Metoddiskussion

Utgångspunkten till att använda källforskning som datainsamlingsmetod var att vi

eftersträvade en bredd i svarsalternativ gentemot respondenterna. Vi har med hjälp av öppna frågor fått ett material där intervjupersonerna fått möjlighet att på egen hand resonera kring frågeområdena. Vi föreställer oss att om någon får en direkt fråga i vilken omfattning livsstil påverkar deras chans att få arbete eller om vi nämner att vi är blivande hälsopedagoger från en Idrottshögskola riskerar att få missvisande resultat. Risken är att respondenterna väljer att svara det de tror att vi vill höra. Målet var att hitta ett sätt att samla in data som var så ofärgad (ur en subjektiv/personlig vinkel) som möjligt.

4.3.1 Intervjuer

Det fanns flera anledningar till att vi valde intervjuer som komplement till vår studie. En av utgångspunkterna till varför vi valde att tala med personalrekryterare var att de i sin yrkesroll möter och talar med ett stort antal arbetssökande människor och därigenom formar en relativt bred uppfattning om vad de vanligaste profileringssätten är. Rekryterare torde helt enkelt ha en bra bild av vad arbetssökande väljer att lyfta fram som gynnsamt. En annan viktig aspekt var att vi inte själva ville tala direkt med kandidaterna. Ett alternativ till intervjuer hade kunnat vara att genomföra en enkätundersökning bland arbetssökande till exempel på Arbetsförmedlingen. Risken med detta är dock att vi som utformare av enkäterna medvetet

eller undermedvetet begränsar resultatet genom valet av svarskategorier. Vi eftersträvade en så öppen frågeställning som möjligt och gjorde bedömningen vi skulle riskera att missa viktiga resultat genom avgränsning med ett givet antal faktorer. Hänsyn togs också till det etiska perspektivet när det gäller att vända sig direkt till arbetssökande individer, som ofta kan befinna sig i en svår livssituation.

Detta var en aspekt som sedermera kom att bekräftas av R1:

”Ofta befinner sig ju de arbetssökande i kris när de kommer till oss… Det är ju en svår situation alltså”.66

4.3.2 Ansökningar/CV:n

Syftet med denna metod var att få en så objektiv bild som möjligt av vilka hälsofrämjande faktorer arbetssökande lyfter fram. Vi valde bort intervju och enkätundersökning som metod då vi bedömde att frågor om livsstil och hälsa skulle kunna påverka resultatet.

Anledningen till att vi valde att ta ut ansökningar för en specifik tjänst var att vi ville få en ögonblicksbild av hur det kan se ut på dagens arbetsmarknad. Detta kompletterades med dokument från AF:s CV-databas för att ytterligare fördjupa underlaget.

4.3.3 Validitet och reliabilitet

Validitet innebär att man verkligen har undersökt det man vill undersöka och ingenting annat67. Vid utformningen av underlaget till intervjuerna togs hänsyn till uppsatsens syfte och frågeställningar. Trots detta framkom även resultat som kan sägas låg utanför uppsatse intresseområde. Dessa resultat har vi valt att inte redogöra för i denna uppsats. De svar som redovisas anser vi ha hög relevans när det gäller att ge svar på våra frågeställningar och därför ha tillfredsställande grad av validitet.

ns

Reliabilitet, tillförlitlighet, innebär att mätningarna är korrekt gjorda. Åtgärder ska vidtas för att förhindra att tillfälligheter påverkar resultatet. Andra som avser använda samma

datainsamlingsmetod bör komma fram till liknande resultat 68.

66

R1 – bandupptagning, i författarnas ägo

67

Torsten Thurén, Vetenskapsteori för nybörjare, 1. uppl., Runa, Stockholm, 1991, s. 22.

68

När man väljer intervjuer som datainsamlingsmetod finns alltid en risk att reliabiliteten påverkas. Människor upplever och tolkar situationer annorlunda, och kan därför ge olika svar på samma frågeställning. Det har dock varit vår önskan att få en ”mjukare” bild av

verkligheten än vad som kan åstadkommas med hjälp av insamlat data såsom statistik då ämnet som sådant kan vara komplext.

Reliabiliteten kan klart ha påverkats av valet av intervjupersoner, företag samt av oss som genomfört intervjuerna. Försök att minimera påverkan har gjort genom att låta andra än författarna själva välja intervjupersoner. Både rekryterare 1 och rekryterare 2 blev kontaktade via en medarbetare på respektive företag. Ingen av författarna var bekant med rekryterarna sedan tidigare.

Graden av standardisering är beroende på hur mycket ansvar som lämnas till intervjuaren när det gäller frågornas utformning och inbördes ordning69. Eftersom vi aldrig haft intentionen att utifrån intervjuerna vare sig jämföra eller generalisera men samtidigt eftersträvat en så snarlik intervjusituation i de båda intervjuerna som möjligt, föll valet på att genomföra

semistrukturerade intervjuer.

Vi avsåg att göra en kvalitativ analys av resultaten varför en strukturerad intervjumetod föll bort som alternativ. I en ostrukturerad intervju lämnar frågorna maximalt med utrymme för intervjupersonen att svara inom70. Vi bedömde att det fanns en risk för att en strukturerad intervjumetod oavsiktligt skulle kunna begränsa viktiga resultat och ville därför uppmana intervjupersonerna att tala fritt kring sitt ämne via en öppen intervjustruktur.

Att intervjuerna ägt plats på intervjupersonernas respektive arbetsplats kan ha påverkat svaren. Antingen kan detta ha haft en begränsande inverkan på svaren på grund av att man är iklädd sin yrkesroll i högre grad så länge man befinner sig på sin arbetsplats. Eller så kan detta ha haft motsatt inverkan då man kan känna sig trygg och bekväm på sin arbetsplats och därför kan tala mer obehindrat. Vi har svårt att dra några slutsatser på hur omständigheterna

69

Ulla Tebelius & Runa Patel (red.), Grundbok i forskningsmetodik: kvalitativt och kvantitativt, Studentlitteratur, Lund, 1987. S. 102.

70

påverkat just våra intervjupersoner. Vi kan dock ej bortse från det faktum att svaren hade kunnat se annorlunda ut om vi valt en annan plats för att genomföra intervjuerna på.

Bandinspelning genomfördes vid båda intervjutillfällena. Transkriberingen skedde ordagrant men har i vissa fall skrivit om från tal – till skriftspråk för att undvika missuppfattningar grundat på fel i meningsuppbyggnad eller syftningsfel. Ur transkriberingarna har valda delar av intervjuerna lyfts fram. Den fullständiga skrivna informationen finns i författarnas ägo och kommer att makuleras efter att uppsatsen tryckts och publicerats.

Båda författarna var närvarande under intervjuerna för att i största möjliga mån standardisera intervjuprocessen. Intervjuerna genomfördes också vid samma tid på dygnet för att minimera skillnader i engagemang och intresse grundat på mänskliga faktorer.

Intervjupersonerna informerades både skriftligt (se bilaga 5) och muntligt om att resultaten från intervjuerna skulle presenteras anonymt, både vad gäller företaget de arbetade på samt vad gäller personlig identitet. Detta för att skapa en trygghet i att våga tala fritt om deras egen uppfattning om sanningar och omständigheter. Trots detta finns en risk att respondenterna undvikit att berätta viktiga delar eller erfarenheter för att skydda sig själva samt företaget de arbetar på.

Kartläggningen av insända CV:n och ansökningar har gjorts utifrån befintligt material som ej varit anpassat efter vår studies syfte och frågeställningar. Detta kan ha påverkat resultaten i olika riktningar. Vår påverkan på materialet både vad gäller urval och information har varit liten, vilket inneburit att delar av det material vi fått tillgång till varit obrukbart på grund av ofullständig information. Denna gallring av materialet kan ha påverkat studiens validitet och reliabilitet.

Att direktkontakt med arbetssökande undvikits kan också ha påverkat studiens resultat. Frågor som berör hälsa, livsstil, beteenden, värdegrund och liknande tror vi hade kunna påverka studiens reliabilitet negativt. Hur människor lever sina liv, vilka sociala relationer de har och det faktum att de faktiskt söker arbete kan vara känsligt att prata om och svara på frågor om. Risken för att svar på direkta frågor om detta skulle bli otillförlitliga bedömdes därför som allt för hög. Här fanns också en etisk aspekt att ta hänsyn till.

5 Slutsatser

Denna studie har fått oss att dra två slutsatser. Den första är vad vi valt att kalla den

personliga varumärkespyramiden som är ett sätt att grafisk illustrera de resultat och analyser som studien har utmynnat i. Den andra delen är en framtidsvision där diskussioner förs kring termen branding och marknadsföring. Arbetsgivarvarumärke är en företeelse som vi tror kommer att bli mer uppmärksammad både av arbetsgivare och av arbetstagare i framtiden.