Både studiebesöket på Sjöterrassen och vid fabriken i Sandsjöfors var mycket givande. Då vi fick ta del av både uppförandeprocessen och produktionsprocessen uppfylldes de förväntningar som vi hade för att få en förståelse för denna typ av byggmetod.
Valet av att intervjua en försäljningschef och en arkitekt baserades på önskemålet att få en helhetsbild över hela processen, från det att Moelven kommer in i ett projekt till dess att bostäderna står färdiga. De intervjuade svarade på alla frågor och beskrev processen ingående, vilket har hjälpt oss i det fortsatta arbetet.
Intervjun med en montageansvarig gjordes för att få djupare kunskaper om vad som sker vid uppförandet av modulerna. Genom att få se hur uppförandet gick till samtidigt som vi fick ta del av den montageansvariges egna erfarenheter och åsikter, förstärktes vår positiva uppfattning om denna typ av byggmetod.
58
59
8 AVSLUTNING 8.1 Slutsatser
Inom byggsektorn idag är ekonomi och läge två viktiga faktorer. Det som talar för en utveckling av träbyggandet inom byggsektorn är främst den ökande miljömedvetenheten i samhället. Många är idag villiga att omsätta sina tankar till handlingar genom att välja hållbart byggande så att miljön i sån liten utsträckning som möjligt ska behöva påverkas av människors levnadsval i samhället.
Efter att ha studerat många aspekter inom byggnation med prefab-ricerade volymelement av trä anser vi att detta är ett framgångsrikt sätt att bygga på. Framförallt talar den radikalt minskade byggtiden för att det är en metod med tillväxtmöjligheter inom byggsektorn. Då tid anses vara pengar så är detta ett bra skäl för att använda byggmetoden i större utsträckning.
Byggnation med volymelement resulterar även i en högre produktivitet, vilket är till fördel för det ökande bostadsbehovet. Ur miljösynpunkt är valet av trämoduler till stor fördel, vilket borde leda till en självklar rekommendation av metoden för framtida byggprojekt. Dock kan det förekomma många fall där byggande med trämoduler inte är lämplig, som exempelvis sjukhus där tjocka betongväggar krävs för att undvika att farlig strålning släpps ut. Uppbyggnaden av volymelement ökar även möjligheten att ta vara på miljön genom bland annat en selektiv demon-tering, som gör det lättare för återvinning samt för återbruk av material.
Genom att utveckla byggandet med trä till att omfatta ännu högre och mer flexibla byggnader än idag kan man göra detta till en mer attraktiv metod även inom tätbebyggda områden. Fördelarna med den korta uppförandetiden med moduler gör att byggnationer inne i städer inte
60 utvärderingar för denna typ av byggmetod, dess för- och nackdelar i ett längre perspektiv. För att kritiskt behöva granska byggmetoden kan man nämna att byggmetoden inte är lika beprövad som platsbygg-nation. Efter en längre periods användning kan utvärderingar göras för att sedan understryka metodens styrka. Oavsett detta menar vi att byggmetoden som behandlats i denna rapport är en utmärkt framtids-lösning för både nybyggnation, tillbyggnad och påbyggnad. Metoden bör få större utrymme på marknaden då den genom sina fördelar kan skapa gynnsamma och miljövänliga avtryck även för framtida generationer.
8.2 Förslag på fortsatta undersökningar
En jämförelse mellan volymbyggnation och platsbyggnation ur eko-nomisk synpunkt skulle vara intressant då vi ej fokuserat på denna viktiga aspekt i detta arbete. Då det talas om att byggprocessen med volymelement ska medföra lägre produktionskostnader vore en verklig jämförelse relevant, då det är ekonomin som i stort sett styr hela bygg-sektorn.
Valet av vissa kompletterade material till trämodulerna är ett annat möjligt område att undersöka vidare. T.ex. kan olika isoleringsmaterial undersökas, förslagsvis KOLJERN®-tekniken i jämförelse med mineralull och cellplast.
61
9 REFERENSER
[1] Bengtsson, L. Ett lustigt litet hus på Götgatan 28 - ett
monteringsfärdigt lusthus från 1822, Stockholmskällan, 1990.
Tillgänglig:
<http://www.stockholmskallan.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0 005845_01.pdf> (2013-04-16)
[2] Scheiffers, S. Pioneer prefabricated buildings, Heritage Living, National Trust of South Australia, 2012. Tillgänglig:
<http://www.nationaltrust.org.au/Assets/1127/1/HeritageLiving February2012.pdf> (2013-05-21)
[3] Boverket, Industriellt bostadsbyggande - Koncept och processer, Boverket, 2008. Tillgänglig:
<http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/20 08/Industriellt_bostadsbyggande_koncept_och_processer.pdf>
(2013-04-10)
[4] SVT, Arkitektur och bostad - Sven Markelius, 2002. Tillgänglig:
<http://www.svtplay.se/klipp/129962/sven-markelius> svenska byggsektorn?, Lunds universitet, Inst. för
byggvetenskaper, Avd. för byggnadsekonomi, Lund, 2011
[7] Boverket, Bostäder byggda med volymelement. En fallstudie av svenska bostadsprojekt - verklighet och vision, Boverket, 2006.
Tillgänglig:
<http://www.boverket.se/Global/Webbokhandel/Dokument/20 06/bostader_byggda_med_volymelement.pdf> (2013-04-10)
62 [8] (Figur 2.3) Tillgänglig:
<http://sverigesradio.se/diverse/appdata/isidor/images/news_i mages/493/1239869_520_346.jpg> (2013-05-13)
[9] Folkhem, Folkhem bygger Sveriges högsta hus helt i trä, 2012.
Tillgänglig:
<http://www.folkhem.se/index.php?option=com_awaveprojects
&view=newsroom&Itemid=47#/pressrelease/view/folkhem-bygger-sveriges-hoegsta-hus-helt-i-trae-816151> (2013-04-17) [10] Näringsdepartimentet, Mer trä i byggandet - Underlag för en nationell strategi att främja användning av trä i byggandet, Regeringskansliet, 2004. Tillgänglig:
<http://www.regeringen.se/content/1/c4/12/36/c05175ea.pdf>
(2013-05-21)
[11] Liljebäck, L-E. Genombrott för höga hus i trä, Naturvetarna, 2013. Tillgänglig:
<http://www.naturvetarna.se/Om-
oss/Tidningen-Naturvetare/Artikelarkiv/Nr-1-2013/Genombrott-for-tra-i-hoga-hus/> (2013-04-17)
[12] Adler, P. Bygga industrialiserat, Svensk byggtjänst, Stockholm, 2005
[13] Goda rum, I spetsen för framtidens byggteknik, Moelven byggmodul. Tillgänglig:
<http://www.goda-rum.se/Documents/Sverige/Referenser/Byggsystemp20och%20 konstruktioner/Byggmodul/Moelven_ByggModul_Presentation _Byggmoduler_i_tra.pdf> (2013-05-21)
[14] Moelven, Moelvens varumärkesplattform.
<http://www.moelven.com/se/Om-Moelven/Det-har-ar-Moelven/Moelvens-varumarkesplattform/> (2013-05-26) [15] Thornmark, C. Projektera för demontering & återvinning,
Svensk byggtjänst, Stockholm, 2008
Kap. 9 Referenser
63
[16] (Figur 3.2) Tillgänglig: <http://www.volvoce.com/dealers/sv-se/Swecon/products/demolitionequipment/highreachdemolition
[21] Hemgården, Om projektet, 2012. Tillgänglig:
<http://www.sjoterrassen.info/index.php?sida=om>
(2013-05-14)
[22] (Figur 3.7) Tillgänglig:
<http://www.sjoterrassen.info/images/large/53.jpg>
(2013-04-24)
[23] Moelven, Flervåningshus i trä. Tillgänglig:
<http://www.moelven.com/se/Produkter-och-tjanster/Limtra/Flervaningshus-i-Tra/>
(2013-05-26)
[24] Moelven, Kerto-S. Tillgänglig:
<http://www.moelven.com/se/Produkter-och-tjanster/Kerto/Produkt-beskrivning/Kerto-S/> (2013-05-26) [25] Moelven, Kerto-Q. Tillgänglig:
<http://www.moelven.com/se/Produkter-och-tjanster/Kerto/Produkt-beskrivning/Kerto-Q/> (2013-05-26)
64 [26] Moelven, Varför Kerto?. Tillgänglig:
[28] Svenskt trä, Ett nytt byggande för en ny tid, 2012. Tillgänglig:
<http://www.svenskttra.se/MediaBinaryLoader.axd?MediaArchi
ve_FileID=45550327-ccba-4ebd-9ef6-32186f4b6581&MediaArchive_ForceDownload=true>
(2013-04-29)
[29] Ritning från Moelven Byggmodul, 2012.
[30] Anteckningar från muntligt samtal vid studiebesök, Moelven Byggmodul, Sandsjöfors. (2013-05-02)
[31] Tengbom, Kv. Tegeludden 11. Tillgänglig:
<http://www.tengbom.se/sv-SE/projekt/135/kv-tegeludden-11>
(2013-05-13)
[32] Träguiden, Miljö. Tillgänglig:
<http://www.traguiden.se/TGtemplates/GeneralPage.aspx?id=9 50> (2013-04-13)
[33] Svenskt trä, Bygg klimatsmart, 2013. Tillgänglig:
<http://www.svenskttra.se/byggande/bygg_klimatsmart>
Kap. 9 Referenser
65
[36] Thompson, J.D. Hur organisationer fungerar, Prisma, Stockholm, 1988
[37] Träguiden, Val av stomsystem, produktionsmetod och installationer. Tillgänglig:
<http://www.traguiden.se/TGtemplates/popup1spalt.aspx?id=1 311> (2013-05-10)
[38] SCB, Mindre än 2 procent skyddad skog nedan fjällen, 2011.
Tillgänglig:
[40] Asplind, B. Modulbransch på frammarsch, Fastighet &
bostadsrätt, 2012. Tillgänglig:
<http://www.fastighetochbostadsratt.com/Teman/41469-Modulbransch-pa-frammarsch.html> (2013-04-09) [41] Moelven, Takpåbyggnader. Tillgänglig:
[43] Dickson, B. Enklare regler ska ge fler studentlyor, Byggindustrin, 2012. Tillgänglig:
<http://www.byggindustrin.com/enklare-regler-ska-ge-fler-studentlyor__10000> (2013-05-21)
66
[44] (Figur 6.4) Tillgänglig: http://news.cision.com/se/centerpartiet- i-stockholms-stad/r/centerpartiet-presenterar-6000-mojliga-nya-studentbostader,c9302275 (2013-05-16)
[45] Foamglas, Miljö och ekologi. Tillgänglig:
<http://www.foamglas.se/miljoe_och_ekologi/> (2013-05-13) [46] Ny teknik. Volymelement. Tillgänglig:
<http://www.nyteknik.se/uppslagsverk/volymelement>
(2013-05-13)
[47] Claeson-Jonsson, C. och Widfeldt M. EU vill ha effektivt byggande genom öppna system, Husbyggaren, Nr 4/2006.
Tillgänglig:
<http://fc.bygging.se/~husbyggaren/2006_4_10.pdf>
(2013-05-15)
[48] Svenskt trä, Utvecklingskurvan för industriellt byggande i trä pekar stadigt uppåt, 2012. Tillgänglig:
<http://www.svenskttra.se/byggande/utvecklingskurvan_stadig t_uppat> (2013-05-03)
B1.1
Bilaga 1. ORDLISTA
Förklaring av förekommande ord i rapporten.
Planelement
Förtillverkade plana element, till exempel väggar eller bjälklag, som monteras ihop med andra element på byggarbetsplatsen [28].
Volymelement
Ett byggelement av tre dimensioner sammansatt av planelement som bildar hela, eller delar av, rum. Prefabriceras på fabrik för att sedan transporteras och lyftas på plats på byggarbetsplatsen. Även kallat moduler [46].
Industriellt byggande
Då majoriteten av byggandet sker med element tillverkade på fabrik.
Slutna system
Kan beskrivas som ett integrerat system inom ett projekt där endast de stora byggföretag som är involverade har rätten till de egna bygg-tekniska lösningarna och information om produktionen. Informationen är undandragen från allmän användning och anses vara affärs-hemligheter [3].
Öppna system
Byggsystem som är öppna har vissa fastlagda specifikationer, gränssnitt och kopplingspunkter, men kan användas av alla leverantörer som upp-fyller kraven. Systemet ger i övrigt användaren egna möjligheter att forma lösningar gällande teknik och arkitektur [47].
B1.2 Kerto
Miljöcertifierade fanerträbalkar som möjliggör avancerade bärande träkonstruktioner tack vare dess goda styrke- och styvhetsegenskaper.
Produkten kan återvinnas och produceras av förnyelsebara råvaror.
Balkar av Kerto har mer vridstyvhet än andra träbalkar [26].
Limträ
Sammanbundna trälameller med lim som är i förhållande till sin vikt ett av de starkaste konstruktionerna. De lämpar sig därmed bäst för bärande konstruktioner [48].
B2.1
Bilaga 2. INTERVJUFRÅGOR
Vad gör man som arkitekt på Moelven?
Vilka begränsningar finns det arkitektioniskt med att bygga med moduler?
I hur stor utsträckning kan Moelvens arkitekt påverka utformningen av byggnaderna vid era projekt?
Vilken upplever du är den största fördelen med att bygga med moduler?
Vilket upplever du är det störta problemet med att bygga med moduler?
Har ni fått några klagomål som har lett till förbättringar av byggprocessen?
Vilka områden i produktionen anser du kan utvecklas ännu mer?
Har det skett några förändringar i produktionen de senaste åren?
Vad ställer ni för krav på era leverantörer?
Vem styr över vilka leverantörer ni arbetar med?
På vilket sätt arbetar ni med återvinning av material på fabrik respektive monteringsplats?
Arbetar ni på något annat sätt med miljöfrågor?
Samarbetar Moelven Byggmodul med några andra företag inom koncernen?
Varför bygger Moelven Byggmodul ej i egen regi?
Hur tycker du att efterfrågan på er byggmetod är på marknaden?
Vad kan man göra för att få er byggmetod mer attraktiv på marknaden?