I detta kapitel diskuteras inledningsvis mina reflektioner kring aktionsforsknings- processen. Sedan följer en diskussion kring framgångsfaktorer och svårigheter i data- insamlingen i studien och analysen av materialet.
7.2.1 Aktionsforskningsprocessen
Hela projektet på skolan och aktionen har lärt mig mycket. Jag har utvecklats i på olika nivåer i min roll som först och främst lärare, men även som samtalsledare i projektet och som aktionsforskare. Utvecklingen kan beskrivas utifrån Noffkes (2009) tre dimensioner av aktionsforskning: Personligen har jag utveckla metoder i att undersöka min egen undervisning och min förståelse av praktiken. Den Professionella dimensionen involverar mina kollegor och vår gemensamma kunskapsproduktion genom arbetet i lärgrupperna. Den politiska dimensionen anknyter till spridningen av lärdomarna från aktions- forskningen och att sätta in den i ett vidare kunskapssammanhang. Genom att jag delar mina erfarenheter och insikter genom denna rapport blir det även möjligt för andra lärare att ta del av lärdomarna jag gjort och relatera det till sin egen praktik. Processen har varit mångsidig och alla delarna har bidragit till att utveckla mitt lärande och förståelsen av min praktik.
7.2.2 Datainsamling
Kvale & Brinkmann (2014) poängterar att det krävs bra kvalité på en intervju för att få bra kvalité på innehållsanalysen. En svårighet jag upplevde var balansgången mellan att följa upp intressanta trådar i svaren och samtidigt hålla tråden och rikta blicken mot de frågor jag ville ha svar på. Det är svårt att veta om intervjuerna varit tillräckligt nyanserade och uttömmande och om analysen gått tillräckligt djupt för att uppfatta alla nyanser i datan. Larsson (1986) poängterar att om man inte finner något nytt, utan endast ser det man kunde räkna ut försvinner poängen med en kvalitativ analys. Jag inser att det är något jag behöver upprepa flera gånger för att utveckla min förmåga att formulera relevanta kategorier i analysen. Ett sätt att validera analysens trovärdighet och kvalitet hade varit att låta någon annan tolka meningsenheterna i datan för att se om de gjort liknande kategoriseringar.
Deltagarna i lärgruppen har varit medvetna om att jag har studerat processen och informerats om studiens syfte och hur informationen kommer att användas. Vad det gäller intervjuerna kan man fundera på om det spelade någon roll att jag intervjuade personer ur
min egen grupp. Påverkade ”maktbalansen” mellan mig som handledare och dem som deltagare deras svar? Kanske hade det låtit annorlunda om någon annan intervjuat mina kollegor. Det är dock inte min uppfattning att någon av intervjupersonerna har något skäl att svara oärligt eller att avstå från att dela med sig av sina reflektioner.
En triangulering av datainsamlingsmetoder brukar användas för att ge fler perspektiv och aspekter att belysa och fördjupa förståelsen av empirin (Elliot, 2016; Hassmén & Hassmén, 2006). Det kan diskuteras huruvida så varit fallet i denna undersökning. Majoriteten av analysen och resultatet utgörs av data från intervjuerna. Det var svårt att använda de reflekterande loggboksanteckningarna på ett meningsfullt sätt i texten, bortsett från att stödja vissa tolkningar och reflektioner som gjorts i den övriga datainsamlingen. Kanske skulle jag ha dokumenterat mina reflektioner mer strukturerat (jfr dubbellogg alt.
trippellogg beskriven av Björndahl, 2005). Den gemensamma dokumentationen innebar
en kollektiv kunskapsproduktion som varit meningsfull för utvecklingen av vårt professionella lärande, och förhoppningsvis har den tillfört nya perspektiv till studien som inte framkommit annars och fördjupat förståelsen av datan.
7.3 Vidare forskning
Det hade varit relevant att studera vårt arbete utifrån teorin om praktikarkitekturer (se Kemmis, Wilkinson, Edwards-Groves, Hardy, Grootenboer & Bristol, 2014), för att urskilja vilka strukturer, arrangemang, som möjliggjort respektive begränsat utvecklingen under processen. Utgångspunkten i teorin är att praktiker är platser där människor möts, agerar och interagerar och måste alltid förstås i relation till dess kontext (Gyllander Torkildsen, 2016).
Enligt Kemmis, et al. (2014) formas praktiker av kulturellt-diskursiva, materiellt- ekonomiska och socialt-politiska arrangemang. ´Kulturellt-diskursiva´ arrangemang – som traditioner, styrdokument och forskning– påverkar hur vi uttrycker oss och hur vi förstår praktiker. ´Materiellt-ekonomiska arrangemang´ – som resurser och tid– formar handlingar och påverkar det vi kan göra. ´Socialt-politiska arrangemang´ – som hierarkier, ansvarsfördelning och beslut – formar relationer och roller som påverkar praktiker (Gyllander Torkildsen, 2016, s. 76). Kanske hade en analys av datan utifrån teorin om praktikarkitekturer lett till mer nyanserade och valida tolkningar.
Något som kan tyckas saknas i studien är elevperspektivet. Det vore intressant att följa upp denna studie med att undersöka hur lärarnas förändrade arbetssätt och förståelse av
praktiken påverkar elevernas lärande. För Timperley (2013) och Håkansson & Sundberg (2016) är elevernas lärande det centrala för ett professionellt lärande. Alla initiativ och förändringar som genomförs i undervisningen, bör mätas mot hur framgångsrika de varit för eleverna.
7.4 Slutord
”Förändringar tar kraft, skapar obalans och ibland konflikter. Ändå är förändringar nödvändiga […] det spelar ingen hur mycket vi än önskar att allt måtte förbli vid det gamla. När kontexten för våra handlingar ändras måste också handlingarna anpassas därefter” (Åberg a.a., s.58). Vi har initierat ett ambitiöst och långsiktigt projekt utifrån en vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Vi tror på ett kollaborativt lärande där alla lärare är delaktiga och engagerade och lär av och med varandra i pedagogiska diskussioner kring den egna praktiken. Min förhoppning är att vi kan utveckla en kultur på skolan, där vi är nyfikna och intresserade av att kontinuerligt utveckla vårt professionella lärande. För det krävs en långsiktig strategi för skolutveckling och förutsättningar för utmanande samtal och en reflekterande kultur (jfr Scherp, 2003; Timperley, 2013). Vi är på väg, men de är en lång väg kvar!
Referenser
Anderberg, E (2016). Skolnära forskningsmetoder. Lund: Studentlitteratur. Antonovsky, A. (1991). Hälsans mysterium. Stockholm: Natur och kultur. Bell, J. (2016). Introduktion till forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
Berne, B & Rönnerman, K. (2016). Forskningsresultat omsätts snabbt i praktiken när läraren är forskare. I Rönnerman, K;Olin, A; Moksnes Furu, E & Wennergren, A-C. (Red.) Fångad av praktiken: skolutveckling genom partnerskap. RIPS: Rapporter från
Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, (nr 11). Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/46268/2/gupea_2077_46268_2.pdf
Björndal, Cato R. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling
i undervisning och handledning. Stockholm: Liber AB.
Carr, W. & Kemmis, S. (1986). Becoming critical: education, knowledge and action
research. London: Falmer Press.
Creswell, J.W. (2014). Research design: qualitative, quantitative, and mixed methods
approaches. Los Angeles: Sage.
Elliot, J. (2016). Principles and methods for the conduct of case studies in school –based educational action research. I Anderberg, Elsie (Red.) Skolnära forskningsmetoder. Lund: Studentlitteratur.
Folkesson, L. (2012). Forskning – på vems villkor? I Rönnerman, K. (Red.)
Aktionsforskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Graneheim, U.H & Lundman, B. (2004). Qualitative content analysis in nursing research: concepts, procedures and measures to achieve trustworthiness. Nurse Eductation today,
No 24: 105-112.
Gyllander Torkildsen, L. (2016). Bedömning som gemensam angelägenhet. (Doctoral thesis, Gothenburg Studies in Educational Sciences, 387). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/42264/4/gupea_2077_42264_4.pdf
Gärdén & Utter (2016). Informationssökning på internet. Elektronisk resurs. Tillgänglig:https://larportalen.skolverket.se/LarportalenAPI/api-
v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/0-
digitalisering/Grundskola/200_Kritisk_anvandning_av_natet/del_01/Material/Flik/Del_0
1_MomentA/Artiklar/D3_1-gy_01A_02_informationssokning.docx
Hargreaves, A., & Fullan, M. (2013). Professionellt kapital - - att utveckla undervisning i
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. Stockholm: SISU idrottsböcker.
Hattie, J. (2014). Synligt lärande : en syntes av mer än 800 metaanalyser om vad som
påverkar elevers skolresultat. Stockholm: Natur & Kultur.
Hirsh, Å. (2017). Formativ undervisning. Stockholm: Natur & Kultur.
Hsieh, H-F. & Shannon, S.E. (2005). Three approaches to qualitative content analysis.
Qualitative health research, 15(9): 1277-1288.
Håkansson, R. (2015). Vad betyder ok+? En studie om lärares dokumentationsarbete i
ämnet idrott och hälsa. (Licentiatuppsats vid Gymnastik- och idrottshögskolan Nr 04).
Stockholm: Universitetsservice US-AB.
Håkansson, J & Sundberg, D. (2016). Utmärkt skolutveckling: forskning om
skolförbättring och måluppfyllelse. Stockholm: Natur & Kultur Akademisk.
Jacobsen, K. (2008). Den svårfångade kvaliteten. I Sjöberg, K & Wästerfors, D. (Red.)
Uppdrag: Forskning. Malmö: Liber.
Karlefors, I., Hertting, K. & Tiller, T. (2016). Idrott och hälsa ur ett
aktionsforskningsperspektiv. Stockholm: Liber.
Kemmis, S., Wilkinson, J., Edwards-Groves, C., Hardy, I., Grootenboer, P. & Bristol, L. (2014). Changing Practices, Changing Education. Singapore: Springer Singapore. Kornhall, P. (2016). Skola på vetenskaplig grund. Stockholm: Natur & Kultur Akademisk.
Kvale, S & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur.
Larsson, H. (2016). Idrott och hälsa - igår, idag, imorgon. Stockholm: Liber.
Larssson, H & Meckbach, J. (2015). Idrottsdidaktiska utmaningar- en introduktion. I Larssson, H & Meckbach, J. (Red.) Idrottsdidaktiska utmaningar Stockholm: Liber. Lindgren, A-C. (2012). Med videon som verktyg. I Rönnerman, K. (Red.)
Aktionsforskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Lomax, P. (2007). Action resesarch. I Coleman, M & Briggs, A.R.J. (Red.) Research
Methods In Educational Leadership and Management. 2:a uppl. London: Sage
Mattsson, M. (2004). Att forska i praktiken: En kunskapsöversikt och en fallstudie. Uppsala: Kunskapsföretaget.
Meckbach, J & Lundvall, S. (2015). Idrottsdidaktik – Konsten att undervisa i idrott. I Larssson, H & Meckbach, J. (Red.) Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber. Merriam, S. (1994). Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlitteratur.
Moksnes Furu, E & Salo, P. (2012). Förord. I Rönnerman, K. (Red.). Aktionsforskning i
praktiken. Lund: Studentlitteratur Persson, M. Små ting och stora berättelser. I Sjöberg,
K & Wästerfors, D. (Red.) Uppdrag: Forskning. Malmö: Liber.
Larsson, H. (2017). Idrott och hälsa - igår, idag, imorgon. Stockholm: Liber.
Larssson, H & Meckbach, J. (2015). Idrottsdidaktiska utmaningar- en introduktion. I Larssson, H & Meckbach, J. (Red.) Idrottsdidaktiska utmaningar Stockholm: Liber. Larsson, S. (2011). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:253401/FULLTEXT01.pdf . Levinsson, M. (2011). Utvecklingsledare på vetenskaplig grund. Pedagogisk forskning i
Sverige: 16(4), 241-263.
Lomax, P. (red.) (1996). Quality management in education: sustaining the vision through
action research. London: Routledge.
Mellegård, K & Rönnerman, K. (2016). Likvärdighet i praktiken – ett
aktionsforskningsprojekt i två arbetslag i grundskolan. I Rönnerman, K;Olin, A; Moksnes Furu, E & Wennergren, A-C. (Red.) Fångad av praktiken: skolutveckling genom
partnerskap. RIPS: Rapporter från Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, (nr 11). Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/46268/2/gupea_2077_46268_2.pdf
Noffke, S. E. (2009). Revisiting the professional, personal and political dimesions of action research. I S. E. Noffke & B. Somekh (Red.) The SAGE Handbook of Educational
Action Research (s. 6-23). Los Angeles: Sage.
Olin, A. (2009). Skolans mötespraktik. (Doctoral thesis, Gothenburg Studies in
Educational Sciences, 290). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Tillgänglig http://hdl.handle.net/2077/20508
Olin, A. (2012). Att leda skolans utvecklingsarbete. I Rönnerman, K. (Red.)
Aktionsforskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Olin, A & Yngvesson, L. (2016). Aktionsforskning som systematiskt kvalitetsarbete – från modell till förhållningssätt. I Rönnerman, K;Olin, A; Moksnes Furu, E &
Wennergren, A-C. (Red.) Fångad av praktiken: skolutveckling genom partnerskap.
RIPS: Rapporter från Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, (nr 11).
Redelius, K; Quennerstedt,M & Öhman, M. (2015). Communicating aims and learning goals in physical education: part of a subject for learning? Sport, Education and Society,
20(5). Tillgänglig: https://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:784823/FULLTEXT02.pdf
Runesson, Ulla. (2011). Lärares kunskapsarbete - exemplet learning study. I Eklund, Solweig (Red.) Lärare som praktiker och forskare. Om praxisnäraforskningsmodeller.
Forskning om undervisning och lärande nr 5, 6-16. SAF och Lärarförbundet, Stockholm.
Elektronisk resurs. Tillgänglig: http://www.forskul.se/ffiles/0040C3F0/Ful5.pdf
Rönnerman, K. (2011). Aktionsforskning – kunskapsproduktion i praktiken. I Eklund, S. (Red.) Lärare som praktiker och forskare. Om praxisnäraforskningsmodeller. Forskning
om undervisning och lärande nr 5, 6-16. SAF och Lärarförbundet, Stockholm.
Elektronisk resurs. Tillgänglig: http://www.forskul.se/ffiles/0040C3F0/Ful5.pdf Rönnerman, K. (2012). Vad är aktionsforskning? I Rönnerman, K. (Red.)
Aktionsforskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Rönnerman, K & Wennergren, A-C. (2012). Vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet. I Rönnerman, K. (Red.) Aktionsforskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur. Scherp, H-Å. (2003). Förståelseorienterad och problembaserad skolutveckling. I Berg, G. & Scherp, H.-Å. (red.) Skolutvecklingens många ansikten. Myndigheten för
Skolutveckling. Stockholm: Liber.
Sjöberg, K & Wästerfors, D. (2008). Uppdrag: Forskning. Malmö: Liber.
Skolverket (2012). Promemoria om vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet (Dnr 2012:1700). Stockholm: Skolverket.
Skolverket. (2015). Systematiskt kvalitetsarbete i skolan. Elektronisk resurs. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/publikationer?id=2901
Skolverket (2016). Kritisk användning av nätet. Elektronisk resurs. Tillgänglig:https://larportalen.skolverket.se/#/modul/0-
digitalisering/Grundskola/200_Kritisk_anvandning_av_natet
Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011
reviderad 2017. Johanneshov: MTM. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.264920!/Kursplan_Idrott_och_h%C3%A4lsa_G
r.pdf
SFS 2010:800. Skollag. Stockholm: Utbildningsdepartementet.
Säljö, R. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. (3. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Söderström, Å. (2012). Att lära av egen praxis. I Rönnerman, K. (Red.) Aktionsforskning
i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Tiller, T. (2009). Aktionslärande : Forskande partnerskap i skolan. Malmö: Liber. Timperley, H. (red.) (2007). Teacher professional learning and development [electronic resource] : best evidence synthesis iteration (BES). Wellington, N.Z.: Ministry of Education.
Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur.
Tolgfors, B. (2017). Bedömning för vilket lärande?: En studie av vad bedömning för
lärande blir och gör i ämnet idrott och hälsa. Diss. Örebro: Örebro universitet.
Tyrén, L. (2013). ”Vi får ju inte riktigt förutsättningarna för att genomföra det som vi
vill” En studie om lärares möjligheter och hinder till förändring och förbättring i praktiken. (Doktorsavhandling, Gothenburg Studies in Educational Sciences, 337).
Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis
Vygotskij, L. S. (1934/2001). Tänkande och språk. Göteborg: Daidalos.
Åberg, K. (2014). 3O – en modell for kollektiv kompetensutveckling. I Kroksmark, T. (Red.) Modellskolan. Lund. Studentlitteratur.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk -
samhällsvetenskaplig forskning.
Wennergren, A-C. (2012). På spaning efter en kritisk vän. I Rönnerman, K. (Red.)
Aktionsforskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Wennergren, A-C; Hyttfors Jonsson, H & Josefsson, D. (2016). Elevers röster som drivkraft för utveckling och lärande gemenskaper. I Rönnerman, K; Olin, A; Moksnes Furu, E & Wennergren, A-C. (Red.) Fångad av praktiken: skolutveckling genom
partnerskap. RIPS: Rapporter från Institutionen för pedagogik och specialpedagogik, (nr 11). Tillgänglig:
https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/46268/2/gupea_2077_46268_2.pdf Wiliam, D. (2013). Att följa lärande: formativ bedömning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
Wiliam, D & Leahy, S. (2015). Handbok I formativ bedömning. Stockholm: Natur & Kultur.
Bilaga 1:
Dokumentation av en undervisningsutvecklande och kunskapsbildande cykel
Grundtanken i en cykel är att man gemensamt identifierar en undervisningsrelaterad aspekt som är problematisk, fördjupar sin kunskap och prövar/undersöker sin praktik
1. Formulering av problemområde 1. - vad vill vi utveckla och åstadkomma?
Klicka här för att ange text.
2 Bakgrund
- Inventering av nuvarande arbetssätt. Vad är bra? Vad är mindre bra? Koppla till litteraturen. - Vad säger eleverna?
3 Genomförande
- Hur gör vi?
Klicka här för att ange text.
4 Metod för datainsamling
- Vilka verktyg för datainsamling används?(enkät, intervju, loggbok etc.) Klicka här för att ange text.
5 Resultat/slutsats
- Vilka är de viktigaste resultaten?
Bilaga 2:
Samlad intervjuguide
Jönköping Univeristy vt -18 Magisteruppsats pedagogik 15hp Petter WiklanderFrågeställningar
-
Hur beskriver lärare att de utvecklar sitt professionella lärande i en kollaborativ lärgrupp med ämneskollegor?- Hur kan lärare, genom arbete i en kollaborativ lärgrupp, utveckla och förändra (a) undervisningspraktiken, (b) förståelsens av praktiken?
AF –Intervjuer 1
Intervjufrågor
1. Vilken nytta kan du se med arbetet i lärgrupper för dig och din undervisning? - Vad tror du att arbetet i lärgrupper i ämnet kan medföra för ditt eget lärande? - Hur har arbetet i lärgruppen påverkat din egen undervisning?
2. Hur tydliggör och kommunicerar du lärandemålen med din undervisning för eleverna idag?
-
Vad gör du något idag som du inte gjort tidigare?-
Hur har metoderna vi testat nu känts?-
Vad har du fått för respons från eleverna?-
Hur tror du att vi kan utveckla våra metoder ytterligare?Intervjufrågor
3. Vilken nytta kan du se med arbetet i lärgrupper för dig och din undervisning? - Vad tror du att arbetet i lärgrupper i ämnet kan medföra för ditt eget lärande? - Hur har arbetet i lärgruppen påverkat din egen undervisning?
4. Hur har du utvecklat dina metoder att engagera eleverna i lärprocessen, genom ett mer utforskande och produktivt arbetssätt i undervisningen?
-
Vad har du gjort?-
Hur har metoderna vi testat nu känts?-
Vad har du fått för respons från eleverna?-
Vad gör du något idag som du inte gjort tidigare?-
Hur tror du att vi kan utveckla våra metoder ytterligare?AF –Intervjuer 3
Intervjufrågor
5. Vilken nytta kan du se med arbetet i lärgrupper för dig och din undervisning? - Vad tror du att arbetet i lärgrupper i ämnet kan medföra för ditt eget lärande? - Hur har arbetet i lärgruppen påverkat din egen undervisning?
- Vad har skett över tid?
6. Hur har du utvecklat dina metoder för att utveckla elevernas förmåga att söka och kritiskt granska information som rör idrott och hälsa?
-
Hur har metoderna vi testat nu känts?-
Vad har du fått för respons från eleverna?-
Vad gör du något idag som du inte gjort tidigare?-
På vilket sätt kan vi utveckla idrottsundervisningen med hjälp av digitala hjälpmedel?Bilaga 3:
Konstruktiv länkning – arbetsområden i Idrott och Hälsa ht -17
AO
Lärandemål: Vad är målet
för arbetsområdet?
Fokus: Konkretisering
av målen
Läraktiviteter: Vad
ska eleverna arbeta
med för att nå
målen?
Bedömning: Hur och
när ska eleverna visa
huruvida de nått
målen?
Ute-
vistelser
Höst
(v.34-39)
- Utveckla allsidigarörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen.
Utveckla konditionen och komplexa rörelser i en utomhusmiljö
Konditionsträning Lekar och aktiviteter i naturen
Praktiska, laborativa moment i slutet av arbetsområdet
- Genomföra och anpassa utevistelser och friluftsliv efter olika förhållanden och miljöer.
Orientering med karta och ev. hjälpmedel i något okänd terräng Grundläggande friluftskunskap och färdigheter Orientering Friluftsaktiviteter Genomgång kartkunskap Friluftskunskap
Praktiskt samt teoretiskt kart- och friluftskunskap i laborativa moment samt prov
Kropps-
Kontroll
(v. 40-45)
- Utveckla allsidiga rörelseförmågor. - Utveckla en godkroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga.
Utveckla kroppskontroll och motorik utifrån de motoriska grundformerna Utveckla simteknik
Gymnastik och
akrobatik Lekar och spel Simundervisning Praktiska, laborativa moment i slutet av arbetsområdet Simtest 200m varav 50m rygg
Takt &
Rytm
V.46-51)
- Utveckla allsidiga rörelseförmågor- Utveckla kunskaper om- och diskutera begrepp som
Förstå och utveckla
förmåga att röra sig till takt och rytm
Kunna följa och skapa egen koreografi till musik
Modern samt
traditionella danser Koreografiövningar
Praktiska, laborativa moment
Planera och visa upp egen koreografi
beskriver fysiska aktiviteter, hälsa och livsstil.
- Planera, genomföra och värdera olika
rörelseaktiviteter.
Lära sig grunderna i någon traditionell dans
Övningar i att anpassa rörelser till takt och rytm
Komplexa
rörelser
(v. 48-51)
- Utveckla allsidiga rörelseförmågor.- Utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan
- Utveckla en god
kroppsuppfattning och tilltro till sin egen fysiska förmåga. - Planera, genomföra och
värdera olika rörelseaktiviteter.
Förstå och utveckla
koordinativa förmågor och komplexa rörelsekvaliteter Utveckla en förståelse för olika rörelsekulturer Utveckla kunskap om och förmåga att värdera olika aktiviteter och logiker för träning
Koordinativa och
motoriska utmaningar Nät- och väggspel
Lekar och spel
Problemlösande och utforskande uppgifter Praktiska, laborativa moment i slutet av arbetsområdet Utvärdering av olika logiker till träning