4. Diskussion
4.3 Metoddiskussion
Augustsson (2012) påtalar vikten av att verkligen försöka skildra den metod som forskaren har använt i sin undersökning och även det material som har använts. Det är något som kontinuerligt har beaktas i denna studie. Intervjuerna har haft för avsikt att fånga de olika förväntningar som grundskollärarna hade på specialpedagogrollen. Via den fenomenografiska ansatsen framkom även vilka skillnader och likheter som fanns i grundskollärarnas uppfattningar. Litteratur som inkluderade såväl svenska som internationella studier utgjorde en referensram till
undersökningen. Det visade sig tyvärr vara svårt att hitta litteratur med exakt samma fokus som denna studie. Därför har ett försök gjorts att ge en bakgrund till det område som studien berör genom att ta del av litteratur och artiklar som berör närliggande områden. Detta innebar en oförutsedd svårighet. Ytterligare ett problem som framkom under studiens gång var att rollen som specialpedagog inte existerar i alla länder och att såväl benämning, ansvarsområde och arbetsuppgifter delvis skiftar mellan olika länder. Det innebar för denna studie att det har varit svårt att jämföra rollen som specialpedagog länder emellan.
Carlström et al. (2006) anser att forskaren ska redovisa sin egen syn på genrealiserbarheten i en genomförd studie. Resultatet av denna studie kan inte generaliseras till andra grupper än de som ingår i just den här undersökningen (Trost, 2005). Denscombe (2004) menar att vilken relevans resultaten av en viss forskning har för andra personer eller händelser än de som ingick i just den aktuella studien oftare är något som en enskild person föreställer sig än något som faktiskt går att påvisa.
4.3.1 Urval
Samtliga intervjuer i denna studie är utförda på skolor där jag själv inte har arbetat då jag ansåg att risken annars skulle ha funnits att respondenterna anpassade sina svar till vad de ansåg skulle vara bäst för studien. Samtliga informanter kände dock till vilken bakgrund jag som intervjuare hade. Det är naturligtvis möjligt att den informationen kan ha påverkat informanterna att inte vilja
41
tala illa om specialpedagogyrket. Den information som informanterna erhöll om mig som intervjuare kan å andra sidan även ha fungerat trygghetsskapande.
Syftet med urvalet i en kvalitativ studie är ofta att få fram en så stor variation som möjligt i svaren inom den grupp som studeras menar Carlström et al. (2006). De tar även upp att just resurser och tid i slutänden ändå är avgörande för hur många informanter som kan delta i studien. De hävdar dock även att kvaliteten på intervjuerna är viktigare än hur många intervjuerna är. Det stämmer väl med erfarenheten från denna studie.
4.3.2 Procedur
Intervjuerna genomfördes vid den tidpunkt som passade respondenterna bäst. En intervju som är alltför inklämd i respondenternas dagsprogram kan upplevas som stressig, något som skulle kunna påverka resultatet av intervjun negativt (Carlström et al., 2006). Att intervjuerna gick att genomföra relativt ostört var också vara en viktig förutsättning för en god kvalitet på intervjuerna då ständiga avbrott annars kan uppfattas som störande både för intervjuare och respondent och skulle kunna göra att båda tappar fokus på intervjun (Carlström et al. 2006).
Att enbart lita till sitt minne och till minnesanteckningar från intervjuerna är inte lika tillförlitligt som att spela in hela intervjun. Kvale et al. (2009) behandlar dessa problem. De menar att det kan uppfattas som störande och skapa avbrott i ett pågående samtal om jag som intervjuare ska
anteckna under själva intervjun. Om intervjuaren enbart ska försöka komma ihåg vad som sagts under intervjun utan att anteckna kan det leda till att intervjuaren helt enkelt inte längre minns hur informanterna har formulerat sig. Ryen (2004) hävdar också att intervjuer bör spelas in just för att utgöra en garanti för riktiga utskrifter.
Vad gäller nästa steg som är bearbetningen av data i form av transkriberingen, menar Kvale et al. (2009) att en fördel med att själv transkribera sitt forskningsmaterial är att man då redan har påbörjat en analys av intervjuerna under transkriberingen.
4.3.3 Datainsamling
Carlström et al. (2006) menar att är viktigt att redogöra öppet för sin argumentering för att underlätta för läsaren att kunna analysera valet av datainsamlingsmetod (Carlström et al., 2006). Det är även viktigt att en person som tar del av en studies resultat själv har möjlighet att bilda sig en uppfattning om hur intervjuerna genomförts för att ha möjlighet att bedöma hur pass
42
tillförlitliga resultaten egentligen är. I detta arbete finns därför en så noggrann redogörelse som möjligt av detta (Carlström et al., 2006).
Kvale et al. (2009) tar upp vikten av att intervjufrågorna är både enkla och kortfattade. I denna studie har hänsyn tagits till detta i arbetet med konstruktionen av frågeguiden. Kvale et al. (2009) menar också att frågornas formulering behöver anpassas till såväl ämnet som syftet med intervjun då olika formuleringar av en fråga kan uppmana till relativt olika svar.
4.4 Avslutande reflektion
Denna studie kan anses utgöra ett litet bidrag till kunskapsutvecklingen inom specialpedagogik. Studien bidrar med erfarenhetsbaserade kunskaper som skulle kunna vara av intresse för framför allt specialpedagoger och studerande på specialpedagogprogrammet men även för
grundskollärare och andra yrkeskategorier inom skolan. Flera av informanterna angav att de var osäkra på vad det specialpedagogiska uppdraget innebar inom ramarna för grundskolan.
Majoriteten av informanterna skulle också hellre se fler speciallärare i skolan på bekostnad av specialpedagoger.
Göransson el al. (2015) skriver om behovet av en ny yrkesroll som bygger på ett relationellt perspektiv på skolproblem med arbetsuppgifter som att handleda, arbeta med skolutveckling och förebyggande arbete. Göransson et al. (2015) menar att enligt Abbot (1988) uppstår ett sådant behov i allmänhet först på arbetsplatsen, sedan hos allmänheten för att först därefter bli till en bestämmelse. Vad gäller rollen som specialpedagog i skolan gick det inte till på det viset menar Göransson et al. (2013) då de skriver: ”Den nya yrkesrollen kan snarare ses som ett uttryck för en utbildningspolitisk intention som formulerades i termer av en ny yrkesexamen.” (Göransson et al. 2015, s. 36).
En reflektion utifrån min studie är därför att det är möjligt att även själva uppkomsten till yrkesrollen som specialpedagog har spelat roll för informanternas syn på specialpedagogrollen. Om lärarna i studien aldrig har upplevt ett behov av en specialpedagogroll i skolan är det
möjligen inte lika anmärkningsvärt att de hellre önskar fler speciallärare som kan göra ett jobb på golvet.
43 4.5 Konklusion
Konklusionen av denna studie är att synen på specialpedagogrollen skiljde sig åt mellan lärarna. Flera av informanterna var negativt inställda till specialpedagogrollen i skolan. De som var mest positiva var de som hade arbetat nära en specialpedagog. Den förväntan på specialpedagogrollen som fanns hos grundskollärarna samt vilka arbetsuppgifter lärarna ansåg vara viktigast att
specialpedagogerna utförde skiljde sig också åt. Hur den förväntan infriats upplevdes också olika men oftare negativ. Någon upplevde att deras förväntan infriats men flera av lärarna ansåg inte det. Vissa av lärarna kände till skillnaden mellan rollen som specialpedagog och rollen som speciallärare i skolan men inte alla. Trots att rollen som specialpedagog i skolan har funnits sedan början av 1990-talet framstod den som relativt oetablerad och i flera fall även oönskad i lärarnas ögon. Några lärare uttryckte även att ”work place assimilation” (Abbott, 1988) var ett problem. Lärarna ansåg att det fanns arbetsuppgifter av specialpedagogisk karaktär på arbetsplatsen som spillde över på lärarna själva när specialpedagogens och speciallärarens tid inte räckte till för att täcka verksamhetens behov.
4.6 Fortsatt forskning
Det skulle vara mycket intressant att även inkludera fler yrkesgrupper i grundskolan såsom speciallärare, skolledning samt även föräldrar och elever för att få en bredare syn på vilka
förväntningar som finns på specialpedagogrollen i skolan även om det tyvärr inte varit möjligt att göra i denna studie. Det skulle dessutom även vara intressant att jämföra skillnader och likheter i dessa gruppers syn på specialpedagogrollen i skolan med specialpedagogers egen syn på sin roll i grundskolan för att få en bild av de skillnader och likheter som föreligger och analysera dessa.
44 Referenslista
Abbott, A. (1988). The System of Professions. An Essay on the Division of Expert Labor. Chicago: University of Chicago.
Abbott, A. (1995). Boundaries of Social Work or Social Work of Boundaries? [Elektronisk version]. Social Services Review, 69 (4), 545‐562.
Abbot, L. (2007). Northern Ireland Special Educational Needs Coordinators creating inclusive environments: an epic struggle [Elektronisk version]. European Journal of Special Needs Education, 22(4), 391-407.
Agilities, I., & Kayla, E. (2011). A survey of Greek general and special education teachers’ perceptions regarding the role of the special needs coordinator: Implications for educational policy on inclusion and teacher education [Elektronisk version]. Teaching and Teacher Education, 27(3), 543-551.
Ahlberg, A. (1999). På spaning efter en skola för alla. Göteborgs universitet.
Von Ahlefeldt Nisser, D. (2009). Vad kommunikation vill säga: en iscensättande studie om specialpedagogers yrkesroll och kunskapande samtal. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Specialpedagogiska institutionen.
Asp-Onsjö, L. (2006). Åtgärdsprogram-dokument eller verktyg? En fallstudie i en kommun. Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och didaktik. Augustsson, G. (2012). Akademisk skribent. Lund: Studentlitteratur.
Backman, J. (2008). Rapporter och uppsatser, Utgåva 2. Lund: Studentlitteratur. Bladini, K. (2004). Handledning som verktyg och rum för reflektion: en studie av
specialpedagogers handledningssamtal. Doktorsavhandling, Karlstads universitet, Institutionen för utbildningsvetenskap.
Bladini, U.B. (1990). Från hjälpskollärare till förändringsagent. Svensk speciallärarutbildning 1921-1981 relaterad till specialundervisningens utveckling och förändringar i
45
Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber. Burton, D., & Goodman, R. (2011). Perspectives of SENCOs and support staff in England
on their roles, relationships and capacity to support inclusive practice for students with Behavioral emotional and social difficulties [Elektronisk version]. Pastoral Care in Education, 29(2), 133-149. Doi:10.1080/02643944.2011.573492.
Byström, A. & Nilsson, A-C. (2003). Specialpedagogers verksamhet efter examen. Malmö. Malmö högskola.
Cervin, E., Regeringen behåller specialpedagogerna, Lärarnas Nyheter, 2013-04-29, Hämtad 3 februari, 2015, från http://www.lararnasnyheter.se/specialpedagogik/2013/04/29/regeringen- behaller-specialpedagogerna
Cole, B.A. (2005). Mission impossible? Special educational needs, inclusion and re- conceptualization of the role of the SENCO in England and Wales [Elektronisk version].European Journal of Special Needs Education, 20(3): 287-307.
Creswell, J.W. (2005). Educational research: Planning, conducting and evaluating quantitative
and qualitative research (2nd ed.) [Elektronisk version]. Upper Saddle River, N.J.: Pearson
Merrill Prentice Hall.
Dahlberg, K., (1997). Kvalitativa metoder för vårdvetare. Lund: Studentlitteratur.
Dakar Framework for Action and Expanded Commentary on the Dakar Framework for Action. http://www.unesco.org, Hämtad 12 februari 2015.
Denscombe, M. (2004). Forskningens grundregler: samhällsforskarens handbok i tio punkter. Lund: Studentlitteratur.
Devecchi, C., Dettori, F., Doveston, M., Sedgwick, P., & Jament, J. (2012). Inclusive classrooms in Italy and England: the role of support teachers and teaching assistants [Elektronisk
version]. European Journal of Special Needs Education, 27(2), 171-184.
Ds U 1986:13. Specialpedagogik i skola och lärarutbildning. (1986). Stockholm: Liber/Allmänna förlaget.
Emanuelsson, I. (2000). Specialpedagogisk forskning [Elektronisk version]. Nordisk Tidsskrift for Spesialpedagogikk, 78(2), 70-79.
46
Fejes, A.,& Thornberg, R. (Red.), (2009). Handbok i kvalitativ analys: Stockholm: Liber.
Giota, J. & Lundberg, O. (2007). Specialpedagogiskt stöd – omfattning, former och konsekvenser. Göteborg: Göteborgs universitet. IPD-rapport 2007:03.
Göransson, K., Lindqvist, G., Klang, N., Magnusson, G., & Nilholm, C. (2015). Speciella yrken? Specialpedagogers och speciallärares arbete och utbildning: En enkätstudie.
Forskningsrapport, Karlstad University Studies, 2015:13.
Hargreaves, L., Cunningham, M., Everton, T., Hansen, A., Hopper, B., McIntyre, D., Oliver, C., Pell, T., Rouse, M. and Turner, P. (2007). The Status of Teachers and the Teaching
Profession in England: Views from Inside and Outside the Profession [Elektronisk version]. DfES research report RR831 B. 2007. www.dfes.go.uk/research
Hartman, J. (2004). Vetenskapligt tänkande. Från kunskapsteori till metodteori. Lund: Studentlitteratur AB.
Helldin, R. (2000). Kommunerna och den specialpedagogiska verksamheten: Nutid och framtid. Stockholm: HLS förlag.
Hornby, G. (2012). Inclusive Education For Children with Special Educational Needs: A Critique of Policy and Practice in New Zealand [Elektronisk version]. Journal of International and Comparative Education, 1(1), 52-60.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun, Utgåva 2. Lund: Studentlitteratur.
Lindqvist, G. (2013). Who Should do What to Whom?: Occupational Groups´ Views on Special Needs. Diss. Jönköping: School of Education and Communication Jönköping University. Jönköping.
Malmgren Hansen, A. (2002). Specialpedagoger-nybyggare i skolan. Doktorsavhandling, Lärarhögskolan i Stockholm.
Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever" i behov av särskilt stöd": vad betyder det och vad vet vi?. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.
Nilholm, C. (2007). Perspektiv på specialpedagogik. Lund: Studentlitteratur.
47
forskningen? Forsknings- och utvecklingsrapport om inkluderande undervisning. FoU skriftserie nr 3. Specialpedagogiska skolmyndigheten, Hämtad 12 februari 2015 från a1.mndcdn.com/image/upload/t_attachment/z6sxuzjbptzoj4ta4zcz.pdfa1.mndcdn.com/ima ge/upload/t_attachment/z6sxuzjbptzoj4ta4zcz.pdf
Oldham, J. & Radford, J. (2011).Secondary SENCO leadership: a universal or specialist role? [Elektronisk version]. British Journal of Special Education, 38(3), 126-134.
Olsson, H. & Sörensen , S. (2001). Forskningsprocessen. Kvalitativa och kvantitativa perspektiv. Stockholm: Liber.
Persson, B. (2001). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm. Liber.
Persson, B. (2007). Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. Stockholm. Liber. Poon‐McBrayer, K. F. (2012). Implementing the SENCO system in Hong Kong: an initial
investigation [Elektronisk version]. British Journal of Special Education, 39(2), 94-101.
Rosen-Webb, S. (2011). Nobody tells you how to be a SENCO [Elektronisk version]. British Journal of Special Education, 38(4), 159-168.
Ryen, A. (2004). Kvalitativ intervju – från vetenskapsteori till fältstudier. Stockholm: Liber. Sahlin, B. (2004). Utmaning och omtanke. En analys av handledning som en utvidgad
specialpedagogisk funktion i skolan med utgångspunkt i tio pionjärers berättelser.
Doktorsavhandling. Stockholms universitet, Lärarhögskolan i Stockholm, Institutionen för individ, omvärld och lärande.
Svenska Unescorådet (2006). Salamancadeklarationen och Salamanca + 10. 2/2006. Stockholm: Svenska Unescorådet.
SFS 2010:800. Skollagen. Stockholm: Sveriges Riksdag.
SFS 2011:688. Förordning om ändring i förordningen (2011:186) om ändring i förordningen (2010:542) om ändring i förordningen (2010:541) om ändring i högskoleförordningen (1993:100). Stockholm: Regeringen.
Skidmore, D. (2004). Inclusion: The Dynamic of School Development. Maidenhead: Open University Press.
48
Skolverket (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket (2013). Särskilt stöd i grundskolan. PM, Dnr. (71-2013:28).
Skolverket (2014). Skolverkets allmänna råd med kommentarer. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram. Stockholm: Skolverket.
SOU 1999:63. Att lära och leda. En lärarutbildning för samverkan och utveckling. Hämtad 1 maj 2015 från http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/24676
Szwed, C. (2007a). Remodelling policy and practice: the challenge for staff working with children with special educational needs [Elektronisk version]. Educational Review, 59(2): 147-60.
Szwed, C. (2007b). Managing from the middle? Tensions and dilemmas in the role of the primary school special educational needs coordinator [Elektronisk version]. School Leadership and Management, 27(5):437-51.
Söder, M. (1982), Handikappbegreppet – en analys utifrån WHO:s terminologi och svensk debatt, Beredningsgruppen för internationella handikappåret 1981, Uppsala,
Socialdepartementet.
Tideman, M. (2000), Perspektiv på funktionshinder & handikapp. Lund. Studentlitteratur. Tomomi, S. A. N. A. G. I. (2007). Rethinking the concept of “Special Educational Needs”. 千葉
大学教育学部研究紀要, 55, 1-5.
Trost, J. (2005). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.
UNICEF Sverige (2009). Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. Stockholm: UNICEF Sverige.
UNESCO (1990). W.C.E.F.A. Final Report. World Conference on Education for All: Meeting basic learning needs. 5-9 mars 1990. Jomtien, Thailand. New York : Inter –Agency Commission for the World Conference on Education for all.
Utbildnings- och kulturdepartementet. (2006). Faktablad om budgetpropositionen 2007.
49
Vernersson, I-L. (2007). Specialpedagogik i ett inkluderande perspektiv. Lund: Studentlitteratur. Vetenskapsrådet. (2011). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie 2011:1.
Wallén, G. (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.
World Education Forum (2000). The Dakar Framework for Action. Education for All: Meeting our Collective Commitments. Dakar, Senegal, 26-28 april 2000.
York‐Barr, J., Sommerness, J., Duke, K., & Ghere, G. (2005). Special educators in inclusive education programmes: reframing their work as teacher leadership [Elektronisk version]. International Journal of Inclusive Education, 9(2), 193-215.
Åman, K. (2006). Ögonblickets pedagogik: yrkesgrupper i samtal om specialpedagogisk kompetens vid barn- och ungdomshabiliteringen. Doktorsavhandling, Stockholms universitet, Pedagogiska institutionen.
50 Bilaga 1: Frågeguide
Frågeguide:
1. Vilka ämnen undervisar du i?
2. I vilka årskurser går de elever som du arbetar med för närvarande?
3. Vilken är din utbildning?
4. Hur länge har du arbetat som grundskollärare?
5. Hur länge har du arbetat på den här skolan?
6. Hur gammal är du?
7. Vad kommer du att tänka på när du hör ordet ”specialpedagog”?
8. Känner du till vilka en specialpedagogs arbetsuppgifter är i skolan? Var har du i så fall fått den informationen?
9. Vilka arbetsuppgifter anser du att en specialpedagog utför i skolan och hur uppfattar du de arbetsuppgifterna?
10. Vilka arbetsuppgifter anser du vara viktigast att en specialpedagog utför i skolan?
11. Vad anser du vara den största skillnaden mellan yrkesrollen som speciallärare och specialpedagog i skolan?
12. Känner du till hur det specialpedagogiska stödet är organiserat på den skola där du arbetar för närvarande? Kan du i så fall beskriv det?
51
13. Om det inte finns någon specialpedagog på din nuvarande arbetsplats, kan du i så fall beskriva vem eller vilka som i så fall ansvarar för de specialpedagogiska arbetsuppgifterna på skolan?
14. Minns du när du senast hade kontakt med en specialpedagog i ditt arbete?
15. Vem tog kontakt?
16. Vad kunde specialpedagogen hjälpa till med?
17. Vilka förväntningar upplever du att du har på specialpedagogrollen i skolan?
18. Hur upplever du att de förväntningarna infrias?
19. Anser du att specialpedagogen som yrkesroll behövs i skolan?
20. Om du fick önska fritt – vilket typ av stöd anser du att rollen som specialpedagog skulle innehålla i skolan?
52 Bilaga 2: Missivbrev
Missivbrev 2014-12-11 Grundskollärares förväntningar på specialpedagogrollen - en intervjustudie
Hej! Jag går Specialpedagogprogrammet på Mälardalens högskola i Västerås. Under sista delen av utbildningen ska jag genomföra en intervjustudie som ligger till grund för ett självständigt arbete, en magisteruppsats. Jag som genomför studien heter Ulrika Hedman Norén. Jag är grundskollärare i år 4-9 med inriktning svenska, engelska och svenska som andraspråk. Jag undrar om jag får intervjua dig om dina tankar om specialpedagogers roll i skolan?
Med intervjustudien hoppas jag kunna få en mer ingående kunskap om förväntningarna på specialpedagogrollen hos några grundskollärare på fem skolor. Deltagandet i studien är
naturligtvis frivilligt. Det innebär att även om du tackat ja till att delta i studien och sedan ändrar dig, kan du när som helst tacka nej till fortsatt deltagande.
Varje intervju beräknas ta cirka 45 minuter och sker med en deltagare i taget på din arbetsplats. Intervjuerna kommer att spelas in på i-pad och sedan transkriberas av mig.
Intervjusvaren kommer att behandlas med full konfidentialitet. Den konfidentiella behandlingen av intervjusvaren innebär att identiteten på skolor och enskilda deltagare aldrig röjs eller
missbrukas. När intervjun är transkriberad kommer jag att maila utskriften till dig för att ge dig möjlighet att återkomma du har några kommentarer. Resultaten av studien kommer du att kunna få ta del av i den färdiga uppsatsen via mig.
Jag kommer att kontakta dig 2014-12-15 via telefon eller mejl för att höra om du vill delta i studien och för att i så fall hitta en tid som passar dig för en intervju under nästa vecka. Jag är mycket tacksam för din medverkan!
Med vänlig hälsning, Ulrika Hedman Norén, studerande på Mälardalens högskola, Västerås, annaulrikahedman@hotmail.com, 073-741 32 14