Metoddiskussion

Denna studie har behandlats ur kvalitativ metod och baseras på fyra individuella intervjuer. Likväl förekom en femte manlig respondent som kom att utveckla mina intervjufrågor utifrån dennes erfarenhet. Intervjufrågorna testades i en pilotintervju för att undersöka om valet av syfte och metod var rätt tillvägagångssätt. Individen kom att spela en betydande roll gällande utvecklandet av intervjuguiden således blev individen mitt behjälpliga instrument. Intervjun med individen exkluderades därför att studiens syfte relateras till kvinnliga individer.

Ytterligare valde jag att exkludera religiösa och kulturella därför att jag ville att

respondenterna självmant identifierar sig ur religiösa och kulturella kategorier dels för att möjligtvis hitta ett mönster vid analys av empirin men också för att individer möjligtvis har olika tolkningar gällande religion. Intervjuerna valdes att utföras genom en kvalitativ metod då denna metodik kan få fram mer öppna och utvecklande svar dessutom får jag som

forskare möjlighet att förändra och anpassa intervjufrågorna efter respondenterna. Meningen bakom denna studie var att undersöka intersektionen mellan kön – och genus samt sexualitet bland homosexuella kvinnor med assyrisk tillhörighet.

7

SLUTSATS

Sammanfattningsvis påvisar denna studie att det finns en hel del fördomar och förtryck mot homosexuella individer men även mot kvinnor. Samtidigt verkar det finnas en rädsla bland respondenter som intervjuats kring svårigheter och hinder i dennes liv det vill säga

svårigheter att leva öppet som homosexuell kvinna och de hinder som existerar i livet som kvinnorna lever idag. Respondenterna uppgav att ur ett intersektionellt perspektiv framställs den homosexuella kvinnan med assyrisk tillhörighet som den traditionella heteronormativa individen dock visar motsatt uttryck av den traditionella kulturen även om dem inte lever öppet som homosexuell. Respondenterna menar att motsatt uttryck betyder att dessa kvinnor bryter mot hegemoniska heteronormativitet. Med andra ord att vara lesbisk blir tydligt avvikande från det heteronormativa samhället. Något som kunde tydas utifrån intervjuerna var att de samtliga respondenter har ett kultur-betingat perspektiv där de uppfattade homosexualitet som något utanför samhället. Enligt min mening utövar heteronormativitet makt på så sätt att förtryckmekaniskmer tvingar den dominerande heteronormativa kulturen på förtryckta minoritetsgrupper som exempelvis homosexuella individer. Något som jag märkte av var att det var mycket svårare att finna forskning gällande homosexuella kvinnor med assyriskt tillhörighet som dels lever öppet som homosexuella men även kvinnor som inte lever öppet med sin homosexualitet.

REFERENSER Litteratur

Abbasian, S. (2003). Integration på egen hand. En studie av invandrande kvinnoföretagare i Sverige. Uppsala: Departement of Social and Economic Geography, s: 29-37

Ahrne, G & Svensson, P (RED.). (2012). Handbok i kvalitativa metoder. Malmö: Liber, s: 22- 24

Ambjörnsson, F. (2006). Vad är queer?. Stockholm: Natur och kultur, s: 15-17, 33-37,47-66, 51-52,92-10

Bryman, A. (2015). Samhällsvetenskapliga metoder. (2. Uppl.). Stockholm: Liber AB, s: 150,340,351–351, 194-195, 206, 268, 354-355, 369,376, 412-419, 428,528-529 Bogren, A. (2010). Ett delat samhälle - makt, intersektionalitet och social skiktning. Ur

Edling, C & Liljeros, F.(red). Ett delar samhälle- makt, intersektionalitet och social skiktning. (2010). Malmö: Liber AB, s: 97- 111, 112-118

Butler, J. (1990). Gender Trouble. Feminism and the Subversion of Identity. Routledge: Taylor & Francis Books Inc, s: 49-78

Butler, J. (2005). Könet brinner (Svensk uppl.). Stockholm: Bokförlaget Natur och Kultur, s: 59-66, 90-93

Butler, J. (2006). Genus ogjord. Kropp, begär och möjlig existens. (Svensk uppl.). Stockholm: Norstedts Akademiska Förlag, s: 11-21, 37-40, 50-56, 113- 126 Butler, J. (2007). Genus ogjort. Kropp, Begär och Möjlig existens. (Svensk uppl.).

Stockholm: Nordstedts Akademiska Förlag, s: 9-19, 197-200

Butler, J. (2007). Genus trubbel. Feminism och identitetens subversion. (Svensk uppl.). Göteborg: Daidalos AB, s: 55-66, 91-92, 162-170, 183-220, 205-231

Carlson, Å. (2001). Kön, kropp och konstruktion. En undersökning av den filosofiska grunden för distinktionen mellan kön och genus. Stockholm: Brutus Östlings Bokförlag Symposion AB, s: 18-21

Chancer, L. S & Xaviera Watkins, B (2009). Sociala positioner- en översikt. Lund: Studentlitteratur, s: 32-36

Claesson C-O, G. (2010). Kvinnan, mannen, tidsandan och den fria tanken. Förlag: Seveus, Stockholm, s: 260-263, 266-68

De los Reyes, P & Mulinari, D (2005). Intersektionalitet. Kritiska reflektioner över

(o)jämlikhetens landskap. Malmö: Liber AB, s: 15,25-27, 69-77,80-82,90-91,170-179 Edling, C & Liljeros, F.(red). (2010). Ett delat samhälle- makt, intersektionalitet och social

skiktning. Malmö: Liber AB, s: 8-15

Evertson, M. (2010). Ett delat samhälle - makt, intersektionalitet och social skiktning. Ur Edling, C & Liljeros, F.(red). ETT DELAT SAMHÄLLE- makt, intersektionalitet och social skiktning. (2010). Malmö: Liber AB, s:50-52

Foucault, M. (1993). Diskursens ordning. Eslöv: Brutus Östlings Bokförlag Symposion. s: 15- 59, 34-56

Foucault, M. (2002). Sexualitetens historia. (Band: 1, Viljan att vilja veta). Göteborg: Daidalos AB, s: 71, 91-110

Gagnon, J. H & Simon, W. (2005). Sexual Conduct. The Social Sources of Human Sexuality. Second edition. New York: Routledge, s:13-20

Holter, ø.G. (2005). Social theories for researching men and masculinitites: Direct gender hierachy and structural inequality. In M.S Kimmel, J. Hearn & R.W. Connell (Eds.), Handbok of studies on men and masculinitites. Thousand Oaks, CA: Sage, s:15-34 Jenkins, R. (2008). Social Identity. Third edition. New York: Routledge, s: 5-6, 28-38,156-

169, 184-200

Kvale, S., & Brinkmann, S. (2014). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB, s: 234, 241-242, 245,249

Mattsson, T. (2010). Intersektionalitet i socialt arbete: teori, reflektion och praxis. Malmö: Gleerups utbildning AB, s: 17-20, 43-45, 47-49, 48-49, 66-67

Mattsson, T. (2015) Intersektionalitet i socialt arbete. Teori, reflektion och praxis. 2 Uppl. Malmö: Gleerups Utbildning AB, s: 66-69

Lundahl, P. (1998). Lesbisk identitet. Stockholm: Carlsson, s: 237-239

Lundberg, T., Malmquist, A., Wurm, M. (red). (2017). HBTQ. Psykologiska perspektiv och bemötande, s: 104-107, 111-112

Repstad, P. (2007). Närhet och distans- Kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. 4.,[rev] uppl. Lund: Studentlitteratur, s: 13-14

Rosenberg, T. (2002). Queerfeministisk agenda. Stockholm: Atlas, s: 16-18, 23-27, 88-92 Sernhede, O. (2010). Ett delat samhälle - makt, intersektionalitet och social skiktning. Ur Edling, C & Liljeros, F.(red). Ett delat samhälle- makt, intersektionalitet och social skiktning. (2010). Malmö: Liber AB, s: 74-75

Svallfors, S. (2010). Klass. I Christofer Edling och Fredrik Liljeros (red.), Ett delat samhälle- makt, intersektionalitet och social skiktning. Stockholm: Liber AB, s: 31-49

Widerberg, K. (2007). Ur klassisk och modern samhällsteori. Andersen, H & Kaspersen, L. (red). (2007). Klassisk och modern samhällsteori. Lund: Studentlitteratur AB, s:440- 451

Wittig, M. (2007). Ur Butler, J. (2007). Genus trubbel. Feminism och identitetens subversion. (Svensk Uppl.). Göteborg: Daidalos AB, s: 183-220

ARTIKLAR

Andersson, L. (2011). The Female Immigrant Labour Supply: The Effect of an In-work Benefit. s: 198-227. Hämtat den 17 januari 2018 från:

https://search.proquest.com/docview/896167627/168A22E63565444BPQ/1?account id=12245

Avrahami, Dina (2007). Vi dansar inte på bordet. Lesbiska invandrarkvinnor i Sverige: stigmatisering & stolthet. Avhandling. Stockholm: Linköping Studies in Arts and Science. s: 23, 38, 40, 43-48, 57-63,67, 76-77, 86,104, 111, 121-127, 131, 136, 142, 155, 185-186,190, 201-213, 217, 235-240. Hämtat den 29 december 2017 från:

http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:17614/FULLTEXT01.pdf Baunach, D & Burgess, E. (2013) Sexual Identity in the American Deep South: The

Concordance and Discordance of Sexual Activity, Relationships, and Identities. Hämtat den 23 mars 2018 från:

https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00918369.2013.806179

Baxter, J. (2000). Disestablish yourself. The gay and lesbian Review. Hämtat den 25 februari 2018 från: http://go.galegroup.com/ps/retrieve.do?tabID=T004&resultListType=RESULT_LIS T&searchResultsType=SingleTab&searchType=AdvancedSearchForm&currentPositio n=1&docId=GALE%7CA63772897&docType=Book+review%2C+Brief+article&sort= DA- SORT&contentSegment=&prodId=GLS&contentSet=GALE%7CA63772897&searchId =R1&userGroupName=malard&inPS=true

Dahlstedt, M & Hertzberg, F. (2005). Demokrati på svenska? Om strukturell diskriminering och politiskt deltagande. Statens offentliga utredningar SOU 2005:112. Stockholm: Elander Gotab AB. s:9-15 Hämtat den 5 februari 2018 från:

https://books.google.se/books?id=cKOTiXOzxbgC&pg=PA74&lpg=PA74&dq=svensk a+invandrarskapet+diskriminering&source=bl&ots=QFY8Eeo8oZ&sig=S6LOZrSnvyj wcVUS5vOBjxh7Oyc&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjP0bCMko_ZAhWKFCwKHcKyB NIQ6AEIMjAC#v=onepage&q=svenska%20invandrarskapet%20diskriminering&f=fa lse

Dalacoura, K. (2014). Homosexuality as a cultural battleground in the Middle East: cultural and postcolonial international theory. Hämtat 23 januari 2018 från:.

http://web.a.ebscohost.com.ep.bib.mdh.se/ehost/pdfviewer/pdfviewer?vid=1&sid=c 968659b-87f6-4fe9-bb57-8e4868ee035c%40sessionmgr4010

Duvander, A-Z. (2001). Do Country-Specific Skills Lead to Improve Labor Market Positions? An Analysis of Unemployment and Labor Market Returns to Education among Immigrants in Sweden. s: 210- 233. Hämtat den 17 januari 2018

från:http://journals.sagepub.com/doi/pdf/10.1177/0730888401028002005 Gagnon, J. H & Simon, W. (2005). Sexual Conduct. The Social Sources of Human Sexuality.

Second edition. New York: Routledge. s: 10-19, 83-100. Hämtat den 23 januari 2018 från:https://books.google.se/books?hl=sv&lr=&id=fD4rDwAAQBAJ&oi=fnd&pg=PP 1&dq=Gagnon,+J.+H++%26+Simon,+W.+(2002).+Sexual+Conduct.+The+Social+So urces+of+Human+Sexuality.+Second+edition&ots=co-

r_HMPug&sig=K10UJfwM6Ksom_wge2QQMh7pfqQ&redir_esc=y#v=onepage&q&f =false

Ajibade Olusola, G. (2013). Same-sex Relationships in Yorúbá Culture and Orature. Hämtat den 23 mars 2018 från:

https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00918369.2013.774876

Hammarström, A. (2004). Genusperspektiv på medicin- två decenniers utveckling av

medvetenheten om kön och genus inom medicinsk forskning och praktik. Stockholm: Högskoleverket. Hämtat den 20 februari 2018

från:https://www.ipd.gu.se/digitalAssets/835/835966_genusmedicin.pdf Haansbeak, T. (2002). … som en kamel med två pucklar. Om homosexuella invandrare i

Sverige. Statens folkhälsoinstitution, rapport 2002:4. Hämtat den 8 mars 2018 från:https://www.slideshare.net/ThomasHaansbaek/som-en-kamel-med-tva- pucklar.

Hicks Stephen & Jeyasingham Dharman (2016). Social Work, Queer Theory and After: A Genealogy of Sexuality Theory in Neo-Liberal Times. Hämtat den 29 december 2017 från: https://academic-oup-com.ep.bib.mdh.se/bjsw/article/46/8/2357/2622356 Ivarsson, C. (2017). I mitt hemland pratade vi aldrig om sexualitet, det var förbjudet, det

fanns liksom inte- men här kan jag vara den jag vill. Malmö: Arkitektkopia. Hämtat den 26 februari 2018 från:

http://malmo.se/download/18.70e8cf0b1611e2cb0cf99d58/1517324149918/I+mitt+ hemland+pratade+vi+inte+om+sexualitet%2C+det+var+f%C3%B6rbjudet%2C+det+ fanns+liksom+inte+%E2%80%93+men+h%C3%A4r+kan+jag+vara+den+jag+vill.pd f

Lundborg, P. (2013). Refugees Employment Integration in Sweden: Cultural Distance and Labor Market Perfomance. s: 219- 232. Hämtat den 17 januari 2018 från:

Santona, A. & Tognasso, G. (2017). Attitudes Toward Homosexuality in Adolescence: An Italian Study. Hämtat den 23 mars 2018 från:

https://www.tandfonline.com/doi/abs/10.1080/00918369.2017.1320165

Tolvhed, H. (2010). TEMA: Intersektionell Historia. s: 61-68. Hämtat den 22 januari 2018 från: http://journals.lub.lu.se/index.php/scandia/article/download/4728/4310 Vestlund, B., (2003). HBT-personer med invandrarbakgrund. Motion 2003/04: Sf296.

Hämtat den 8 mars 2018 från: http://www.riksdagen.se/sv/dokument-

lagar/dokument/motion/hbt-personer med invandrarbakgrund_GR02Sf296

Vetenskapsrådet (1990). Forskningsetiska principer inom humanistisk- samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad den 26 februari från:

BILAGA A MISSIVBREV

Hej!

Mitt namn är Miryana Youkhanna och studerar socionomprogrammet vid Mälardalens högskola i Eskilstuna. Jag skriver examensarbete om homosexuella invandrarkvinnor livskvalité och hinder i relation till intersektionalitet.

Jag genomför en intervju med ett antalfrågor gällande kvinnornas sexuella läggning. Alla deltagare är anonyma och du kan när som helst avbryta ditt deltagande utan att behöva ange orsak. Intervjun beräknas omfatta ca 45 minuter.

Det är jag som genomför alla intervjuer, renskriver allt och genomför analyser.

Intervjumaterialet försvaras inlåst så att ingen obehörig har tillgång och det behandlas med sedvanliga konfidentialitet under processen. Endast jag som författare har tillgång till materialet och raderas när uppsatsen blir godkänd.

Som deltagare har du även rätt att ta del av resultatet av min uppsats efteråt, om du önskar. Du får gärna kontakta mig eller min handledare om du behöver ytterligare information eller om du har frågor gällande studien.

Tack på förhand för ditt deltagande!

Miryana Youkhanna, student Daniel Lindberg, handledare E-post: meriana_yo@hotmail.com E-post: daniel.lindberg@mdh.se Telefon: 070-483 07 39 Telefon: 016-15 32 05

Samtycke till att medverka i ovanstående studie

Härmed samtycker jag till att medverka i ovanstående studie. Jag har fått information om att deltagande är frivilligt och jag kan närsomhelst avbryta min medverkan utan att behöva ange någon speciell orsak.

Ort/datum Namnteckning Namnförtydligande

BILAGA B

INTERVJUFRÅGOR

Skulle du vilja du berätta för mig vem du är?

Hur förhåller du dig i relation till kön och sexualitet i olika situationer? Berätta om medvetenhet gällande din sexuella identitet och dina känslor? På vilket sätt har du utforskat dina känslor?

Hur upplever du kommit ut processen?

Hur upplever du komma ut processens svårigheter som utländsk kvinna?

Hur känner du inför om det eventuellt finns möjligheter som utländsk kvinna att bli accepterad och komma-ut?

Hur känner du inför att berätta om en specifik situation gällande din sexuella läggning? Hur upplever du att du begränsad som utländsk och homosexuell kvinna i relation till samhället och din familj?

Hur är din relation som homosexuell till familj och vänner? Hur är din relation som homosexuell till jobb och eller skola?

Hur framträder den homosexuella identiteten i olika sociala sammanhang? Det vill säga träder du in i olika roller i olika sociala miljöer? Exempelvis när du är med familj och vänner? Och på jobbet och/eller i skolan?

Box 883, 721 23 Västerås Tfn: 021-10 13 00 Box 325, 631 05 Eskilstuna Tfn: 016-15 36 00