7. DISKUSSION OCH SLUTSATSER
7.8 Metoddiskussion och fortsatt forskning
Jag valde att använda mig av en kvantitativ enkätundersökning för att få ett resultat grundat på en större grupp informanter (Olsson och Sörensen 2011, s.19). Genom att välja enkätundersökning som metod granskas det nedskrivna av informanten (Trost 2007, s.9-10). I enkätundersökningar kan resultatet av information från informanterna variera eftersom det är svårt att motivera var och en av informanterna. Möjligheten att observera informantens kroppsspråk, pauser, tidsåtgång för att formulera tankar eller osäkerhet inför frågan ges inte vid enkätundersökningar, något som vid muntliga intervjuer kan vara en intressant aspekt att begrunda och ta med i analysen (Stukát 2011, s. 53-56).
Jag anser att reliabiliteten och tillförlitligheten i enkätundersökningen är god. Möjligtvis kan mina tolkningar av informanternas fritextssvar samt hur jag kategoriserat dem i grupper av teman påverka resultatet. Resultatets generaliserbarhet anser jag vara god förutsatt att man tar med i parametern att informanterna i undersökningen kan skilja sig från andra pedagoger i förskolan genom att de är under utbildning och följer förskolans utveckling och debatter i samhället i högre utsträckning. Genom att registrera och använda kodningsnyckel gav tabellen
41
mig möjlighet att undersöka enkätsvaren ur olika perspektiv på ett organiserat sätt. Gällande enkätundersökningens validitet, d.v.s. hur enkätundersökningens utformning uppnått målet, anser jag att enkäten besvarade mina frågeställningar till stor del. Under arbetet med undersökningen upptäckte jag att utformningen av enkäten i vissa delar hade kunnat utformas mer precist genom t.ex. fler påståendesatser att välja mellan (Hartman 2003, s. 105; Stukát 2011, s. 63, 132-134; Trost 2007, s. 29, 64-65). Enkätfråga 1-6 a som var konstruerade med påståendesatser hade ett mycket lågt bortfall och gav mig en mycket god möjlighet att mäta informanternas attityder. Genom informanternas fritextssvar fick jag insyn i informanternas tankegångar kring frågorna. Vid fråga 6 b, som var en öppen fråga, var bortfallet relativt stort vilket gav mig ett mindre underlag för att mäta informanternas associationer och åsikter inför frågan. Jag anser att troliga orsaker till bortfallet vid fråga 6 b beror på att frågan inte var lättbesvarad genom att associera med en påståendesats utan krävde ett fritextssvar. En annan orsak till bortfallet kan vara att i enkätformuläret låg fråga 6 b ensam och sist på sida 3. I efterhand reflekterar jag över att informanterna i mycket högre grad uppgav svar vid frågor med påståendesatser. Detta får mig att fundera kring enkätundersökningens konstruktion. Om samtliga frågor hade konstruerats med påståendesatser med olika associationer för informanterna att ta ställning tror jag att enkätundersökningen varit lättare att sammanställa samt fått ett mindre bortfall. Detta hade in sin tur kunnat ge en ännu tydligare bild av urvalsgruppens attityder utifrån datainsamlingsmaterialet eftersom svarsfrekvensen var högre vid påståendesatser än vid fritextssvar. För att konstruera påståendesatser anser jag att det krävs en förundersökning för att undersöka vilka associationer förundersökningsinformanterna har kring enkätfrågorna för att sedan konstruera enkätformulärets påståendesatser utifrån resultatet av förundersökningen.
Jag anser att trots min ansats att undersöka ett smalt område blev undersökningen stor och datainsamlingsmaterialet utmanande att hantera samt få överblick över inom utsatt tidsram. I efterhand reflekterar jag över att min uppsats skulle ha vunnit på färre undersökta frågeställningar. Detta eftersom jag då hade fått större möjlighet att fördjupa mig mer i datainsamlingsmaterialet samt den tidigare forskningen kring ämnet. Under arbetets gång har tankar kring ytterligare studier väckts. Jag tycker det skulle vara intressant att t.ex. genom en kvalitativ studie undersöka pedagogers attityder ytterligare för att nå fördjupning kring deras åsikter och tankar kring multimediala verktyg som surfplattor. Ytterligare studier skulle även kunna undersöka hur pedagoger som arbetar i förskolan ser på surfplattan som komplement och pedagogiskt verktyg i verksamheten.
42 REFERENSER
Alexandersson, M., Linderoth, J. och Lindö, R. (2001). Bland barn och datorer – Lärandets
villkor i mötet med nya medier. Lund: Studentlitteratur
Appelberg, L. och Eriksson, M-L. (1999). Barn erövrar datorn – en utmaning för vuxna. Lund: Studentlitteratur
Banister, Savilla (2010). Integrating the iPod Touch in K-12 Education: Visions and Vices. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/07380561003801590> (2012-03-19) Borås Tidning (2012). Med surfplattan i fokus på förskolan. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.bt.se/nyheter/boras/med-surfplattan-i-fokus-pa-forskolan(3157812).gm> (2012-05-06)
Business Creatives Sweden (2010). USA framtidssatsar på 21st Century Skills. (Elektronisk) Tillgänglig < http://youngbusinesscreatives.wordpress.com/2010/03/29/usa-framtidssatsar-pa-21st-century-skills/> (2012-03-14)
Cohen, Stanley (2002). Folk Devils and Moral Panics. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://books.google.se/books?id=K9OxSYJQGXwC&printsec=frontcover&hl=sv#v=onepag e&q&f=false> (2012-04-30)
Dagens Nyheter (2012) a. Skolan i Stockholm – Björklund borde komma hit och se hur vi
jobbar. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.dn.se/sthlm/bjorklund-borde-komma-hit-och-se-hur-vi-jobbar> (2012-03-02)
Dagens Nyheter (2012) b. Skolan i Stockholm - Skolministern sågar projekt med surfplatta. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.dn.se/sthlm/skolministern-sagar-projekt-med-surfplatta> (2012-03-01)
Dagens Nyheter (2012) c. Stockholmsdebatt: Surfplattan är ingen fluga - våga se framåt,
Björklund. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/surfplattan-ar-ingen-fluga--vaga-se-framat-bjorklund> (2012-03-14)
Digitala barn (2012). (Elektronisk) Tillgänglig: < http://digitalabarn.blogspot.se/>
43
Ejlertsson, Göran (2005). Enkäten i praktiken – En handbok i enkätmetodik. Lund: Studentlitteratur
Europeiska kommissionen (2007). Nyckelkompetenser för livslångt lärande – en Europeisk
Referensram. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.ec.europa.eu/dgs/education_culture/publ/pdf/ll-learning/keycomp_sv.pdf> (2012-03-05)
Gällhagen, L. och Wahlström, E. (2011). Lek och lär med surfplatta i förskolan. Stockholm: Natur & Kultur
Göteborgs-Posten (2011). Lär för livet med surfplatta. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.gp.se/nyheter/bohuslan/1.777682-lar-for-livet-med-surfplatta> (2012-03-04) Hallands Nyheter (2012). Surfplattan populärt verktyg i förskolan. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.hn.se/nyheter/falkenberg/1.1492427-surfplattan-populart-verktyg-i-forskolan> (2012-03-08)
Hartman, Sven (2003). Skrivhandledning för examensarbeten och rapporter. Stockholm: Natur och kultur
Healy, Jane M. (1999). Tillkopplad eller frånkopplad? Datorer, barn och lärande – digitala
drömmar möter verkligheten. Jönköping: Brain Books AB
Hildén, Anita (2005). Datorlek i förskola. Malmö: Elevdata
Holm Sørensen, Birgitte (2000). Inledning. I: Holm Sørensen, B. och Olesen, B. (red.). Børn i
en digital kultur- Forskningsperspektiver. Köpenhamn: Gads förlag
Holm Sørensen, B. och Twedell Levinsen, K. (2011). Formalized Informal learning – ICT
and Learning for the 21st Century. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://pure.au.dk/portal/files/871/Formalized_informal_learning> (2012-04-20) Johansson, Barbro (2000). Kom och ät! Jag ska bara dö först… Göteborg: Etnologiska föreningen i Västsverige
Körner, S. och Wahlgren, L. (1996). Praktisk statistik. Lund: Studentlitteratur
44
Lpfö 98 - Reviderad 2010. Stockholm: Skolverket
Lärarnas Nyheter (2011) a. I surfplattan lyser stjärnorna. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2011/05/19/surfplattan-lyser-stjarnorna> (2012-05-06)
Lärarnas nyheter (2011) b. Surfplattan bra för de yngsta. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.lararnasnyheter.se/forskolan/2011/05/02/surfplattan-bra-yngsta> (2012-03-14) Löfstedt, Maria (2012). Surfplattor i förskolan. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.forskoleforum.se/article.asp?contentID=1463> (2012-03-14)
Medierådet (2010). Småungar & Medier 2010 – Fakta om små barns användning och
upplevelser av medier. Stockholm: Kulturdepartementet
Nacka kommun - blogg (2012). Lustfyllt lärande med iPads i förskola & skola. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://blogg.nacka.se/skolor/ipadsiforskolan/> (2012-05-06)
NE (2012). Nationalencyklopedin. Sökord: App/Applikation/Datorstödd
undervisning/IT/iPod. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.ne.se> (2012-04-12) NVP (2011). Surfplattan - en hit i förskolan. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.nvp.se/Arkiv/Artiklar/2011/05/Surfplattan-har-blivit-en-hit-i-forskolan/> (2012-03-27)
Olsson, H. och Sörensen, S. (2011) Kvalitativa och kvantitativa perspektiv –
Forskningsprocessen. Stockholm: Liber
Omvärldsbloggen (2012). Vad krävs för att lyckas med it i skolan? (Elektronisk) Tillgänglig: <http://omvarld.blogg.skolverket.se/2012/02/01/vad-kravs-for-att-lyckas-med-it-i-skolan/> (2012-04-19)
Papert, Seymour (1994). Hur gör giraffen när den sover? – Skolan, datorn och
kunskapsprocessen. Göteborg: Daidalos
Patel, R. och Davidson, B. (1991). Forskningsmetodikens grunder. Lund: Studentlitteratur Skolverket (2010). Anna Klerfelt undersöker yngre barns it-användning. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/rapporter/steps> (2012-03-19)
45
Skolverket (2011) a. Digitalisering – mer en fråga om skolutveckling än om teknik.
(Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/it-i-skolan/rapporter/digitalisering-mer-en-fraga-om-skolutveckling-an-om-teknik-1.130242> (2012-03-19)
Skolverket (2011) b. Om skolverket. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.skolverket.se/2.3894/om-skolverket-1.61165> (2012-03-05)
Skolverket (2012) a. Surfplattor kan skapa mer samarbete utanför lektionerna. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/omraden/it-i-skolan/rapporter/surfplattor-kan-skapa-mer-samarbete-utanfor-lektionerna-1.167462> (2012-05-05)
Skolverket (2011) c. Uppdraget. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.skolverket.se/skolutveckling/itiskolan/uppdraget> (2012-03-19) Skolverket (2012) b. Välkommen till PIM med stöd för fler program. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.pim.skolverket.se/EN> (2012-10-04)
Skånskan (2010). Moralpaniken som kom av sig. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.skanskan.se/article/20101227/KRONIKOR001/712279943> (2012-04-10) Sollentuna kommun (utan årangivelse). 21st century skills. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://wiki.edu.sollentuna.se/artikel/21st-century-skills> (2012-03-14)
Sollentuna kommun (2011). Integrerad IKT – en strategi för skolutveckling i Sollentunas
kommunala förskolor och grundskolor. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.sollentuna.se/Documents/barn_utbildning/Information%20om%20Mål%20och% 20Kvalitet/IKTstrategi%202011.pdf> (2012-03-07)
Sollentuna kommun (2012). Vi tar inte bort – vi lägger till. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.sollentuna.se/Nyheter/Nyheter/NYHET---Barn--utbildning/Vi-tar-inte-bort---vi-lagger-till/> (2012-03-07)
Statens medieråd (2012). I mediedebatten. (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.statensmedierad.se/Kunskap/i-mediedebatten/> (2012-04-22)
Stukát, Staffan (2011). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur
46
Surfplatta.nu (2011). Vad är en surfplatta? (Elektronisk) Tillgänglig: <http://www.surfplatta.nu/vad-ar-en-surfplatta/> (2012-03-07) Trost, Jan (2007). Enkätboken. Lund: Studentlitteratur
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. (Elektronisk) Tillgänglig:
<http://www.vr.se/download/18.3a36c20d133af0c12958000491/God+forskningssed+2011.1. pdf> (2012-03-19)
47 BILAGOR