Metoddiskussion

I följande avsnitt kommer jag att diskutera undersökningens metod utifrån frågor som rör urval, reliabilitet, validitet och generaliserbarhet. Vad gäller min datasamlingsmetod och mitt urval av informanter utgick min undersökning från lärare som visade intresse för att delta i studien. Mitt informationsbrev skickades ut via religionsvetenskapsämnets regionala kontaktnät för religionskunskapslärare där jag relativt snabbt fick tag på fem informanter. Eftersom mitt informationsbrev skickades ut till ett stort antal lärare bör studiens informanter ses som särskilt intresserade av att delta i studien. Vad gäller lärarnas intresse syns också i undersökningens resultat, då ämnet sexualitet är något som de är mycket insatta i, det är något som genomsyrar undervisningen hos de flesta av lärarna, samt att ämnet är något som kontinuerligt samtalas om och även fångas i flykten på lektionstid. Extra tydligt syns detta hos informant E, som inte undervisat enligt Lgy11, men som har tagit tillfällen i akt att samtala med eleverna och ser möjligheter med att undervisa om ämnet. Inledningsvis upplevde jag det som att det var svårt att få tag på informanter. Jag delade mitt informationsbrev på en Facebook-sida med över 700 medlemmar som arbetar som religionslärare och av dessa fick jag tag på en lärare som visade intresse för att delta i studien. Orsakerna till detta kan ha att göra med att tidpunkten för intervjuerna upplevdes som för stressig för lärare till att kunna delta i undersökningen. Men det skulle även kunna bero på att kanske många lärare upplever religionsundervisningen om sexualitet i samband med att värna om antidiskriminering som komplex och att det finns en osäkerhet kopplad till ämnet. Urvalet av intresserade lärare till undersökningen kan därför ge ett visst perspektiv på sexualitetsundervisning och vidare kan också diskuteras huruvida lärarna så att säga verkligen ”lever som de lär” eller om de i intervjusituationens skarpa läge vill framställa sig på ett visst sätt. Oavsett hur lärarna gör i praktiken kan deras erfarenheter förhoppningsvist bidra med både möjligheter och redskap som kan vara till nytta för andra lärare och lärarstudenter för att på sikt utveckla kunskapsområdet för den egna undervisningen. Det är något som även kommer fram under analysens gång, att trots deltagarnas kunskap i ämnet så finns det exempel i undersökningen som talar för att det finns en viss osäkerhet kopplat till vissa delar, där de skulle kunna lära av varandras erfarenheter. Lärdomar som är kopplat till t.ex. hur man kan lägga upp kursen för

55

att minska tidspress, hantering av svåra situationer, värdegrundskonflikter och kvinnlig könsstympning.

Vad gäller om studien uppnår generaliserbarhet, och att resultatet kan sägas gälla under bredare villkor, är något som jag inte kan åstadkomma med undersökningen. Dels är varje intervjupersons upplevelser unika för dem utifrån deras vardagsvärld och i deras kontext och dels är det för få intervjupersoner för att kunna säga att deras erfarenheter skulle kunna sägas representera alla religionskunskapslärare. Jag lyfter därför frågan, precis som Kvale och Brinkmann, varför ska man generalisera? I den här undersökningen ska intervjupersonernas kunskap istället ses i ljuset av det specifika sociala och historiska sammanhanget.135 Deltagarnas kunskaper kan bidra med verktyg för hur man kan arbeta med ämnet och vad man kan lära sig av deras erfarenheter. Detta upplever jag som av stor betydelse då jag hade svårt att hitta tidigare forskning i just ämnet om lärares undervisning om sexualitet, värdegrund och religion. Kanske kan därför den här studien bidra med delar som är av betydelse för lärare i deras yrkesverksamhet.

Vad gäller studiens reliabilitet och om någon annan forskare skulle kunna få samma svar som jag har fått av mina informanter vid ett annat tillfälle kan frågan i detta fall få två svar. Delvis beror resultatet var i livet informanterna befinner sig och vilka erfarenheter de har hunnit samla på sig. Det behöver inte betyda att studien inte är tillförlitlig, inom den kvalitativa forskningsintervjun kan fler svarsmöjligheter snarare ses som en tillgång framför till exempel en enkätundersökning fasta svarsalternativ. De samtal som genomförts kan snarare ses som tillfällen där ny kunskap producerats mellan mig och informanterna. Vidare finns det motsättningar vad gäller den kvalitativa forskningsintervjuns subjektiva karaktär och huruvida intervjuarna ställer ledande frågor. Till svar på hur jag har gått till väga utifrån de aspekterna är att jag har varit noggrann med att inte ställa ledande frågor, jag har istället under samtalens gång fokuserat på vart frågorna ska leda så att ny kunskap produceras i förhållande till studiens syfte och frågeställningar.136 Jag har i samtalen med informanterna även frågat om jag tolkat dem rätt utifrån vad de har berättat för att vara noggrann med att studiens ska vara tillförlitlig.

Kopplat till validitet är kvalitativ forskning beroende av forskarens trovärdighet och hantverksskicklighet när det kommer till att säkra undersökningens kvalitet. I avsikt att säkerställa att undersökningen skulle hålla god kvalitet såg jag till att vara väl insatt i tidigare forskning och litteratur innan intervjuerna genomfördes. Jag har också tidigare erfarenheter av att intervjua i ett forskningssammanhang. Därutöver gjorde jag en testintervju med en lärarstudent innan de ”riktiga” intervjuerna för att kunna bearbeta eventuella brister i intervjuguiden. Då ämnet kan vara svårt i sig och att studien syftade till att samtala om tidigare erfarenheter var det bra att intervjupersonerna fick förbereda sig innan. Informanterna fick därför tillgång till min intervjuguide i förväg, vilket jag upplevde som positivt utifrån att lärarna skulle ge exempel utifrån sin undervisning. Jag upplevde det som att det skapade en tryggare intervjusituation och att även tid sparades till att få tillgång till lärarnas reflektioner. Vad gäller att säkra studiens validitet har jag varit noga med att ställa frågor som syftar till att uppfylla målet med undersökningen. Att använda frågor som hjälpte lärarna att fokusera på det som var syftet med studien upplevde jag som en fruktbar metod. Jag har på så sätt uppfyllt kriterierna om validitet i att jag har mätt det jag har tänkt att mäta. Jag har utifrån

135 _{Kvale och Brinkmann 2014 s. 310} 136 _{Kvale och Brinkmann 2014 s. 211-215}

56

intervjupersonernas utsagor analyserat utifrån de teoretiska ramverken i försök att se vilken slags pedagogik lärarna bedriver för att på så sätt kontrollera undersökningens tillförlitlighet.137