5 Etiska överväganden
8.4 Metoddiskussion och framtida forskning
I och med att metoden ASL har varit så uppmärksammad inom Barn- och
utbildningsnämnden antog vi att metoden var mer utbredd och att mer erfarenhet kring ASL fanns bland pedagogerna. Erfarenheterna hos de informater vi fick kontakt med var inte lång. De flesta hade endast använt metoden under ett läsår. Detta gör att pedagogerna hade svårt att dra några slutsatser kring elevernas resultat i arbetet med metoden. Resultat kan till exempel bero på gruppsammansättningen eller elevernas initiala kunskaper. Elevernas möjligheter att nå målen i årskurs tre är svårt att veta. Urvalet blev mycket begränsat på grund av att endast sex skolor använde sig av
metoden och enbart pedagoger från fem skolor ställde upp på intervju, så på två skolor fick vi ta dubbla intervjuer. I en av intervjuerna så var det två respondenter samtidigt. Detta kan ha påverkat deras svar även om det inte är något som vi direkt kan se i intervjusvaren. Detta är aspekter som vi måste ta hänsyn till när vi analyserar vårt resultat. De flesta pedagogerna har mycket lång erfarenhet av läs-och skrivundervisning och därför kan deras svar betraktas som beprövad erfarenhet.
Hade vi kunnat få fram ett annat resultat om vi hade valt en annan metod? Det tror vi inte. Det hade varit spännande om lärarna som vi intervjuade hade haft en längre erfarenhet av metoden, men så var nu inte fallet. Vi upplevde ändå att litteraturen, intervjuerna och observationerna kompletterade varandra på ett givande sätt. Eftersom området inte är särskilt beforskat anser vi det finns mer att utforska. Vi skulle framför allt vilja se en longitudinell interventionsforskning på hur metoden påverkar läsningen eftersom metodens namn syftar till att eleverna lär sig just det. Vi ser dock en svårighet i en sådan forskning eftersom metoden idag inte följer någon given mall så jämförelser och slutsatser blir då svåra att genomföra. En mer rättsmätig forskning skulle vara att se hur läsningen utvecklas av att eleverna får använda sig av det kompensatoriska
verktyget talsyntes.
8.5 Slutord
Det vi bär med oss efter det här arbetet är vikten av att eleverna får forma sina bokstäver med pennan och att det måste finnas en balans mellan läsning och skrivning eftersom de stödjer varandra. Det är så lätt att pendeln väger för tungt på ena eller andra hållet. Att eleverna skriver sina texter på I-pad eller dator med hjälp av talsyntes är en möjlighet som har öppnat sig för att kunna kompensera alla elever på deras nivå utan att någon
behöver pekas ut. Detta inkluderande verktyg tror vi kan stärka många elever både i självkänsla och i resultat. Målet blir räckbart. Pedagogernas verktygslåda behöver vara stor. Det som gynnar en elev behöver nödvändigtvis inte gynna en annan. Det är därför viktigt att med öppet sinne möta varje elev där den befinner sig för att vi ska kunna nå och kunna lyfta alla elever.
Referenser
Arnqvist, Anders (2009). Dyslexi och förskolebarn. I Samuelsson, Stefan (red.). 2009. Dyslexi och andra svårigheter med skriftspråket. Stockholm: Natur & Kultur. ss. 7-15. Bryman, Alan (2011) Samhällsvetenskapliga metoder. 2:a uppl. Stockholm. Liber AB. Carlström, Margareta (2010). Pedagogisk utredning vid läs- och skrivsvårigheter. Ericsson, Britta (red). Utredning av läs-och skrivsvårigheter. Lund: Studentlitteratur. ss. 91-149.
Dahmström, Karin (2011). Från datainsamling till rapport: att göra en statistisk undersökning. Lund: Studentlitteratur.
Donnelly, Dermot, McGarr, Oliver & O'Reilly, John ( 2011). A Framework for Teachers' Integration of ICT into Their Classroom Practice. Computers & Education, 57(2), pp. 1469-1483.
Druid-Glentow, Birgit (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter. Metodisk handbok. Stockholm: Natur och kultur.
Elbro, Carsten (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber AB Eriksson Barajas, Katarina; Forsberg, Christina & Wengström, Yvonne (2013).
Systematiska litteraturstudier i utbildningsvetenskap. Vägledning vid examensarbetten och vetenskapliga artiklar. Stockholm: Natur & Kultur.
Eriksson- Zetterqvist, Ulla & Ahrne, Göran (2015). Intervjuer. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. ss. 36-57. Fridolfsson, Inger (2015). Grunderna i läs- och skrivinlärning. Lund: Studentlitteratur. Frost, Jörgen (2009). Läsundervisning och läsutveckling. Lund: Studentlitteratur.
Genlott Agelii Annika, Grönlund Åke (2013). Improving literacy skills through learning reading by writing: The iWTR method presented and tested. Computer & Education 67, pp 98-104
Genlott Agelii Annika, Grönlund Åke (2016). Closing the gaps - Improving literacy an ict-enhanced collaboration. Computer & Education 99, pp.68–80.
Gough, Philip B. & Tunmer, William E. (1986). Decoding, Reading and Reading Disability. Remedial and special education 7, pp 6-10.
Hjälme, Anita (1999). Kan man bli klok på läsdebatten – analys av en pedagogisk kontrovers. Diss. Uppsala: Univ.
Hoien, Torleiv & Lundberg, Ingvar (2013). Dyslexi – från teori till praktik. Andra utgåvan. Stockholm: Natur & Kultur.
Hultin, Eva (2014). Att skriva sig till läsning. Hultin, Eva & Westman, Maria (red). Att skriva sig till läsning – erfarenhet och analyser av det digitaliserade klassrummet. Malmö: Gleerups Utbildning AB. ss.15-26.
Hultin, Eva. & Westman, Maria (2013). Early Literacy Practices go digital. Literacy Information and Computer Education Journal (LICEJ), 04 (2), pp 1005-1013. Hultin, Eva & Westman, Maria (2014). Inledning. Att skriva sig till läsning – erfarenhet och analyser av det digitaliserade klassrummet. Malmö: Gleerups Utbildning AB. ss. 9-13.
Häggström, Ingrid (2010). Elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. ss. 239-254. Jenner, Håkan (2004). Motivation och motivationsarbete i skola och behandling.
Stockholm: Liber.
Lalander, Philip (2015). Observationer och etnografi. I Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red). Handbok i kvalitativa metoder. Stockholm: Liber. Ss. 103.
Leimar, Ulrika (1974). Läsning på talets grund. Lund: LiberLäromedel.
Liberg, Caroline (2010). Möten I skriftspråket. I Bjar, Louise & Liberg, Caroline (red). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur. Ss. 215-237.
Liberg, Caroline (2014). Att använda dator i tidig läs-och skrivundervisning 2011-2014, Uppsala kommun. Slutrapport för ASL-projektet. Uppsala: Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier, Uppsala universitet. [Online at:
https://www.ystad.se/contentassets/1da5ffdb1b65463fb33eacd69786feca/141215- slutrapport-asl-projektet.pdf] Accessed 170905
Lindkvist, Caroline (2016). Att skriva sig till läsning – en effektiv metod för läs-och skrivinlärning? Falun: Högskolan Dalarna.
Lundberg, Ingvar & Herrlin, Katarina (2005). God läsutveckling, kartläggning och övningar. Stockholm: Natur och kultur.
Lundborg, Göran (2011). Handen och hjärnan – från Lucys tumme till den tankestyrda robothanden. Stockholm: Atlantis AB
Lundborg, Göran (2016). Handen spelar huvudrollen i hjärnan. Pedagogiska magasinet 2 [Online at: http://pedagogiskamagasinet.se/handen-spelar-huvudrollen-i-hjarnan/] Accessed 170518
Löfstedt, Maria (2008). De har slängt läseböckerna. Språktidningen. [Online at spraktidningen.se/artiklar/2008/02/de-har-slangt-lasebockerna] Accessed 170511 Mangen, Anne (2016). What hands may tell us about reading and writing. Educational Theory, 66 (4), pp. 457-477.
Muter, Valerie & Hulme, Charles & Snowling, Margaret & Taylor, Sara (1998). Segmentation, not rhyming, predicts early progress in learning to read. Journal of experimental child psychology, 71, pp. 3-27.
Takala, Marjatta (2013). Teaching reading through writing. Support for Learning, 28 (1), pp. 17-23.
Taube, Karin (2009). Läs- och skrivförmåga, självbild och motivation. I Bjar, Louise & Frylmark, Astrid (red). Barn läser och skriver. Lund: Studentlitteratur. ss. 65-85. Tjora, Aksel (2011). Observationsstudiens sötma och de ibland fältanteckningarna. I Fangen Katrine & Sellerberg Ann-Mari (red). Många möjliga metoder. Lund: Studentlitteratur. ss. 145-170.
Tornéus, Margit. (2000). På tal om språk: språklig medvetenhet hos barn. Stockholm: Liber.
Trageton, Arne (2002) Creative writing on computers, Grade 1–4: playful learning (1999–2002). [Online at http://www.iccp-play.org/documents/erfurt/trageton1.pdf]. Accessed 170502.
Trageton, Arne (2014). Att skriva sig till läsning – IKT i förskoleklass och skola. Andra upplagan. Stockholm: Liber AB
Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2011). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wiklander, Mona (2014). ASL ur ett kommunperspektiv – att stimulera nya arbetssätt och ny teknik i undervisningen. Hultin Eva & Westman Maria (red). Att skriva sig till läsning – erfarenhet och analyser av det digitaliserade klassrummet. Malmö: Gleerups Utbildning AB. ss. 27-37.
Witting, Maja (2010). Wittingmetoden, en metod för läs- och skrivinlärning. Kristianstad: Verti AB.