge uppmuntran. Vår slutsats blir därför att det inte, i så stor utsträckning, skapas praktiska förutsättningar för att ett aktivt arbete som går ut på att stötta barns språk- och
identitetsutveckling skall kunna äga rum. I resultatet visar även pedagogerna en tveksamhet inför hur många barn i barngrupperna som innehar ett annat modersmål än svenska. Det råder likaså en kunskapsbrist då pedagogerna inte upplever sig ha tillräckligt med kunskap för att arbeta med modersmål. Här anser vi att vårt resultat synliggör en tydlig bild rörande
forskningsfrågan gällande pedagogernas egen kunskap, då det vi kan utläsa är en avsaknad av kunskap. I relation till vårt syfte kan vi se att de mål och riktlinjer som det politiska
dokumentet Läroplan för förskolan Lpfö 98/2010 presenterar, i nuläget inte uppnås i så stor utsträckning. Inte heller uppfylls de krav som skollag ställer, och därmed går flerspråkiga barn miste om att i förskolan kunna utveckla sitt modersmål.
Dessa barn som således hamnar i kläm, har vi i detta arbete valt att kalla för Näckrosbarn. En metafor för de språkliga kompetenser barnen besitter som ovan ytan tillsynes ses som något vackert och fullt av potential men som dolt under ytan saknar förankring i den förskola som skall vara för alla. Näckrosbarn- Blommor utan rötter.
34
9.1 Didaktiska implikationer
Utifrån studiens resultat anser vi ur ett pedagogiskt perspektiv att det är angeläget att i arbetslagen inte bara lyfta utan reflektera över vad pedagogerna erbjuder för möjligheter till modersmålsutveckling samt aktivt arbeta med detta. Vi anser därför att en kartläggning över vilka behov som representeras i barngrupperna bör utföras samt att de kunskaper som finns inom avdelningarna, både barnens kunskaper men även pedagogernas, det så kallade kollegiala lärandet tillvaratas. Vi önskar även att förskolechefer förstår vikten av ett modersmålsarbete i verksamheterna och ser till att personalen kontinuerligt får relevant kompetensutveckling för att ett professionellt arbete skall kunna utföras som läroplanen beskriver. Pedagogerna måste aktivt ta ett ansvar samt ges förutsättningar för att i verksamheten kunna skapa redskap för att stötta barn med annat modersmål än svenska. Ovanstående utmynnar i att det för pedagogerna handlar om att hitta arbetsätt som är
interkulturellt för att gynna barnens språk och identitetsutveckling. Vår studie kan bidra till en ökad medvetenhet om vikten av ett arbete med modersmål redan i förskolan.
9.2 Fortsatt forskning
Indikationer från tidigare forskning visar att modersmål och identitetsskapande är tätt sammanlänkade. Samt att modersmålsstöd- och undervisning har en positiv effekt på
utvecklingen av det svenska språket. Därmed skulle det vara intressant att i framtiden forska vidare kring barns identitetsskapande i samband med stöd-och undervisning i modersmål. Utifrån ett relationellt perspektiv studera betydelsen av identitetsskapande, vem blir man i det svenska samhället?
Vi har under arbetets gång även upptäckt nya aspekter inom ämnet bl.a. att det bland pedagogerna råder delade meningar angående föräldrarnas delaktighet och var
ansvarsfördelningen skall ligga gällande modersmål. Vi tycker därför att det hade varit aktuellt med en studie ur ett föräldraperspektiv där föräldrars rådande uppfattningar angående modersmål i förskolan undersöks. En annan vinkel som hade varit intressant är en studie som lyfter hur ett nära samarbete mellan förskola och hem med modersmål i fokus skulle kunna utföras.
Något som inte är forskningsbart men som vi ändå anser vara ytterst angeläget att nämna med tanke på förskolan som en arena för mångfald är att en förändring angående modersmål i läroplanen bör ske. Som vi tidigare nämnt kan vi i läroplanen, trots revideringen utläsa att det fortfarande är 1998 års riktlinjer som råder gällande modermål. I relation till vårt föränderliga samhälle skulle vi därmed vilja se en reform i styrdokument som Lpfö 98/10.
35
Referenser
Axelrod, Y. (2014). Young Multilingual Children Play with Language in Head Start Classroom. Early childhood Education Journal.
Bagga-Gupta, S & Carlsson, R. (2006). «Verktyg & lådor» En studie om språkfokuserade aktiviteter för minoriteter på förskolearenor. Nordisk Pedagogik, Vol. 26, pp.
Ball, J. (2010). Enhancing learning of children from diverse language backgrounds: Mother tongue-based bilingual or multilingual education in early childhood and early primary school years. University of Victoria.For Unesco.
Berkhuizen, C. (2014). De yngsta barnens möjligheter till samspel på förskolegården. Malmö
Studies in Educational Sciences.
Björk-Willén, P. (2008). How Preschool Children Participate in Multilingual Instruction.
Oxford University Press.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Stockholm: Liber.
Burr, V. (1998). An Introduction to Social Constructionism. London & New York: Routledge. Burr, V. (2003). Social Constuctionism second edition. Routledge New York: Taylor &
Francis Ltd.
Carlsson, R & Bagga-Gupta, S. (2006). En studie om språkfokuserade aktiviteter för minoriteter på förskolearenor. Nordisk Pedagogik nr 3 vol 26.
Čekaitė, A. (2006). Getting started, Children’s participation and language learning in an L2 classroom. Linköping University Electronic Press.
Cummins, J. (1996). Negotiating identities: Education for empowerment in a diverse society. Ontario: California Ass. For Bilingual Education.
Cummins, J. (2001). Andraspråksundervisning för skolframgång– en modell för utveckling av
skolans språkpolicy. I K. Nauclér (Red.), Symposium 2000 – Ett andraspråksperspektiv på lärande (ss. 86-107). Stockholm: Sigma förlag.
Eriksson Bergström, S. (2013). Rum, barn och pedagoger: Om möjligheter och begränsningar i förskolans fysiska miljö. The Dean of the Faculty of Social Sciences.
Eriksson-Zetterqvist, U. & Ahrne, G. (2011, i Ahrne, G. & Svensson, P. 2011, red ). Handbok
36
Evaldsson, A-C. (2002). Sociala och språkliga gränsdragningar bland elever i en mångkulturell skola. Pedagogisk Forskning i Sverige årg 7 nr 1.
Graneheim,U.H & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness, Nurse Education Today,
Volume 24, Issue 2, Pages 105–112.
Gort, M & Pontier, R W. (2012). Exploring bilingual pedagogies in dual language preschool classrooms. School of Education and Human Development.
Hedegaard, M. (1998). Situated learning and cognition: Theoretical learning and cognition.
Mind, Culture and Activity, 5 (2), 114-126.
Hedegaard, M. (2009). Children´s development from a cultural-historical approach: Children´s activity in everyday local settings as foundation for their development. Mind,
Culture and Activity, 16 (1), 64-82.
Hsiu-Fang, H & Shannon, S.H. (2005). Qualitative Health Research. Vol. 15 No. 9, November 2005 1277-1288 DOI: 10.1177/1049732305276687 Sage Publications.
Johansson, B. & Karlsson, M. (2013). Att involvera barn i forskning och utveckling. Lund: Studentlitteratur.
Justice, L M. (2004). Creating Language Rich Preschool Classroom Environments. Teaching
Exceptional Children, Vol. 37, No. 2.
Kenndal, R. (2011). Rum för det ”andra” modersmålet. Department of Social and Economic
Geography, Uppsala University.
Kultti, A. (2012). Flerspråkiga barn i förskolan: Villkor för deltagande och lärande.
Gothenburg Studies In Educational Sciences 321.
Kultti, A. (2013) Singing as language learning activity in multilingual toddler groups in preschool. Early Child Development and Care.
Kvale, S. (1996). Interviews: An Introduction to Qualitative Research Interviewing. Sage
Publications (CA).
Ladberg, G. (2000). Skolans språk och barnets – att undervisa barn från språkliga
minoriteter. Lund: Studentlitteratur.
Landers, C. (1990). Language planning in preschool education. The Consultative Group on
Early Childhood Care and Developement nr 9.
37
Ljungren, Å. (2013). Erbjudanden till kommunikation i en flerspråkig förskola. Fria och riktade handlingsområden. Malmö studies in educational sciences. Licentiate Dissertation
Series 2013:30.
Lunneblad, J. (2013). Tid till att bli svensk. En studie av mottagandet av nyanlända barn och familjer i den svenska förskolan. Nordic Early Childhood Education Research Journal, vol 6
nr 8.
Möller, Å. (2010). Den goda mångfalden. Utbildning och Demokrati vol 19 nr 1.
Nygren Junkin, L & Extra, G. (2003). Multilingualism in Göteborg. The status of immigrant minority languages at home and at school. European Cultural Foundation, Amsterdam. Nygren Junkin, L. (2006). Modersmål har vi allihopa, här med och där med. Språkvård nr 3. Obondo, M. (2005). Broar mellan kulturer. Språkforskningsinstitutet i Rinkeby.
Patton, M. (1990). Qualitative evaluation and research methods (pp. 169-186). Beverly Hills,
CA: Sage.
Pontier, R, W. (2014). Enacting Bilingualism: A Case Study of Dual Language Bilingual Education Preschool Teachers' Coordinated Practices during Large Group Shared Book Readings. University of Miami.
Ringblom, N. (2012). The Acquisition of Russian in a Language Contact Situation: A Case Study of a Bilingual Child in Sweden. Acta Univeritatis Stockholmiensis.
Rogoff, B. (1990). Apprenticeship in thinking: Cognitive development in social context. New
York, NY: Oxford University Press.
Rogoff, B. (2003). The cultural nature of human development. New York, NY: Oxford
University Press.
Rogoff, B. (2008). Observing social cultural activity on three planes: Participatory appropriation, guided participation and apprenticeship. In K. Hall, P. Murphy & J. Soler (Eds.), Pedagogy and practice: Culture and identities (pp. 58-74). Milton Keynes, NY: The
Open University. (Originally published 1995).
Skans, A. (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. Malmö Studies in Educational
Sciences.
Skolverket. (2010). Läroplan för förskolan 98 reviderad 2010. Skolverket: Fritzes. Skolverket. (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket: Fritzes.
Svensson, A-K. (2012). Med alla barn i fokus – om förskolans roll i flerspråkiga barns språkutveckling. Paideia nr 4, 2012.
38
Säljö, R. (2005). Lärande och kulturella redskap. Om lärprocesser och det kollektiva minnet. Stockholm: Norstedts.
Wedin, Å. (2008). Monologen som resurs i klassrummet. Pedagogisk Forskning i Sverige årg
13 nr 4.
Wedin, Å. (2011). Klassrumsinteraktion i de tidiga skolåren. Nordic Studies in Education nr
3.
Wenneberg, S. B. (2000).Socialkonstruktivism: positioner, problem och perspektiv. Liber:
Malmö.
Wertsch, J. (1998). Mind as action. Infant and Child Development. Nr 4 12/2001. Åman, P. (2010). Att läsa och berätta – Gör förskolan rolig och lärorik. Children Health
39
Bilaga
Semistrukturerad intervju och information till verksamma pedagoger.
Som ni vet läser vi till förskollärare på Högskolan i Halmstad och just nu skriver vi på vårt examensarbete om modersmål i förskolan. Vi vill undersöka hur ni verksamma pedagoger bemöter och hanterar modersmål i förskolan.
Jag uppskattar att du har tagit dig tid för att svara på dessa intervjufrågor. Dina svar kommer att spelas in och behandlas konfidentiellt, vilket innebär att varken förskolans eller ditt namn kommer att nämnas i resultatet i vårt examensarbete. Samtycker du till att ställa upp på denna intervju?
Inledande frågor; Kan du berätta lite..
Hur länge har du arbetat som förskollärare? Hur många förskolor har du arbetat på? Vad är det roligaste med jobbet?
1. Hur tänker du kring modersmål i förskolan? 2. Hur arbetar du med modersmål i förskolan?
3. Känner du att du har tillräcklig kunskap att arbeta med modersmål? 4. Har du fått någon kompetensutveckling i arbetet med modersmål? 5. Skulle du vilja ha mer kunskap i ämnet?
6. Har några vårdnadshavare haft önskemål om modersmålsstöd? 7. Har du ansökt om modersmålsstöd från lokala stödinstanser? Varför? Varför inte?
8. Hur många barn i er nuvarande barngrupp har ett annat modersmål än svenska? 9. Vad är det enkla i arbetet med modersmål?
10. Vad är det svåra med arbetet med modersmål? 11. Övrigt, något du vill tillägga?
Besöksadress: Kristian IV:s väg 3 Postadress: Box 823, 301 18 Halmstad Telefon: 035-16 71 00
E-mail: registrator@hh.se www.hh.se