Metoddiskussion och förslag till vidare forskning

Samtliga informanter som deltagit i studien är kvinnor vilket eventuellt kan ha påverkat insamlat material. Kön påverka inte klassidentiteten (Oskarson, Berglund & Bengtsson 2010) men möjligtvis föreställningar om återanvändning (Cassidy & Bennett 2012; Bourdieu 1984, s. 201). Kulturellt högklassig konsumtion har visats ske hos främst kvinnor medan män ägnar sig åt kulturellt lågklassig konsumtion (Bihagen & Katz-Gerro 2000). Därför kan urvalet komma

40

att påverka det insamlade materialet. Därtill har antalet informanter varit relativt få. Det hade därför varit intressant att skala upp studien, och därtill ta hänsyn till könsfördelningen i urvalet. Vidare finns det andra aspekter som bidrar till ett identitetsskapande, som inte relaterar till klass, så som kön eller etnicitet som kan vara värda att studera i relation till återanvändning.

Fyra av fem informanter är yrkesverksamma inom en kommunal verksamhet, enbart en informant är anställd i privat sektor. Sett till informanternas yrkesval är de fyra kommunalt anställda inom yrken som baseras på en kontakt med människor. Dessa arbetsplatser kan tänkas attrahera sociala aktörer som värdesätter jämlikhet och solidaritet vilket i förlängningen är ideal som ofta sammanknippas med en arbetarrörelse och arbetarklass. Den informanten som befinner sig inom privat sektor, Karin, är den som har mest avvikande svar gentemot övriga informanter. Som påvisat i resultatet bero detta på att hennes subjektiva klassidentitet är starkast förknippad med tjänstemannaklassen. Resultatet beror av klassidentiteten, som speglar sig i yrkesval. Yrkesval var inte en av aspekterna som ingick i urvalet, vilket resulterat i en snedfördelning uppstått i urvalet. Det hade därför varit av stort intresse att genomföra en liknande studie där hänsyn tas till sammansättningen av informanter baserat på deras yrkesval. Antingen genom att enbart studera informanter i privat sektor, alternativt göra en jämförande studie på informanter i både sektorerna.

Intervjuförfarandet var relativt fritt, vilket har resulterat i att informanterna i mångt och mycket har påverkat vad som diskuterats. Det gör att intressanta aspekter belysts i en intervju medan de övriga inte diskuterat fenomen eller föreställningar. På så vis är insamlat material spretigt. Därtill har bedömningen av informanternas subjektiva klassidentitet baserats på semantisk analys, där informanternas metaforer för klass och livsstil studerats. Att analysen baseras på informanternas upplevelser kan av den strikt naturvetenskapliga läsaren anses ge studien en subjektiv karaktär och minska dess trovärdighet. Därtill har den analys som genomförts utgått ifrån författarens uppfattning av vad metaforerna symboliserar för klassidentitet. Det hade därför varit av intresse att genomföra en liknande studie med en kvantitativ ansats, för att se om den presenterade slutsatsen står sig.

Studien valde att anta ett urvalskriterium om nationalitet. Det antogs för att kunna minska antalet faktorer som påverkar det insamlade materialet. Det lämnas till kommande forskning att studera vilket inflytande nationalitet och etnicitet har på återanvändning.

41

7

Referenser

Allt du velat veta. (2017). 110 Om klass med Magnus Hörnqvist. [radioprogram]. Acast, 17 oktober.

Bengtsson, M. (2010). Den svenska klasstrukturen. I Oskarson, M., Bengtsson, M., Berglund, T., & SOM-institutet. En fråga om klass: Levnadsförhållanden, livsstil, politik (1. uppl.. ed., Samhälle, opinion, massmedia, 49). Malmö: Liber. ss. 22–29.

Bihagen, E. (1999) How do classes make use of their incomes? : A test of two hypotheses concerning class and consumption on a Swedish data-set from 1992. Social Indicators

Research. 47, ss. 119-151.

Bihagen, E. (2000). The significance of class: Studies of class inequalities, consumption and

social circulation in contemporary Sweden. (Akademiska avhandlingar vid Sociologiska

institutionen, Umeå universitet; 17). Umeå: Umeå Universitet.

Bihagen, E., & Katz-Gerro, T. (2000). Culture consumption in Sweden: The stability of gender differences. Poetics. 27, ss. 327-349.

Bourdieu, P. (1984). Distinction: A social critique of the judgement of taste (New ed. ed.). London: Routledge.

Bourdieu, P. (2012). Vad är en social klass?. I Wennerhag, M., Lindberg, D., & Lindgren, J. (red.) Fronesis nr 40–41: Klass. Malmö: Fronesis. ss. 117–133.

Broady, D. (1991). Sociologi och epistemologi: Pierre Bourdieus författarskap och den

historiska epistemologin. (2 korr. uppl.) (Skeptronserien,) Stockholm: HLS Förlag, ISBN

91-7656-269-7

Bryman, A., & Bell, E. (2015). Business research methods. (4 uppl.). Oxford: Oxford University Press.

Butler, S., & Francis, S. (1997). The Effects of Environmental Attitudes on Apparel Purchasing Behavior. Clothing and Textiles Research Journal, 15(2), ss. 76-85.

Calefato, P. (2006). Fashion as sign system. I Brand, J., Teunissen, J., Zwaag, A., & Berg, N. The power of fashion: About design and meaning. Woodbridge: Terra. ss. 126-151. Carlsson, A., Hemström, K., Edborg, P., Stenmarck, Å., & Sörme, L. (2011). Kartläggning av

mängder och flöden av textilavfall. (SMED 2011:46) Norrköping: Sveriges

Meteorologiska och Hydrologiska Institut. http://www.smed.se/wp- content/uploads/2011/05/SMED_Rapport_2011_46.pdf

Cassidy, T., & Bennett, H. (2012). The Rise of Vintage Fashion and the Vintage Consumer.

Fashion Practice, 4(2), ss. 239-261.

Crane, D. (2000). Fashion and its social agendas: class, gender, and identity in clothing. Chicago: The University of Chicago press.

42

Ekström, K., Gustafsson, E., Hjelmgren, D., & Salomonson, N. (2012). Mot En Mer Hållbar

Konsumtion: En Studie Om Konsumenters Anskaffning Och Avyttring Av Kläder.

(Rapport 20:2012). Borås: Högskolan i Borås.

Ekström, K., Ottosson, M., & Parment, A. (2017). Konsumentbeteende : Klassiska & samtida

perspektiv. (1 uppl. ed.).

Ekström, K., Salomonson, N., McDonagh, P., & Prothero, A. (2014). Reuse and Recycling of Clothing and Textiles—A Network Approach. Journal of Macromarketing, 34(3), ss. 383-399.

Entwistle, J. (2000). The Fashioned Body: Fashion, Dress and Modern Social Theory. Cambridge: Polity Press.

Gabbott, M. (1991). The Role of Product Cues in Assessing Risk in Second-hand Markets.

European Journal of Marketing, 25(9), ss. 38-50.

Gregson, N., & Crewe, L. (2003). Second-hand cultures. Oxford: Berg.

Gullstrand Edbring, E., Lehner, M., & Mont, O. (2016). Exploring consumer attitudes to alternative models of consumption: Motivations and barriers. Journal of Cleaner

Production, 123, ss. 5-15.

Gupta, P. (2017). Swift Shifting in Customer's Attitude towards Second Hand Items: A Study of Parameters Included in Clothes Purchasing Decisions – In Special Reference to Meerut Region (Uttar Pradesh, India). AAYAM: AKGIM Journal of Management, 7(1), ss. 8-14. Harring, N., Lundholm, C., & Torbjörnsson, T. (2017). Högre utbildning och miljöattityder. I

Andersson, U., Ohlsson, J., Ekengren Oscarsson, H., & Oskarson, M. (red.) Larmar och

gör sig till. Göteborg: SOM-institutet. ss. 505–514.

Holmberg, U., Hansson, N., & Roos, J. M. (2010). Klass och konsumtion. I Oskarson, M., Bengtsson, M., Berglund, T., & SOM-institutet (red). En fråga om klass:

Levnadsförhållanden, livsstil, politik (1. uppl.. ed., Samhälle, opinion, massmedia, 49).

Malmö: Liber. ss. 143–157

Hörnqvist, M. (2016). Klass. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Jenß, H. (2005). Sixties Dress Only! The Consumption of the Past in a Retro Scene. I Palmer, A., & Clark, H. (red). Old Clothes, New Looks: Second Hand Fashion. Oxford: Berg Publishers. ss. 177–196.

Johansson, R. (2017). Ny prognos: Vi blir 13 miljarder år 2100. Dagens Nyheter 30 januari. https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/ny-prognos-vi-blir-13-miljarder-ar-2100/ Kaiser, S. B. (2012). Fashion and Cultural Studies. London: Bloomsbury Academic.

Karlsson, L. (2005). Klasstillhörighetens subjektiva dimension: klassidentitet, sociala attityder

43

Kawamura, Y., & Larsén, K. (2007). Modeologi: Introduktion till modevetenskap. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.

Kjær Jensen, M., & Andersson, S. (1995). Kvalitativa metoder för samhälls- och

beteendevetare (1. uppl. ed.). Lund: Studentlitteratur.

Mistra Future Fashion. (u.å.). Hållbart mode. http://mistrafuturefashion.com/sv/hallbart-mode/ [2018-02-08].

Mongardini, C. (1987). From 'Society' To the Social Actor: A Reconsideration of Agency and Its Determinants in Sociological Analysis. International Sociology, 2(4), ss. 403-417. Murray, J. (2002). The politics of consumption: A re-inquiry on Thompson and Haytko's (1997)

"Speaking of Fashion". Journal of Consumer Research, 29(3), ss. 427-440.

Myrorna. (2017). 7,5 kg per person och år. [Instagram], 5 februari. https://www.instagram.com/p/BezvZCbFZAQ/?taken-by=myrorna [2018-02.08].

Naturskyddsföreningen. (2015). Länge leve kläderna.

https://www.naturskyddsforeningen.se/sites/default/files/dokument- media/pm_lange_leve_kladerna.pdf

Nielsen, K., & Gwozdz, W. (2017). Field Report - Consumer Survey. (Mistra Future Fashions rapportserie 2017:2). Frederiksberg: Copenhagen Business School. http://mistrafuturefashion.com/wp-content/uploads/2017/06/Nielsen-and-Gwozdz-Field- report-Consumer-Survey.pdf

Niinimäki, K., Dobers, P., & Strannegård, L. (2010). Eco‐clothing, consumer identity and ideology. Sustainable Development, 18(3), ss. 150-162.

Palmer, A. (2005). Vintage Whores and Vintage Virgins: Second Hand Fashion in the Twenty- first Century. I Palmer, A., & Clark, H. (red.). Old Clothes, New Looks: Second Hand

Fashion. Oxford: Berg Publishers. ss. 197–214.

Palmsköld, A. (2012). Återbruk och kläders kulturella slitage: Förändringar i det textila kretsloppet. I Qvarsell, R. & Svensson, B. (red.) Markeringar och maskeringar: Att visa

eller dölja sin kropp. Stockholm: Nordiska museets förlag.

Palmsköld, A. (2013). Textilt återbruk: om materiellt och kulturellt slitage. Möklinta: Gidlunds förlag.

Polhemus, T. (1994). Streetstyle: From sidewalk to catwalk. London: Thames & Hudson. Rockström, J. (2010). Låt miljön leda utvecklingen. [video].

https://www.ted.com/talks/johan_rockstrom_let_the_environment_guide_our_developm ent#t-552305 [2018-02-08].

Roos, J. M. (2017). Basfakta. I Roos, J. M. (red.) Konsumtionsrapporten 2017. Göteborg: Centrum för konsumtionsvetenskap. ss. 11-30.

44

SMHI. (u.å.). Klimat. https://www.smhi.se/kunskapsbanken/klimat [2018-05-08]

Statistiska centralbyrån. (u.å.a). Lönesök – hur mycket tjänar…?. http://www.scb.se/hitta- statistik/sverige-i-siffror/lonesok/Search/?lon=Lärare

Statistiska centralbyrån. (u.å.b). Stora skillnader i lön mellan de högst och lägst betalda yrkena. http://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/utbildning-jobb-och-pengar/mest-och- minst-betalda-yrkena/ [2018-03-06].

Svenska akademiens ordböcker. (2015a). Erfarenhet.

https://svenska.se/tre/?sok=erfarenhet&pz=1 [2018-05-01].

Svenska akademiens ordböcker. (2015b). Föreställning.

https://svenska.se/tre/?sok=f%C3%B6rest%C3%A4llning&pz=1 [2018-05-01]. Söderqvist Tralau, M. (2009). Status: vägen till lycka. Stockholm: Norstedt.

Thompson, C., & Haytko, D. (1997). Speaking of Fashion: Consumers' Uses of Fashion Discourses and the Appropriation of Countervailing Cultural Meanings. Journal of

Consumer Research, 24(1), ss. 15–42.

Vetenskapsrådet. (u.å.). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. ISBN:91-7307-008-4.

Watson, M. (2008). A Review of Literature and Research on Public Attitudes, Perceptions and

Behaviour Relating to Remanufactured, Repaired and Reused Products (Rapport).

Sheffield: Centre for Remanufacturing and Reuse, University of Sheffield. http://www.remanufacturing.org.uk/pdf/story/1p143.pdf

Widén, P. (2015). Kvalitativ textanalys. I Fejes, A., & Thornberg, R. (red.) Handbok i kvalitativ

analys. (2., utök. uppl. ed.). Stockholm: Liber. ss. 176–192.

Wilde, J. (2017). Shoppingresorna ger en av klädernas största klimateffekter. http://www.chalmers.se/sv/nyheter/Sidor/Shoppingresorna-ger-en-av-kladernas-storsta- klimateffekter.aspx [2018-02-08].

Williams, C. (2002). Why Do People Use Alternative Retail Channels? Some Case-study Evidence from Two English Cities. Urban Studies, 39(10), ss. 1897-1910.

Williams, C., & Paddock. C. (2003). The meaning of alternative consumption practices. Cities, 20(5), ss. 311–319.

Winther Jørgensen, M., Phillips, L., & Torhell, S. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur.

Yan, R., Bae, S., & Xu, H. (2015). Second-hand clothing shopping among college students: The role of psychographic characteristics. Young Consumers, 16(1), ss. 85–98.