Metoddiskussion

Författarna har i studien valt att vara induktivt drivna och genomfört en kvalitativ undersökning som vilar på sju semistrukturerade intervjuer. I detta delkapitel redogör författarna för och diskuterar sin tolkning av hur vald metod har påverkat resultatet.

5.3.1. Urval

Valet av undersökningsenheter, LSS och LKL Gävle Sjukhus, baserade sig på författarnas intresse för organisation och ledningsmetod och en önskan och vilja att lyfta blicken från den militära kontext de båda verkar inom i syfte att vidga vyerna. Det visade sig dock att trots stora skillnader avseende uppgifter och verksamhet vid de bägge organisationerna, så anser författarna att det finns mer som förenar vad gäller organisation och ledningsmetod såväl som de utmaningar man har att tampas med och vilka lösningar man tillämpar för att hantera dessa.

Det respondenturval som gjorts för studien är till del utfört med författarnas kännedom om LSS och till del med stöd av en person med kännedom och kunskap om LKL Gävle sjukhus. Urvalet ledde fram till djupintervjuer av sju personer i utvalda befattningar, det förhållandevis låga antalet medför att det kan ifrågasättas i vilken mån den bild som framträder är rättvisande för de bägge organisationerna. Eftersom urvalet av respondenter vid LKL stöddes av tredje part kan det inte heller uteslutas att hen valt respondenter som ger uttryck för en uppfattning som är partisk i någon form. Risken för ett tendentiöst resultat reduceras i och med att de intervjuer som genomfördes vid LSS gav likartade svar.

Författarna upplevde dessutom efter den femte intervjun att mättnad började uppstå, det dök inte upp mycket nytt. De kategorier som framträdde har ett medelvärde på 5,6 svarande

98 Försvarsmakten. Ledning av militär luftfart, LML februari-maj 2108. Stockholm: Försvarsmaktens

Högkvarter, 2018, 69.

99 Socialstyrelsen. HSLF-FS 2017:41 Inspektionen för vård och omsorgs föreskrifter om anmälan av händelser

som har medfört eller hade kunnat medföra en allvarlig vårdskada (lex Maria), 1.

100 Weick, Sutcliffe och Obstfeld. Organizing for high reliability: Processes of collective mindfulness. Crisis

64 respondenter, ingen kategori hade endast en svarande (se bilaga 3 för frekvenstabell svar per kategori). Med fler respondenter eller andra respondenter hade möjligen ytterligare kategorier framträtt och svarsfrekvensen sett annorlunda ut.

Val av referensram påverkar det slutliga resultatet genom att det empiriska underlaget i denna studie enbart betraktas genom just de glasögon författarna valt, det vill säga High Reliability Organizations och Ambidextriösa organisationer. Med val av andra perspektiv blir resultatet sannolikt ett annat.

5.3.2. Kvalitet

Studiens kvalitet styrks av de citat som präglar resultatredovisningen i kapitel 4. Författarna har valt att använda sig av många citat, från samtliga respondenter, i syfte att föra fram respondenternas uppfattning snarare än sina egna tolkningar av densamma. Samma

intervjuguide har använts vid samtliga intervjuer, med undantag för enstaka kontextberoende följdfrågor. Löptexten bygger på resterande citat samt författarnas kompletterande

anteckningar från intervjuerna.

5.3.3. Överförbarhet

I den mån studiens resultat avseende organisation och ledningsmetod är tillämpbara på annan verksamhet än just militär utgör studiens överförbarhet. Endast två undersökningsenheter ligger till grund för resultatet, vilket gör att räckvidden kan ifrågasättas. Samtidigt har likheterna mellan de undersökta organisationerna på övergripande nivå varit större än skillnaderna, vilket författarna anser tyda på att resultatet sannolikt kan tillämpas på fler verksamheter inom motsvarande kontext, exempelvis Brandförsvaret, ambulanssjukvården och Polisen eller för den delen andra förband ur Försvarsmakten. Med anledning av det begränsade antalet intervjuer bör detta dock göras med försiktighet.

5.3.4. Tillförlitlighet

Författarna har samma yrkesbakgrund och har intresset för det valda ämnesområdet gemensamt. Att de dessutom känner varandra väl sedan 20 år tillbaka är något som väsentligen underlättat arbetet. Den gemensamma bakgrunden påverkar hur det empiriska underlaget tolkats, med olika bakgrund hade kanske andra data framträtt och resultatet sett annorlunda ut. Samtidigt upplever författarna att de kompletterat varandra, då de fastnat för till viss del olika saker vid intervjuerna. Det empiriska underlaget kodades av båda och kategoriserades därefter gemensamt i syfte att inte missa något signifikant.

Samtliga intervjuer upplevdes som mycket informativa, och författarna upplever sig ha fått tillgång till önskad information vid bägge organisationerna. Intervjuguiden var ett gott stöd för att undvika ledande frågor som kunnat riskera att färga respondentens svar.

Respondenterna upplevs ha svarat ärligt och utan förskönanden på de frågor som ställts, brister såväl som förtjänster avseende organisation och ledningsmetod har uttryckts. Viss insiderproblematik kunde skönjas i form av att ett mer uttalat rollspel företogs vid författarnas ordinarie arbetsplats LSS, då frågor ställdes som intervjuare och bisittare redan

65 hade en uppfattning om, något som efteråt diskuterades med respondenterna. Ingen

outsiderproblematik upplevdes vid LKL Gävle Sjukhus, samtidigt som bristande förkunskap om verksamheten och eventuell tyst kunskap gör det svårt att med säkerhet säga att inget väsentligt missats.

Författarna reflekterade i efterhand över hur olika individer påverkas av en intervjusituation, det faktum att samtalet spelades in gjorde någon respondent mindre talför medan andra mer eller mindre glömde bort att en intervju pågick. Beslutet att genomföra intervjuerna på respondenternas ordinarie arbetsplatser och med intervjuare och bisittare civilklädda var framgångsrikt och upplevs ha bidragit till ett friare samtal och underlättat såväl möjligheten att hålla viss distans på författarnas ordinarie arbetsplats vid LSS samtidigt som det skapade en större närhet vid LKL Gävle Sjukhus.