7. Diskussion
7.5 Metoddiskussion
Eftersom vi har fyra olika berättelsevarianter i vår studie vore det utifrån klassisk experimentell design optimalt att ha ett deltagarantal som är delbart med fyra, då vi skulle få lika många testpersoner i de olika varianterna. Men eftersom alla ordkategorier presenteras och testas lika många gånger i alla berättelsevarianter anser vi att man kan bortse från det.
Vi fick 18 deltagare till vår studie varav 12 var flickor och 6 pojkar. Vi strävade efter att ha en jämn könsfördelning men av praktiska skäl var det inte möjligt, dock har vi ingen anledning att tro att resultatet skulle bli annorlunda med en jämn könsfördelning.
I vår studie såg vi inte så stora skillnader mellan de olika ordkategorierna (låg/ hög FS och låg/hög GT), dock fick vi några signifikanta resultat. I en större studie kanske detta skulle bli tydligare.
36 När vi beräknar korrelation mellan olika förmågor utgår vi från resultatet på de kognitiva test vi har gjort med testpersonerna. Testernas validitet blir viktig för att vi ska kunna dra relevanta slutsatser. Vi var noggranna vid urvalet av tester, men när vi bara har ett test per förmåga att förlita oss på kan det bli missvisande i en liten studie. Ordförråd är svårt att mäta. I det testet vi använde har deltagaren fyra alternativ att välja mellan, detta innebär att man har 25% chans att gissa rätt vilket kan leda till missvisande resultat. Dock är testet normerat och kontrollerat för validitet och reliabilitet. Det har dessutom använts i liknande studier med samma experiment, vilket bidrog till att vi ansåg att det var ett bra val. Vi upplevde att elevernas fonologiska förmåga var mer skiftande än testet kunde visa, den låga standardavvikelsen visar också att det är ett jämnt resultat. Dock tror vi att den starka korrelationen mellan fonologisk förmåga och ordinlärning stämmer. När vi tittat på våra resultat ser vi att de elever vi upplevde hade störst svårigheter att klara uppgifterna (även om de enligt testresultatet presterade på en genomsnittlig nivå) var de elever som presterade lägst på ordinlärningen, detta är dock anekdotisk evidens som vi saknar statistiska belägg för. Men med ett test som ger ett mer nyanserat resultat, där man också tar hänsyn till den tid det tar för deltagaren att klara uppgiften, skulle det kunna synas ett ännu starkare samband.
Vi upplevde att testsituationen var positiv för deltagarna. Att vi redan hade en relation till eleverna upplever vi stärker validiteten i vår studie, liksom att eleverna fick önska vilken tid de ville genomföra testningen. Deltagarna var positivt inställda under hela testsituationen. Det var ingen som tappade ork eller koncentration, eller var stressad att bli klar, dessutom tyckte de att testerna var roliga att genomföra. Detta ser vi som validitetsstärkande.
Vi som testledare hade önskat att vi kunnat åstadkomma en tystare testlokal, men våra testpersoner verkade inte nämnvärt påverkade av de ljud som emellanåt hördes. Detta är dock något vi skulle vara mer noggranna att kontrollera vid en ny studie. Vid de första testningarna upplevde vi som testledare att vi var lite osäkra på instruktionerna vilket medförde ett lite sämre flyt. Det hade varit bra med fler pilottestningar innan vi startade för att vi skulle vara ännu mer förberedda.
37
8. Vidare forskning
Ett område för vidare forskning är att titta närmare på eventuell kausalitet mellan fonologisk förmåga och ordinlärning. Kan fonologisk träning ge effekt för ordinlärning? Kan ordin- lärningen bli effektivare om dessa elever får hjälp att bilda fonologiska och lexikala representationer, eller är det bättre att stärka de semantiska representationerna istället?
Ett annat område kan vara att studera elever med andraspråksinlärning för att se om deras ordinlärningsförmåga skiljer sig från modersmålselever och i så fall på vilket sätt. Den kunskapen skulle kunna tillvaratas i andraspråksundervisningen.
Ytterligare en infallsvinkel kan vara att titta närmare på elever med svagare fonologisk förmåga eller som befinner sig i andra språkliga eller kognitiva svårigheter. Detta för att undersöka hur ordinlärningsförmågan för dessa elever ser ut relaterat till elever i typisk utveckling och på det sättet få ökad kunskap kring att ge bästa möjliga stöd när det gäller ordinlärning. Det skulle vara intressant att följa upp den antydan vi såg i våra resultat om att elever med fonologiskt svagare förmåga har lättare med ordinlärning när det gäller ordkonstruktionen låg FS och låg GT och på det viset få klarhet i om det går att dra slutsatser kring om fenomenen har samma inverkan under svenskspråkiga förhållanden som Storkel et al. (2006) kommit fram till när det gäller engelskspråkiga. För att helt kunna jämföra med de engelskspråkiga studierna borde dock testpersonerna även ha samma ålder.
Vi har i vår studie undersökt ordförrådets bredd. Djupet i ordförrådet omfattar både kunskap om orden men också samband och associationer mellan olika ord (Oakhill et al., 2018). Det skulle vara intressant att undersöka hur även ordförrådets djup korrelerar med såväl ordinlärning som andra förmågor. Ordförrådets djup är dock svårt att testa.
Det skulle också vara intressant att undersöka vidare kring framgångsfaktorer, är det någon skillnad på framgång i inlärning av ord från olika ordklasser, är bildstöd effektivt och hur viktig är den semantiska kopplingen för ordinlärningen? Är det någon skillnad för elever i typisk utveckling och elever i olika typer av svårighet? Det skulle vara intressant att veta vilka förutsättningar som bäst gynnar att det skapas lexikala representationer för orden. Genom att göra ett uppföljningstest efter någon vecka skulle man få veta hur många ord som
38 bildat lexikala och semantiska representationer hos eleverna och kanske skulle man kunna jämföra olika typer av presentationssätt för att se vilket sätt som blir mest framgångsrikt för ordinlärningen.
Tack!
Ett stort tack vill vi rikta till barnen som deltog i denna studie och deras vårdnadshavare. Tack även till skolorna som gav oss möjlighet att genomföra studien och till de IT- handläggare som hjälpt oss med installationer av programvara. Slutligen vill vi rikta ett varmt tack till våra handledare Emil Holmer och Mary Rudner vid Linköpings Universitet för att vi fått möjlighet att delta i detta projekt och för all ovärderlig rådgivning och feedback under hela processen.
December 2019
Åsa Kling och Elinda Storck
9. Referenser
Allwood, C.M. & Eriksson, M.G. (2017). Grundläggande vetenskapsteori för psykologi och
andra beteendevetenskaper. Lund: Studentlitteratur.
Ahlberg, A. (2013). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik- att bygga broar. Stockholm: Liber.
Beck, I.L., McKeown, M.G. & Kucan, L. (2013). Bringing words to life Roboust Vocabulary
Instruction. New York: The Guilford press.
Borg, E. & Westerlund, J. (2012). Statistik för beteendevetare. Malmö: Liber.
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A-K. & Svantelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i
förskola och skola Barnet, språket och pedagogiken. Lund: Studentlitteratur.
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Stockholm: Liber.
Cain, K. (2010). Reading development and difficulties. West Sussex, UK: Blackwell Publishing Ltd.
Dunn, L.M. & Dunn, D.M. (2007). Peabody Picture Vocabulary Test, Fourth edition. Circle Pines. M: American Guidance Service.
Elbro, C. (2004). Läsning och läsundervisning. Stockholm: Liber.
Elwér, Å. (2014). Early predictors of reading comprehension difficulties. Linköping University. Department of behavioral science and learning.
Enström, I. (2016). Ordens värld Svenska ord - struktur och inlärning. Stockholm: Hallgren & Fallgren Studieförlag.
Eriksen Hagtvet, B. (2004). Språkstimulering Del 1 Tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm: Natur & Kultur.
Forster, K.I. & Forster, J.C. (2003). DMDX: A window display program with millisecond accuracy. Behaviour Research Methods, Instruments, & Computers, 35(1), 116-124. http://dx.doi.org/10.3758/BF03195503
Gillon, G. (2018). Phonological awareness. 2nd ed. From research to practice. New York: Guilford Press.
Goswami, U. (2002). Phonology, reading development and dyslexia: A cross linguistic perspective: Annals of dyslexia. 52, 141-163.
Gough, P.B., & Tunmer, W.E. (1986). Decoding, reading and reading disability. Remedial
and Special Education, 7, 6-10.
Hansson, K. (2003) Att bedöma barns språk och kommunikation. I Bjar, L. & Liberg. C (red).
Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Hoover, J.R., Storkel, H.L. & Hogan, T.P. (2010) A cross-sectional comparison of the effects of phonotactic probability and neighborhood on word learning by preschool children.
Journal of Memory and Language 63, 100-116. doi:10.1016/j.jml.2010.02.003
Häggström, I. (2003). Elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. I Bjar, L. & Liberg, C. (red). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Imsen, G. (2006). Elevens värld Introduktion till pedagogisk psykologi. Lund: Studentlitteratur.
Karner, M. & Mattsin, P. (2017). Anpassning av ett ordförrådstest en reviderad svensk
översättning av Peabody Picture Vocabularity Test - IV. Examensarbete från Uppsala
universitet.
Korkman, M., Kirk, U., & Kemp, S.L. (2007). NEPSY-II. San Antonio, TX: Psychological Corporation.
Leach, L. & Samuel, A.G (2007). Lexical Configuration and Lexical Engenement: When adults Learn new words. Cogn Psychol. 55, 306-353. doi:10.1016/j.cogpsych.2007.01.001
Liberg, C. (2003). Samtalskulturer - samtal i utveckling. I Bjar, L. & Liberg. C (red). Barn
utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Melby -Lervåg, M., Redick, T. & Hulme, C. (2016). Working Memory Training Does Not Improve Performance on Measures of Intelligence or Other Measures of “Far Transfer”: Evidence From a Meta-Analytic Review. Perspectives on Psychological Science, vol 11 (4) 512-534. doi:10.1177/1745691616635612
Miniscalo, C. (2009). Inte bara sen språkutveckling. I Bjar, L. & Frylmark, S. (red). Barn
läser och skriver. Lund: Studentlitteratur.
Nagy, W. & Scott, J. (2000). Vocabulary processes. In Kamil.,P. Mosenthal.,P. Pearson and R. Barr (Eds.). Handbook of Reading Research (vol.III), 269-284. Earlbaum: London.
Nationalencyklopedin. www.ne.se (191016).
Nettelbladt, U. (2007). Fonologisk utveckling. I Nettelbladt, U. & Salameh, E-K. (red).
Språkutveckling och språkstörning hos barn Del 1-Fonologi, grammatik, lexikon. Lund:
Studentlitteratur.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
Oakhill, J., Cain, K. & Elbro, C. (2018). Läsförståelse -insikt och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur.
Oulette , G. (2006). What´s meaning got to do with it: The role of vocabulary in word reading and reading comprehension. Journal of Educational Psychology, 3, 554-566.
Persson, B., & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse - att nå framgång med alla
elever. Stockholm: Liber.
SFS (2010:800). Skollag. Svensk författningssamling. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
SFS 2011:186. Speciallärarexamen, www.regeringen.se
Skolverket, 2016; Pisa 2015, 15- åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och
matematik. https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2016/pisa-2015.-15- aringars-kunskaper-i-naturvetenskap-lasforstaelse-och-matematik?id=3725
Skolverket, 2018; Läsa, skriva, räkna - garanti för tidiga stödinsatser.
https://www.skolverket.se/skolutveckling/leda-och-organisera-skolan/extra-stod-till- elever/lasa-skriva-rakna---garanti-for-tidiga-insatser
Skolverket, 2019; Pisa 2018, 15-åringars kunskaper i naturvetenskap, läsförståelse och
matematik. https://www.skolverket.se/publikationsserier/rapporter/2019/pisa-2018.-15- aringars-kunskaper-i-lasforstaelse-matematik-och-naturvetenskap
SPSM.(2013).https://www.spsm.se/funktionsnedsattningar/las--och- skrivsvarigheterdyslexi/konsekvenser-for-eleven
Stanovich, K-E. (1986). Matthew effects in reading: Some consequences of individual differences in the acquisition of literacy. Reading Research Quarterly, 21(4), 360-407.
Storkel, H.L., Ambrüster, J & Hogan, T.P. (2006). Differentiating Phonotactic Probability and Neighborhood Density in Adult Word Learning. Journal of Speech, Language and
Hearing Research, 49, 1175-1192.
Storkel, H., Maekawa, J., & Hoover, J. (2010) Differentiating the Effects of Phonotactic Probability and Neighborhood Density on Vocabulary Comprehension and Production: A Comparison of Preschool Children With Versus Without Phonological Delays. Journal of
Speech, Language and Hearing Research, 53(4), 933-949.
Strömqvist, S. (2003). Barns tidiga språkutveckling. I Bjar, L. & Liberg. C (red). Barn
utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur.
Sundberg, U. (2014). Talat och skrivet språk. I Fischbein, S. (red). Ungdomar läser och
skriver. Lund: Studentlitteratur.
Taube, K. (2011). Barns tidiga skrivande. Stockholm: Norstedts akademiska förlag.
Wengelin, Å. (2009). Språket i tal och skrift. I Bjar, L. & Frylmark, S. (red). Barn läser och
skriver. Lund: Studentlitteratur.
Westlund, B. (2012). Att undervisa i läsförståelse. Stockholm: Natur & Kultur.
Vetenskapsrådet. (2010). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf
Wiklund, C. (2015). Ordförrådets betydelse för läsning. Linköpings universitet. Institutionen för beteendevetenskap och lärande, IBL. Rapport.
Witte, E. & Köbler, S. (2019). Linguistic Materials and Metrics for the Creation of Well- controlled Swedish Speech Perception Tests. Journal of speech, Language and Hearing
Bilaga 1: Missivbrev
Bästa elev och vårdnadshavare
Vi är två lärare, Elinda från Västervik och Åsa från Motala, som vidareutbildar oss till speciallärare vid Linköpings universitet. Under hösten 2019 arbetar vi med vårt slutliga examensarbete.
Syftet med vårt examensarbete är att bidra med kunskap om hur ordinlärning går till. Vi vill fördjupa insikten kring några mekanismer som ingår i ordinlärning och se hur olika förmågor eventuellt påverkar ordinlärningen. För att få underlag till vår undersökning behöver vi testa barn med svenska som modersmål samt typisk språklig och kognitiv utveckling i årskurs 6. För att vi ska kunna genomföra detta behöver vi Er hjälp.
Att delta i studien innebär att barnet får träffa en av oss under vecka 45-46 vid ett tillfälle på ca 60-90 minuter och göra några tester där barnet får titta på bilder och svara på frågor. Ett av testen kommer att spelas in (ljudupptagning). Testningen går ut på att undersöka ordinlärningsförmåga, arbetsminne, fonologisk förmåga samt ordförråd. Vår studie är en del av ett större ordinlärningsprojekt vid Linköpings universitet. Ansvariga forskare är Mary Rudner och Emil Holmer.
Vi följer de gällande forskningsetiska principerna och GDPR vilket betyder att vi garanterar att de resultat som lagras och redovisas inte har kopplingar till enskilda barn. Data kommer endast analyseras och redovisas på gruppnivå samt förvaras på ett säkert sätt. Vi kommer endast behålla och hantera data under arbetet med vårt examensarbete, varefter vår data raderas. Avidentifierat testdata kan komma att användas i det större ordinlärningsprojektet. Deltagandet i undersökningen är helt frivilligt och barnet får avbryta sitt deltagande utan att uppge något skäl. Om ni har några frågor, kontakta oss eller någon av våra handledare.
Om Ert barn vill delta i studien och Ni som vårdnadshavare ger Er tillåtelse ber vi Er ödmjukast att fylla i samtyckesformuläret och lämna till skolan snarast, dock senast 18/10. Det är inte säkert att alla får möjlighet att delta i studien trots samtycke. Tack på förhand!
Elinda Storck Åsa Kling Telefon: *** Telefon: ***
Mail. *** Mail:***
Emil Holmer Mary Rudner
Telefon: *** Telefon: ***
Bilaga 2: Samtyckesblankett
Samtyckesblankett för deltagande i forskningsstudien
Ordinlärning
Jag samtycker till att mina/mitt barns personuppgifter i form av testresultat, kön, ålder samt ljudinspelning får behandlas av Linköpings universitet för följande ändamål:
- För att i studien Ordinlärning på gruppnivå beskriva deltagarnas resultat. Information
Personuppgifterna kommer att hanteras på följande sätt:
- Personuppgifter med koppling till enskilda barn lagras inlåsta och tillgängliga endast för oss som gör datainsamlingen och genomför examensarbetet. När examensarbetet är färdigt raderas dessa personuppgiftskopplingar. Uppgifter om testresultat, kön, ålder och ljudupptagning lagras digitalt via LiUs molnlagringstjänst och är tillgängliga både för examensarbetet samt projektgruppen inom den större ordinlärningsstudien.
De nämnda uppgifterna kommer att användas för att beskriva deltagarnas resultat på gruppnivå i studien Ordinlärning i enlighet med detta samtycke. Den rättsliga grunden för behandlingen av Ert barns personuppgifter är att ni har gett Ert frivilliga samtycke. Vi delar inga personuppgifter med tredje part.
Linköpings universitet, 581 83 Linköping, med organisationsnummer 202100-3096 är personuppgiftsansvarig. Du hittar Linköpings universitets integritetspolicy på www.liu.se. Samtycket är giltigt tills vidare. Ni har rätt att när som helst ta tillbaka Ert samtycke. Detta gör Ni genom att kontakta någon av ovan angivna personer. Vi kommer i så fall upphöra att behandla personuppgifter som vi har samlat in med stöd av detta samtycke. Uppgifter som ingår i resultat som redan har åstadkommits kommer dock inte att påverkas av att Ert samtycke återkallas. Ni har rätt att få information om de personuppgifter vi behandlar om Ert barn. Ni har också rätt att få felaktiga personuppgifter om Ert barn rättade. Om Ni har klagomål på vår behandling av Ert barns personuppgifter kan Ni kontakta vårt dataskyddsombud via dataskyddsombud@liu.se. Ni har även rätt att inge klagomål till tillsynsmyndigheten (Datainspektionen) om Ni tycker att vi behandlar Ert barns personuppgifter på ett felaktigt sätt.
Jag samtycker till att Linköpings universitet behandlar personuppgifter om mig/mitt barn i enlighet med ovanstående.
Ort och datum Underskrift elev
Ort och datum Underskrift vårdnadshavare
Bilaga 3: Bakgrundsinformation
Fyll i bakgrundsinformation och ta med blanketten till testtillfället.