4. Diskussion
4.2 Metoddiskussion
Som tidigare nämnts användes bekvämlighetsurval i denna studie, vilket gör att resultatet inte går att applicera på målpopulationen (Hassmén & Hassmén 2008, s. 94 och 143). Ett
slumpmässigt urval hade lett till ett mer pålitligt och generaliserbart resultat, dock fanns inte den tiden som krävdes för att göra detta. En bild kan ändå ges av hur det ser ut i
urvalsgruppen, genom detta går det att bilda sig en uppfattning om hur det skulle kunna se ut om en annan urvalsmetod använts.
Tanken från början var att deltagare skulle vara från olika områden, där socioekonomin skiljer sig. Då tanken var att se om sambandet såg annorlunda ut beroende på vilket område
deltagarna bodde i. För att göra enkätundersökningen på eleverna i respektive skola behövdes ett godkännande av antingen rektor eller lärare (Vetenskapsrådet 2002, s. 6). Många svarade inte och någon skola tackade nej till att delta i studien. Detta tillsammans med
tidsbegränsning gällande utdelningen av enkäten resulterade i att de skolor som var med i studien låg i samma kommun. Hade fler deltagare kommit från olika områden hade resultatet troligtvis sett annorlunda ut och i större utsträckning kunnat generaliseras till andra områden. Vilket hade kunnat ge en bredare bild av hur det ser ut i olika områden.
Något vi inte hade kännedom om innan utdelningen av enkäten var att en av de kommunala skolorna som var med i studien var en profilskola, med inriktning idrott. Vilket skulle kunna haft en påverkan på vårt resultat när det kommer till sambandet mellan socioekonomi och fysisk hälsa. Denna tanke grundandes i att dessa elever generellt sett, med stor sannolikhet är mer fysisk aktiva än elever från skolor utan idrottsinriktning.
Något som kan ha påverkat validiteten och resultatet negativt är att två egna enkätfrågor skapades samt att vissa svarsalternativ ändrades (ibid, s. 145). En risk med detta är att
31
använts. Majoriteten av de frågor som är med i enkäten är dock hämtade från befintliga enkäter. Frågorna är redan granskade och testade i tidigare undersökningar och stärker på så sätt validiteten av enkäten i denna studie. (Hassmén & Hassmén 2008, s. 124 & 145)
Något som kunde gjorts annorlunda är att dela ut enkäten på lika villkor i alla klasser, alltså av samma personer, vilket hade resulterat i högre reliabilitet (ibid, s. 100). Detta hade kunnat lösas genom att alla lärare delade ut enkäterna och att de då innan utdelningen informerades om vad de skulle svara på de frågor som kunde tänkas vara problematiska. Eller om det hade gått att lösa så att författarna hade kunnat var med vid utdelningen i alla klasser. Om detta gjorts hade resultatet blivit mer tillförlitligt då respondenterna med säkerhet hade kunnat få samma svar på eventuella frågor angående enkäten (ibid, s. 130). Dock var författarna med vid majoriteten av utdelningarna av enkäterna, vilket istället minskar risken för interna bortfall samt stärker reliabiliteten i studien (ibid, s. 100).
Det är svårt att skapa en enkät där alla deltagare uppfattar, tolkar och förstår frågorna på rätt sätt. Trots att ett enkelt språk användes i enkäten var det deltagare som ändå hade svårt att förstå frågorna på grund av bristande kunskaper i det svenska språket. Därför var det positivt att närvara vid utdelningen av enkäten i den mån det gick.
Nackdelen med att använda enkät som datainsamlingsmetod är att det inte går att veta om respondenterna talar sanning. Det finns stor risk för social önskvärdhet gällande vissa variabler som exempelvis rökning, vikt och socioekonomi. Detta kan ha lett till interna
bortfall samt ett snedvridet resultat. (Hassmén & Hassmén 2008, s. 142 & 146) För att minska risken för social önskvärdhet gällande dessa faktorer informerades deltagarna om att
enkätsvaren var anonyma samt att ingen utomstående skulle få ta del av svaren.
Alla elever som gick i respektive klass var inte närvarande vid besvarandet av enkäten vilket ledde till externa bortfall. Trots detta var svarsfrekvensen hög (77 procent), vilket har en positiv påverkan på resultatet. Då urvalsgruppen var stor minskade risken för typ-2 fel, att förkasta nollhypotesen fastän den är sann (Eljertsson 2012, s. 123). Svarsfrekvensen på varje fråga var hög vilket ledde till lågt internt bortfall, som resulterar i att urvalsgruppen fortsatte att vara stor även vid analys.
32
Något som upptäcktes efter datainsamlingen var att vissa enkätenfrågor hade kunnat göras annorlunda, då dessa kan ha haft en negativ påverkan på resultatet. Frågorna angående bostadsområde och typ av boende blev problematiskt då flera av deltagarna hade
vårdnadshavare som bodde separat. Vilket ledde till att deltagarna då bodde i olika områden och i olika typer av bostäder. Detta kan vara negativt då alla deltagare förmodligen inte kan svara det sanna svaret på frågorna vilket i detta fall lett till interna bortfall. För att undvika detta bortfall hade justeringar kunnat göras genom att lägga till ytterligare frågor, en fråga gällande var vårdnadshavare 1 respektive 2 bor samt vilken typ av bostad båda har.
Det är svårt att genom frågor om semester, datorer och bilar få en exakt bild av hur en
deltagares socioekonomi och materiell välfärd ser ut. Vilket skulle kunna leda till missvisade resultat. Det behöver inte alltid betyda att en deltagare har det gott ställt hemma på grund av att familjen äger en bil. Bor individen exempelvis i Stockholms innerstad är familjen kanske inte i behov av någon bil eller familjen kanske istället ur miljösynpunkt väljer att åka
kommunalt. Hur många datorer en familj äger skulle inte behöva bero på hur gott ställt familjen har det. Familjen har kanske köpt billiga datorer, eftersom det i dagsläget finns det datorer i många olika prisklasser. När det kommer till semestrar så uppstod frågor kring vad som räknas som semester. Om det endast gällde utlandsresor eller även resor inom Sverige. Vad som räknas som semester är något som borde ha retts ut på innan utdelandet av
enkäterna. Detta hade underlättat för respondenterna och inte påverkat deras svar.
FAS-skalan som användes för att mäta ovanstående faktorer är dock ett befintligt mätinstrument. Vilket är positivt för denna studie då skalan bland annat är framtagen av WHO och används i många tidigare studier och stärker på så sätt validiteten. (Currie et al. 2004; Fismen et al. 2014; Fismen et al. 2016; Skårdal et. al 2014)
För att få en rättvisare bild av sambandet mellan socioekonomi, kostvanor och fysisk hälsa bland ungdomar skulle det vara bra att undersöka andra indikatorer på socioekonomi. Då ungdomars socioekonomi är baserat på familjens, skulle dessa mätinstrument kunna vara utbildningsnivå, typ av jobb samt inkomst. Dock var det något som valdes att inte tas med då deltagarna skulle haft svårt att besvara dessa frågor, vilket förmodligen skulle ha resulterat i interna bortfall. (Currie et al. 2004, s. 14) Om dessa mätinstrument skulle användas, krävs det förmodligen att exempelvis föräldrarna svarar på frågor om socioekonomi och ungdomarna på frågor gällande fysisk hälsa och kost.
33
Något annat som blev problematiskt angående frågor om socioekonomi var när deltagare hade sin riktiga familj i ett annat land men sina nuvarande vårdnadshavare i Sverige. Här väcktes frågan kring vilken familj individen skulle utgå ifrån, något som inte diskuterades innan. Detta förtydligades genom att ändra svarsalternativen mamma och pappa till vårdnadshavare 1 och 2, vilket ökade möjligheten för respondenterna att besvara frågan oavsett hur
familjerelationerna såg ut.
Några av frågorna angående kostvanorna kan vara svårtolkade, exempelvis frågorna om fullkorn/fibrer samt halvfabrikat/snabbmat. Då alla möjligtvis inte vet vad som räknas som halvfabrikat, snabbmat eller fullkorn/fibrer. För att underlätta och förtydliga för deltagarna vad som menades lades det till en beskrivande text intill dessa. Något som kan ha haft en positiv betydelse på resultatet då deltagarna förhoppningsvis förstod bättre och på så sätt gav mer adekvata och pålitliga svar.
4.3 Förslag på fortsatt forskning
Det skulle vara intressant att fortsätta bedriva forskning gällande den sista frågeställningen, då den inte gick att besvara. Att undersöka sambandet mellan dessa faktorer i olika områden skulle kunna ge information om hur det ser ut i olika områden och om det finns några skillnader. En sådan studie skulle kunna ligga till grund för att klargöra var förändring behöver ske, för att alla områden ska kunna bli mer jämställda när det kommer till just fysisk hälsa och kostvanor.
Som fortsatt forskning på sambandet mellan socioekonomi, kostvanor och fysisk hälsa skulle en studie angående könsskillnader vara intressant att genomföra. För att se om det ser olika ut beroende på kön eller om detta inte har någon påverkan. Vilket skulle kunna leda till en djupare och tydligare bild över hur det ser ut i befolkningen samt för varje enskilt kön.
Det vore även av intresse att utöka undersökningen genom att ta med andra faktorer på socioekonomi, som exempelvis inkomst, utbildning och typ av arbete. Då detta skulle kunna ge en mer sanningsenlig och rättvis bild av en persons socioekonomi. Dock skulle det behövas en annan urvalsgrupp och metod för att kunna göra en sådan studie.
34
Slutsats
Vissa svaga samband kunde ses mellan den fysiska hälsan och socioekonomin bland
ungdomarna i årskurs 9. Utifrån detta samband kunde nollhypotesen i viss mån förkastas då det fanns stöd för forskningshypotesen. För kostvanor och socioekonomi kunde inga
signifikanta samband noteras för ungdomarna i årskurs 9 vilket ledde till falsifiering av forskningshypotesen gällande denna frågeställning. Inget resultat för skillnader i bostadsområde kunde tas fram. Uttalande om kausalitet kan inte ske, då studien är en tvärsnittsstudie.
35
Käll- och litteraturförteckning
Andersson, E., Broman, G., Börjesson, M., Egholt, P., Ekblom Bak, E., Ekblom, Ö., Fredriksson, M., Hultgren, S., Kallings, L., Kierkegaard, S., Lindberg, T., Nilsson, J., Oddsson, K., Ovendal, A., Rönquist, G., Strand, L., Söderlund, K., Thedin Jakobsson, B., Wahlgren, L. & Wedman, I. (2015). Hälsotest, Gymnastik- och idrottshögskolan. Stockholm: GIH.
Bengtsson, K. & Klasen McGrath, M. (2016-06-08). Övervikt och Fetma hos barn, 1177 Vårdguiden.
https://www.1177.se/Stockholm/Fakta-och-rad/Sjukdomar/Overvikt-och-fetma-hos- barn/?ar=True [2017-04-25]
Berg, U. & Ekblom, Ö. (2015-03-02). Fysisk aktivitet för barn och ungdomar. I: FYSS 2015 –
fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens
folkhälsoinstitut.
http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/FYSS-kapitel_Barn-och-ungdomar.pdf [2017-05- 10]
Berg, U. & Ekblom, Ö. (2016-08-16). Fysisk aktivitet för barn och ungdomar. I: FYSS 2015 –
fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling. Stockholm: Statens
folkhälsoinstitut.
http://fyss.se/wp-content/uploads/2015/02/Rekommendationer-om-fysisk-aktivitet- f%C3%B6r-barn-och-ungdomar.pdf [2017-04-16]
BORIS, Barn Obesitas register i Sverige. Om barnfetma. Stockholm: Stockholms läns landsting och Sveriges kommuner och landsting.
http://www.e-boris.se/barnfetma/om-barnfetma/ [2017-03-20]
Borraccino, A., Lemma, P., Iannotti, R., Zambon, A., Dalmasso, P., Lazzeri., G, Giacchi, M. & Cavallo, F. (2009). Socioeconomic Effects on Meeting Physical Activity Guidelines: Comparisons among 32 Countries. Medicine And Science In Sports And Exercise, 41(4), ss. 749-756.
36
Boyce, W., Torsheim, T., Currie, C. & Zambon, A. (2006). The Family Affluence Scale as a Measure of National Wealth: Validation of an Adolescent Self-Report Measure. Social
Indicators Research, 78(3), s. 473–487.
Bremberg, E., Slättman, H. & Alarcón, P. (2015). Skillnadernas Stockholm, kommissionen för
ett socialt hållbart. Stockholm: Stockholms stad.
Burström, B., Schultz, A., Burström, K., Fritzell, S., Irestig, R., Jensen, J., Lynöe, N., Marttila. A. & Sun, S. (2007). Hälsa och livsvillkor bland socialt och ekonomiskt utsatta
grupper i Stockholms län. Stockholm: Centrum för Folkhälsa.
Carlson, J. (2014). Folkhälsan i Sverige: Årsrapport 2014. Solna: Folkhälsomyndigheten.
Currie, C., Roberts, C., Morgan, A., Smith, R., Settertobulte, W., Samdal, O. & Barnekov- Rasmussen, V. (2004). Young people´s health in context – Health behaviour in school-aged children (HBSC) study: international report from the 2001/2002 survey. Health Policy for
children and adolescent.
Currie, C., Zanotti, C., Morgan, A., Currie, D., de Looze, M., Chris Roberts, C., Oddrun Samdal, O., Smith, O. & Vivian Barnekow, V. (2012). Social determinants of health and
well-being among young people: Health behaviour in school-aged children (HBSC) study: International Report from 2009/2010 Survey. WHO Regional O¢ce for europé.
Danielson, M. (2006). Svenska skolbarns hälsovanor 2005/2006. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut.
Darmon, N. & Drewnowski, A. (2008). Does social class predict diet quality?. American
Journal Of Clinical Nutrition, 87(5), ss. 1107-1117.
Dynesen, AW., Haraldsdóttir, J., Holm, L. & Astrup, A. (2003). Sociodemographic
differences in dietary habits described by food frequency questions - results from Denmark.
European Journal of Clinical Nutrition, (57)12, ss. 1586–1597.
37
Engkvist, R. & Moberg, U. (2014). Segregation i Stockholmsregionen, kartläggning med
EquiPop. Stockholms läns landsting & statistiska centralbyrån.
Fismen, A., Smith, O., Torsheim, T. & Samdal, O. (2014). A school based study of time trends in food habits and their relation to socio-economic status among Norwegian
adolescents, 2001-2009. International Journal Of Behavioral Nutrition And Physical Activity, 11(115), ss. 1-10.
Fismen, A., Smith, O.F., Torsheim, T., Rasmussen, M., Pedersen Pagh, T., Augustine, L., Ojala, K. & Samdal, O. (2016). Trends in Food Habits and Their Relation to Socioeconomic Status among Nordic Adolescents 2001/2002-2009/2010. Plos One, (11)2, ss. 1-15.
Folkhälsoinstitutet. (2005). Kunskapsunderlag Målområde 9, ökad fysisk aktivitet. Stockholm: Statens folkhälsoinstitut
Folkhälsomyndigheten. (2016). Folkhälsan i Sverige 2016, årlig rapportering. Solna: Folkhälsomyndigheten.
Galobardes, B., Lynch, J., Smith, G.D. (2007). Measuring socioeconomic position in health research. British Medical Bulletin, 81-82(1), ss. 21-37.
Groth, M.V., Fagt, S. & Brøndsted, L. (2001). Social determinants of dietary habits in Denmark. European Journal of Clinical Nutrition, (55)11, ss. 959-966.
Hassmén, N. & Hassmén, P. (2008). Idrottsvetenskapliga forskningsmetoder. 1. Uppl. Stockholm: SISU Idrottsböcker.
Hiscock, R., Bauld, L., Amos, A., Fidler, J.A. & Munafò, M. (2011). Socioeconomic status and smoking: a review. Annals of the new york academy of sciences, ss. 107–123. DOI: 10.1111/j.1749-6632.2011.06202.x
Juneau, C.E., Sullivan, A., Dodgeon, B., Cote, S., Ploubidis, G.B. & Potvin, L. (2014). Social class across the life course and physical activity at age 34 years in the 1970 British birth cohort. Annals Of Epidemiology, 24(9), ss. 641-647.
38
Laaksonen, M., Rahkonen, O., Karvonen, S. & Lahelma, E. (2005). Socioeconomic status and smoking: Analysing inequalities with multiple indicators. European Journal of Public Health, 15(3), ss. 262-269.
Laerd statistics. (2013). Testing for Normality using SPSS Statistics.
https://statistics.laerd.com/spss-tutorials/testing-for-normality-using-spss-statistics.php [2017-05-04]
Lagerros Trolle, Y. & Rössner, S. (2015). Fysisk aktivitet vid övervikt och fetma. I: FYSS
2015 – fysisk aktivitet i sjukdomsprevention och sjukdomsbehandling.
Lindgren, M., Börjesson, M., Ekblom, Ö., Bergström, G., Lappas, G. & Resengren, A. (2016). Physical activity pattern, cardiorespiratory fitness, and socioeconomic status in the SCAPIS pilot trial — A cross-sectional study. Preventive Medicine Reports, ss. 44-49. DOI:
10.1016/j.pmedr.2016.04.010
Lindgren S. (2011). Tobak En skrift om tobak och hur man slutar röka. Stockholm: Hjärt- Lungfonden.
Livsmedelsverket. (2012). Riksmaten – vuxna 2010–11 - Livsmedels- och näringsintag bland
vuxna i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket.
Livsmedelsverket (2016-09-23) Barn 2–17 år.
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/barn-och- ungdomar/barn-2-18-ar [2017-03-31].
Livsmedelsverket (2016-09-02) Övervikt och fetma.
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/sjukdomar-allergier-och- halsa/overvikt-och-fetma [2017-04-02].
Livsmedelsverket (2016-03-10). Fullkorn – råd.
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra- mat-hitta-ditt-satt/fullkorn_rad [2017-03-31].
39
Livsmedelsverket (2017-03-10) Grönsaker och frukt - råd.
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/rad-om-bra- mat-hitta-ditt-satt/gronsaker-och-frukt---rad [2017-03-31].
Livsmedelsverket (2017-03-06) Vegetarisk mat till barn.
https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad-och-matvanor/barn-och- ungdomar/vegetarisk-mat-till-barn [2017-03-31].
Lundquist, Å. (2014). Skillnader i livsvillkor och hälsa i Göteborg. Göteborg: Göteborgs stad
Mackenbach, J.P., Cavelaars A.E., Kunst A.E. & Groenhof F. (2000). Socioeconomic inequalities in cardiovascular disease mortality - An international study. European Heart
Journal, 21(14), ss. 1141-1151
Mattisson, I. (2016). Socioekonomiska skillnader i matvanor i Sverige. Livsmedelsverket.
Miklánková, L., Gorny, M. & Klimesova. I. (2016). The relationship between the family's socio-economic status and physical activity level of pre-school children. Trends In Sport
Sciences, 4(23), ss. 193-202.
Nordiska ministerrådet. (2012). Nordiska näringsrekommendationer – rekommendationer om
näring och fysisk aktivitet. Stockholm: Enskede.
Ortega, F.B., Ruiza, J.R., Labayend, I., Hurtig-Wennlöfe, A., Harro, J., Kwak, L., Oja, L., Merenäkkh, L., Veidebaumg, T. & Sjöström, M. (2012). Role of socio-cultural factors on changes in fitness and adiposity in youth: A 6-year follow-up study. Nutrition, Metabolism
and Cardiovascular Diseases, 23(9), ss. 883–890.
Pallant, J. (2016). SPSS, survival manual. 6. uppl. Maidenhead: Open University Press. Pellmer, K., Pellmer, B. & Wramner, B. (2012). Grundläggande folkhälsovetenskap. 3. uppl. Stockholm: Liber AB
40
Pellmer, K. & Wramner, B. (2007). Grundläggande folkhälsovetenskap. 2. uppl. Stockholm: Liber AB.
Persson, A. (2013). Övervikt bland barn har blivit en klassfråga. Dagens nyheter, 15 september.
Rawshani, A., Svensson, A.M., Rosengren, A., Eliasson, B. & Gudbjomsdottir, S. (2015). Impact of Socioeconomic Status on Cardiovascular Disease and Mortality in 24,947 Individuals With Type 1 Diabetes. Diabetes Care, 38(8), ss. 1518-1527.
Shephard, R.J. & Balady, G.J. (1999). Exercise as cardiovascular therapy. Circulation, 99(7), ss. 963-972.
Skårdal, M., Western, I.M., Ask, A. & Øverby, N. (2014). Socioeconomic differences in selected dietary habits among Norwegian 13–14 year-olds: a cross-sectional study. Food &
Nutrition Research, (58)0, ss 1–8.
Statistiska centralbyrån. (1982). Socioekonomisk indelning (SEI). Stockholm: SCB.
http://www.scb.se/statistik/_publikationer/OV9999_1982A01_BR_X11%C3%96P8204.pdf [2017-03-20].
Sveriges kommuner och landsting. (2016-05-16). Centrala begrepp inom folkhälsa.
https://skl.se/halsasjukvard/folkhalsa/sklsarbetemedfolkhalsa/centralabegreppinomfolkhalsa.8 857.html [2017–03-20]
Vereecken, C., Inchley, J., Subramanian, S., Hublet, A. & Maes, L. (2005) The relative influence of individual and contextual socio-economic status on consumption of fruit and soft drinks among adolescents in Europé. European Journal Of Public Health. (15)3, ss. 224–232.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Wamala S. (2012). Stillasittande och ohälsa - en litteratursammanställning. Östersund: Statens folkhälsoinstitut.
41
Watts, A.W., Mason, S.M., Loth, K., Larson, N. & Neumark-Sztainer, D.
(2016). Socioeconomic differences in overweight and weight-related behaviors across adolescence and young adulthood: 10-year longitudinal findings from Project EAT.
Preventive Medicine, 87, s. 194-199.
World Health Organization. (2014-08). Mental health: a state of well-being. http://www.who.int/features/factfiles/mental_health/en/ [2017-04-28].
World Health Organization. Health topics, child health. http://www.who.int/topics/child_health/en/ [2017-04-28].
World Health Organization. (2014-10-29). Commission on Ending Childhood Obesity, facts
and figures on childhood obesity.
http://www.who.int/end-childhood-obesity/facts/en/ [2017-04-28].
World Health Organization. (2008). Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation, jämlikhet
i hälsa genom påverkan av de sociala bestämningsfaktorerna. Stockholm: Statens
folkhälsoinstitut.
World Health Organization. Social determinants of health, key concepts.
http://www.who.int/social_determinants/thecommission/finalreport/key_concepts/en/ [2017- 05-02].
Yrkesföreningar för fysisk aktivitet (04–2016). Kommentar till: Rekommendationer om fysisk
aktivitet för barn och ungdomar (0–17 år).
http://www.yfa.se/wp-content/uploads/2016/08/Kommentar-om-stillasittande- _Final160418.pdf [2017-05-25].
Bilaga 1
Litteratursökning
Syfte och frågeställningar:
Syftet med studien är att undersöka om det finns något samband mellan socioekonomi, den fysiska hälsan och kostvanor hos ungdomar i årskurs 9 i olika skolor i Stockholms län.
• Finns det något samband mellan socioekonomi och den fysiska hälsan hos ungdomar i årskurs 9?
• Finns det något samband mellan socioekonomi och kostvanor hos ungdomar i årskurs 9? • Skiljer sig sambandet mellan socioekonomi, den fysiska hälsan och kostvanor beroende
på bostadsområde?
Vilka sökord har du använt?
social class, diet habits, adolescent, social status, socioeconomic status, fast food, diet, the family affluence scale, socioeconomic, smoking, physical health, physical activity, material wealth,
Var har du sökt?
Discovery-databasen, PubMed, Google Scholar, Google, källförteckningen i tidigare studier.
Sökningar som gav relevant resultat
Discovery-databasen: ”Social class and diet habits and adolescent”, “socioeconomic and smoking” ”Socioeconomic and physical health”, “social class and physical activity”,
Källförteckningen i tidigare studier: ”Does social class predict diet quality?”, PubMed: ”Social class or social status or socioeconomic status and fast food and adolescent”, ”The family affluence scale”, Google Scholar : “the family affluence scale and the relation to physical activity”
Kommentarer
Det fanns relativt mycket information gällande detta ämne. Men det var svårt att hitta starka studier, med hög impact factor. Många studier var gjorda på vuxna medan det var svårare att hitta forskning för ungdomar.
Bilaga 2
Enkät
Vi studerar på Gymnastik- och Idrottshögskolan i Stockholm. Vi gör just nu en undersökning om hur socioekonomiska faktorer påverkar den fysiska hälsan och kostvanor hos ungdomar i årskurs 9 i olika områden i Stockholm. Det är frivilligt att svara på enkäten men vi uppskattar ditt deltagande!
Till dig som svarar på denna enkät:
➢ Du skall inte skriva ditt namn – dina svar kommer att hållas hemliga. ➢ Ingen utomstående kommer att få se ditt ifyllda frågeformulär. ➢ Läs frågorna i tur och ordning. Svara så ärligt du kan.
➢ Du ska endast sätta ETT kryss i en ruta på varje fråga annars kan vi inte räkna med ditt svar.
➢ Om det är svårt att välja bara ett svar, försök tänka på det som stämmer in bäst eller på det som stämmer för det mesta.