I följande avsnitt diskuteras studiens metodologiska utgångspunkter. Följt av en diskussion om urval och intervjuer samt bearbetning och analys. Slutligen redogörs huruvida studien uppfyllt kvalitetsaspekterna.
5.2.1 Metodologiska utgångspunkter
Syftet med studien var att undersöka individers upplevelser varför en kvalitativ intervjustudie med en fenomenologisk utgångspunkt ansågs vara lämplig. Å ena sidan går det genom en kvalitativ ansats att nå en djupare förståelse för individernas upplevelser. Å andra sidan fanns det risk för att våra egna subjektiva och förutfattade meningar kom att färga studiens arbetsprocess (Hartman, 2004). För att minimera detta har vi försökt hålla ett kritiskt förhållningssätt, och kontinuerligt ifrågasatt val av teoretisk referensram samt våra egna tankar och förförståelse om problemområdet. Därmed har vi försökt göra varje val till ett aktivt val med eftertänksamhet för studiens syfte.
Kritiker menar att kvalitativ forskning är för subjektiv, då det är respondenternas egna upplevelser som studeras (Bryman, 2011). I den här studien är det endast före detta deltagare av ett outplacementprogram som studerats, och det är således enbart deras upplevelser som lyfts fram. För att få fler perspektiv på outplacement kunde även outplacementprogrammets konsulter samt tidigare arbetsgivare intervjuats. På grund av studiens tidsspann, togs dock beslutet att undersöka deltagarperspektivet. Annan kritik som riktats mot kvalitativ forskning är att undersökningen ofta är ostrukturerad vilket gör att forskningen ofta brister i transparens (Bryman, 2011). Detta har försökt motverkats genom att det i metoden redogjorts för hur urvalet och bearbetningen av det empiriska materialet gått tillväga.
För att utforma syfte, frågeställningar och intervjuguide skapade vi först en teoretisk grund som senare kom att utvecklas och förändras i takt med att det empiriska materialet tog sig form. Studiens underlag av artiklar och litteratur är främst skrivna på 2000-talet, med undantag för vissa teorier och begrepp som myntats tidigare. Bryman (2011) förklarar att det inte går att bortse från “äldre” teorier på grund av de kan anses vara förlegade, och benämner dessa som “stora” teorier (grand theories). Stora teorier som till exempel identitet och lärande är djupt förankrade, vilket gör att de är aktuella än idag dock med viss modifiering. Vissa valda teorier i studien kan anses vara av psykologisk karaktär, dock anses dessa vara behjälpliga för att förstå lärande och utveckling utifrån ett individperspektiv.
5.2.2. Urval
Studiens respondenter har valts utifrån ett målinriktat urval (Bryman, 2001), där kriterier såsom att individen ska ha genomgått outplacementprogrammet de senaste två åren samt att de skulle vara verksamma i Östergötland har uppfyllts. För att minimera risken att kontaktpersonen skulle välja ut respondenter som kunde tänkas svara på ett visst sätt önskade vi att hen skulle skicka ut en intresseförfrågan till 30 personer som deltagit i deras outplacementprogram. Kontaktpersonen fick ta första kontakten med respondenterna för att PuL (Personuppgiftslagen SFS 1998:204) skulle kunna följas. Därefter fick de personer som var intresserade av att delta kontakta oss direkt. Vi anser att detta ökade respondenternas frivillighet, och konfidentialitet då kontaktpersonen inte vet vilka som deltagit i studien. Detta tror vi även bidragit till att respondenterna känt sig mer bekväma vid intervjusituationen och därmed kunnat prata mer obehindrat kring sina upplevelser av outplacementprogrammet. Problematiken med ovan tillvägagångssätt är att respondenterna har fått välja om de velat
delta, då vi inte själva haft möjlighet att välja dem. Nu föll sig en positiv respons, men hade det inte varit åtta till tio personer som anmält sig intresserade av att delta i studien hade det behövts vidta andra åtgärder för att finna fler respondenter. Vad dessa åtgärder hade varit hade författarna diskuterat och tagit ställning till om sådan situation uppstått.
Syftet med formuläret (se bilaga 2) var att presentera respondenterna mer individuellt för att förtydliga det urval som introducerades i metodkapitlet (Patel & Davidson, 2011). Detta skulle i sin tur bidra med en djupare kontext för att öka förståelsen av de redovisade citaten. Alla utom en respondent gav sitt godkännande till att information om dem presenterades i studien. Då en respondent inte godkände individuell presentation togs beslutet att göra en mer övergripande tabell (se tabell 1, kapitel 4). Således kunde syftet att förtydliga urvalet uppfyllas ändå. Beslutet att delge bakgrundsinformationen i resultatredovisningen i stället för i metodkapitlet grundar sig i att informationen i tabellen är baserad på vad som framkommit i det ovan nämnda formuläret samt intervjuerna.
5.2.3. Intervjuer
Författarna av studien var medvetna vid intervjusituationerna, att problemområdet kunde vara ett känsligt ämne. Därmed var vi förberedda på att frågorna i intervjuguiden kunde väcka starka känslor hos respondenterna, och vi betonade att de när som helst kunde avbryta intervjun eller hoppa över frågor. Vi blev positivt överraskade över hur öppna respondenterna var under intervjusituationen, men mycket av det som personerna delade med sig av har vi av etiska skäl inte tagit med i resultatet. Dock vi vill belysa att studien har givit mycket mer än vad resultatet visar, vilket har haft en bidragande roll till vår personliga utveckling. Som Kvale och Brinkmann (2014, s. 49) säger så kan “en intervju vara en lärprocess för både för intervjuaren och för intervjupersonen”.
Pilotstudien genomfördes med syftet att förbättra och utveckla intervjuguiden samt vår intervjuteknik (Bryman, 2011). Dock hade intervjuguiden nog kunnat förbättras ytterligare om vi hade förintervjuat en person som faktiskt genomgått programmet, i stället för en tidigare kurskamrat som ej hade det. Respondenterna har påpekat att intervjuguiden innehöll många frågor (34 st.). Det var ett aktivt val då vi tog beslutet att genomföra intervjuerna var för sig, och ville säkerställa att vi ställde samma frågor för att underlätta bearbetning och analys. I vissa intervjuer har det behövts många frågor för att driva intervjun framåt, medan andra respondenters utsagor täckt flertalet frågor vid en fråga. Valet att genomföra intervjuerna var för sig grundade sig i att vi var medvetna om att intervjusituationen kunde väcka känslor, och vi ville inte att respondenten skulle känna sig obekväm om vi var två. Vid de två tillfällena där vi båda var närvarande upplevde vi dock ingen märkbar skillnad i respondenternas interaktion. För att underlätta bearbetningen av det empiriska materialet spelades intervjuerna in. För många kan det upplevas obehagligt att spelas in, men i denna studie var det endast en respondent som vi upplevde kände sig något hämmad av diktafonen. Den intervju som råkade utför ett tekniskt missöde kunde kompletteras skriftligen av samma respondent, och anses således inte påverkat resultatet i negativ bemärkelse.
5.2.4 Bearbetning och analys
Patel och Davidson (2011) menar att respondentens upplevelser riskerar att analyseras felaktigt om transkriptionerna utesluter pauser, och bildar nya meningar genom kommatecken och punkter. Därför valde vi att transkribera ordagrant med punkter som markerar pauser samt annan kommentering som markerar ljud etcetera. Det har varit tidskrävande, men också nödvändigt för att bevara respondenternas känslor och tyngd i texten. Respondenterna
berättade om flera intressanta händelser och tankar men som inte varit relevanta för studien. Genom den valda analysmetoden, som har inspirerats av meningskoncentrering, har dessa utsagor kunnat koncentreras för att behålla kärnan, och sedan tematiserats för att slutligen kunna svara på studiens syfte och frågeställningar (Kvale & Brinkmann, 2014). De uttalanden som inte varit lika beskrivande har varit svårare att koncentrera, vilket har gjort att det blivit en viss obalans i resultatets citatfördelning då vissa respondenter varit mer illustrativa i sina svar. Dock vill vi betona att de exemplifierade citaten överlag delas av flertalet respondenter. Med tillägg av avvikande citat för att visa på variationen i respondenternas upplevelser. 5.2.5 Kvalitetsaspekter
För att uppskatta studiens tillförlitlighet tar studien avstamp från Brymans (2011) fyra kriterier: trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet samt möjlighet att styrka och konfirmera. Genom att följa Vetenskapsrådets (2011) etiska aspekter anser vi att studien kan ses som trovärdig. Vi har dock inte delgivit respondenterna transkriptionerna så att de kan bekräfta att vi uppfattat deras upplevelser och utsagor korrekt. Däremot har vi under intervjusituationen ställt följdfrågor och kontrollfrågor för att säkerställa att vi förstått vad de menar. Respondenterna kommer även få ta del av hela studien i PDF-format när den är avslutad. I resultatet har vi försökt presentera respondenterna och deras utsagor i enlighet med kontexten som citaten är hämtade ifrån för att ge en så rättvis bild av dem som möjligt.
Då denna kvalitativa studie fokuserat på ett litet antal deltagare av ett specifikt outplacementprogram går det inte att generalisera resultaten. Däremot menar Bryman (2011) att kvalitativa studier istället bedöms utifrån huruvida resultaten är överförbara i en annan kontext. I metoden presenteras hur vi gått till väga för att andra forskare ska kunna återskapa studien. De beslut vi tagit under forskningsprocessen har redogjorts i uppsatsen som i sin tur granskats av handledaren under hela studiens gång. Detta kan enligt Bryman (2011) stärka studiens pålitlighet. Som tidigare nämnts har den egna förförståelsen i den mån om möjligt försökts sättas åt sidan för att låta respondenterna utsagor tala för sig själva (Hartman, 2004). Vi har således inte medvetet agerat utifrån våra subjektiva och förutfattade meningar, och vi lämnar över till läsaren att styrka och konfirmera resultatet (Bryman, 2011).
Studien ämnar ge ökad kunskap för deltagarnas upplevelser av att delta i programmet, därav anser vi att studien uppfyller kriterierna för autenticitet (Bryman, 2011). Respondenterna har med egna ord fått beskriva sina upplevelser av outplacementprogrammet för att skapa en rättvis bild av deras tid i programmet. Studien kan genom respondenternas beskrivningar leda till att individer som genomgår ett outplacementprogram, eller står inför valet att påbörja programmet, får en ökad förståelse för vad ett outplacementprogram kan leda till. Studien uppfyller därmed kraven på pedagogisk samt katalytisk autenticitet. Utifrån resultatet av studien får även företag som erbjuder outplacementprogram som tjänst en ökad inblick i deltagarnas känslor och upplevelser av situationen de ställs inför. På så sätt kan företagen förändra eller stärka vissa delar av programmet, vilket Bryman (2011) benämner som taktisk autenticitet.