I denna studie undersöks likheter och skillnader mellan organisationen av det mentala lexikonet i svenska hos vuxna nybörjare och L1-barn samt hos avancerade vuxna L2-inlärare och L1-vuxna. Deltagargrupperna är heterogena.
Trots att samtliga L2-studiedeltagare hade kartlagts och placerats i respektive grupper utifrån sina förutsättningar och studiebakgrund skilde de sig åt när det gäller ålder och kön. Dessutom skilde de sig också när det gäller andra faktorer, t. ex. födelseland, vistelsetid i Sverige och exponering för svenska. De flesta L2-studiedeltagare kommer från Syrien. De hade bott i Sverige olika länge innan de fick uppehållstillstånd och i. o. m. detta rätt till SFI-utbildning.
Några L2-studiedeltagare är gifta med en person som har svenska som L1, vilket innebär att de har svenska, åtminstone delvis, som familjens språk. Men syftet med denna studie var att utreda och jämföra ordorganisering i olika inlärargrupper utifrån deras dåvarande kompetens i svenska därför framstår deltagarnas ålder, kön, födelseland och vistelsetid i Sverige som irrelevanta variabler i denna studie.
L1-barn som under tiden för datainsamlingen var i lågstadieålder har föräldrar med svenska som L1. Familjens språk är svenska. L1-vuxna var äldre än 18 år, hade olika yrken,
fritidsintressen. De har bara svenska som familjens språk. I denna studie används en
kvantitativ metod. Dörnyei och Csizér (2005:82) diskuterar frågan om hur stor urvalsgruppen bör vara för att forskaren skulle kunna få ett statistiskt giltigt resultat och hänvisar till Hach och Lazaraton (1991) som hävdar att urvalsstorleken bör omfatta 30 eller fler personer. I denna studie består varje grupp av tio personer, totalt finns det fyrtio deltagare. Men studien anses inte vara omfattande nog för att resultatet i studien skulle kunna generaliseras. Mer omfattande forskning inom området krävs.
Materialet i studien består av tjugo substantiv ur Kent och Rosanoffs lista och tio ord ur Nyordslistan. Fördelen med att använda orden ur Kent och Rosanoffs lista är att de har använts i andra studier där studiedeltagare var både L1- och L2-talare samt olika
åldersgrupper (Namei 2002). Orden ur Nyordslistan har inte testats i andra studier, vilket är en nackdel, men i denna studie fanns det ett behov av att inkludera nya lågfrekventa ord.
Olika ordassociationsstudier skiljer sig åt när det gäller hur stimulusorden presenteras för deltagarna, t. ex. i Nameis studie (2002) presenterades stimulusorden för de yngre deltagarna muntligt och för de äldre deltagarna skriftligt vilket innebär att studiedeltagarna hade olika förutsättningar att uppfatta stimulusorden. I denna studie hade studiedeltagarna samma förutsättningar eftersom stimulusorden presenterades muntligt och individuellt för samtliga deltagare. Jag själv utförde all datainsamling och analys vilket kan göras i en liten studie och ses då som en fördel. I omfattande studier behöver forskare assistenter vid datainsamling och analys vilket kan medföra risker att olika personer kan göra olika analyser.
Trots den omfattande forskningen kring ordinlärning finns det fortfarande många frågor kvar när det gäller djupet av människors ordkunskap. För närvarande finns det inget utvecklat mätinstrument som skulle kunna användas för att mäta hela djupet. Dessutom måste studier pågå under mycket lång tid för att svara på frågor om hur ordkunskap om varje enskilt ord utvecklas över tiden, dvs det krävs longitudinell forskning. En annan svårighet är att olika människor lär sig in olika ord under en och samma period. Människor skiljer sig också när det gäller tidsåtgång som krävs för att lära sig in ord.
30
Organisation av det mentala lexikonet undersöktes i denna studie med hjälp av
ordassociationstest. Fördelen med ordassociationstest är att man kan få resultat relativt enkelt och fort, dvs man kan samla in data från många informanter på en kort tid. En nackdel med ordassociationstest är att det för närvarande inte finns något standardiserat analysinstrument av ordassociationer vilket innebär att forskaren i vissa fall är tvungen att förlita sig på sin egen subjektiva tolkning av associationer (Namei 2002:89). Dessutom behövs det ett instrument som skulle kunna användas för att utreda djupet av ordkunskap. De befintliga ordtesten mäter bara någon eller några delar av ordkunskap, men inte hela djupet vilket innebär en risk att forskaren mäter det som är synligt och mätbart i stället för det som han/hon har för avsikt att mäta vilket kan leda till att studiens validitet ifrågasätts. Körner och Wahlgren (2015:15) definierar validitet som ”ett mått på överensstämmelse mellan vad ett instrument […] avser att mäta och vad det faktiskt mäter”.
Wilks och Meara (2002:303f) kritiserar dessutom validitet i klassiska ordassociationstest för att de försöker att generalisera och förenkla egenskaper hos ett stort fenomen – det mentala lexikonet – genom att göra småskaliga ögonblicksbilder, snapshots, av detta fenomen. De påpekar att man i sådana studier testar bara en liten del av det mentala lexikonet (ibid.:306).
Wilks och Meara hävdar att det är omöjligt att få hela bilden bara med hjälp av ett test som innehåller ett litet antal stimulusord. I studier där organisation av det mentala lexikonet utreds bör också andra forskningsinstrument användas i kombination med ordassociationstest men för närvarande finns det inga utvecklade metoder.
Men samtidigt kan man inte ogiltigförklara ordassociationstest som mätinstrument, eftersom resultat som man får i ordassociationsstudier är i linje med resultat i andra studier, där andra mätinstrument använts (Namei 2002:88). Namei ser ordassociationstest som ett användbart och tillförlitligt mätinstrument som har hög reliabilitet.
6 Avslutning
Syftet med denna studie var att med hjälp av ordassociationstest utreda och jämföra organisationen av det mentala lexikonet hos L2-talare och L1-talare. Ordassociationer hos vuxna L2-talare på nybörjarnivå jämfördes med ordassociationer hos L1-barn i ålder 7 – 10 år, och ordassociationer hos vuxna självständiga L2-talare jämfördes med ordassociationer hos vuxna L1-talare. Studiens resultat visar att alla typer av responser förekommer i alla åldrar på olika språkfärdighetsnivåer. Det mentala lexikonet organiseras således enligt olika principer. I sitt mentala lexikon har människor alltid ord som de har olika djup kunskap om.
Information som lagras i det mentala lexikonet uppdateras hela tiden. Nya ord tillkommer, nya relationer till de befintliga orden bildas, lexikal interaktion pågår mellan dem. Ord som inte används riskerar att glömmas bort och försvinna ur det mentala lexikonet. Dessa processer pågår i alla grupper, både hos L1- och L2-talare. Det mentala lexikonet är inte statisk utan utvecklas hela livet. Människors mentala lexikon innehåller alltid ord som
befinner sig på olika utvecklingsstadier dvs det finns alltid delvis inlärda ord och ord som man har en djup kunskap om (Namei 200:223). Men det finns också sådana ord som aldrig
kommer att läras in utan förblir helt okända. Även för L1-vuxna är det omöjligt att ha en djup kunskap om alla ord som finns i språket.
Människor bygger ut sitt ordförråd genom läsning, men för att skapa ett stort ordförråd räcker det inte att bara läsa många texter, utan ett hårt kognitivt arbete krävs. Det räcker inte för en L2-talare med att bara översätta ett nytt ord till sitt modersmål utan det krävs mycket mer för
31
att ett ord ska integreras i det mentala lexikonet. Ord som ingår i det mentala lexikonet organiseras och skapar betydelsefulla nätverk med andra ord som redan finns i det mentala lexikonet. Kontexten där ord förekommer spelar en viktig roll för organisering i det mentala lexikonet. Många ord lärs in i fasta enheter, som fasta uttryck, kollokationer, vilket i sin tur pekar på hur undervisning bör utformas för att underlätta inlärning av nya ord. För
L2-undervisning innebär det att det inte är tillräckligt att bara lägga fokus på att lära ordens utsida dvs stavning och uttal utan fokus bör ligga på uppbyggandet av lexikala nätverk. Det innebär att man inom undervisning bör fokusera på att koppla nya ord med befintliga vilket leder till att det mentala lexikonet byggs ut och byggs om. Elevers mentala lexikon blir både bredare och djupare vilket är en grund för deras aktiva deltagande i studier och arbetsliv.
Man kan inte förutse hur människor kommer att organisera sitt mentala lexikon om man har uppgifter om deras ålder och generella språkbehärskningsnivå i språket. När det gäller relationen mellan ordassociationstyper och ordfrekvens har studien visat att det inte finns något direkt samband. En hög ordfrekvens är ingen garanti på att ordet kommer att gå igenom alla utvecklingsstadier och organiseras uteslutande semantiskt hos alla människor.
Resultatet i denna studie visar på hur komplext det mentala lexikonet är. För att utreda det mentala lexikonets komplexitet behöver forskare studera det ur ett holistiskt perspektiv och använda olika metoder och instrument. Ordassociationstest är bara ett instrument som visar SNAPSHOTS – ögonblicksbilder av ett dynamiskt fenomen – det mentala lexikonet.
32
Litteraturförteckning
Abrahamsson, N. (2009). Andraspråksinlärning. Studentlitteratur, Lund.
Aitchison, J. (2012). Words in the mind: An introduction to the mental lexicon. John Wiley &
Sons.
Allén, S. (1971). Nusvensk frekvensordbok baserad på tidningstext. 2, Lemman. Almqvist &
Wiksell international (distr.).
Aronin, L., Fishman, J., Singleton, D. & Muiris, Ó, L. (2013). Current Multilingualism: A New Linguistic Dispensation. In: Singleton, D., Fishman, J. A., Muiris, Ó. L. & Aronin, L.
(eds.) Current Multilingualism: A New Linguistic Dispensation. Boston: Walter de Gruyter.
Blommaert, J. (2013). Ethnography, Superdiversity and Linguistic landscapes: Chronicles of Complexity. Bristol: Multilingual Matters.
Church, K. W. & Hanks, P. (1990). Word association norms, mutual information, and
lexicography. Computational linguistics, 16(1), 22 - 29. Hämtad 21 januari, 2018, från http://delivery.acm.org/10.1145/90000/89095/p22church.pdf?ip=31.192.197.145&id=8 9095&acc=OPEN&key=4D4702B0C3E38B35%2E4D4702B0C3E38B35%2E4D4702 B0C3E38B35%2E6D218144511F3437&__acm__=1516543085_c925e7eab77c4bb9a8 b6c8f91bcb6af5
Cohen, L., Manion, L. & Morrison, K. (2002). Research methods in education. Routledge.
Dóczi, B. (2006). Mapping the mental lexicon of pre-intermidiate learners: word associations in a depth of word knowledge elicitation task. Hämtad 10 januari, 2018, från
http://www.pte.hu/uprt/2.1%20Doczi.pdf
Dörnyei, Z. & Csizér, K. How to Design and Analyze Surveys in Second Language Acquisition Research. In: Mackey, A. & Gass, S.M. (eds.) (2005). Research Methods in Second Language Acquisition: A Practical Guide. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum. Chichester, West Sussex, UK.: Wiley-Blackwell.
Enström, I. (2004). Ordförråd och ordinlärning – med särskilt fokus på avancerade inlärare. I:
Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (Red.) Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur.
Enström, I. (2013). Att undervisa om ord: En studie av lärares behov, förutsättningar och kunskapsutveckling i svenska som andraspråk. Hämtad 6 mars, 2018, från https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/34261/1/gupea_2077_34261_1.pdf
Firth, A. & Wagner, J. (1997). On discourse, communication, and (some) fundamental concepts in SLA research. The Modern Language Journal, 81:3.
Fitzpatrick, T. (2007). Word association patterns: unpacking the assumptions.
International Journal of Applied Linguistics 17(3). Hämtad 10 juni, 2018, från https://onlinelibrary-wiley-com.www.bibproxy.du.se/doi/epdf/10.1111/j.1473-4192.2007.00172.x
Fitzpatrick, T. & Izura, C. (2011). Word association in L1 and L2: An exploratory study of response types, response times, and interlingual mediation. Studies in Second Language Acquisition, 33(3), 373 - 398. Hämtad 21 januari, 2018, från
https://www.cambridge.org/core/journals/studies-in-second-language-
acquisition/article/word-association-in-l1-and-l2/0AD1F2F67CA22AC3B515D1B31E715DC3
Folkuniversitetet (u. å.). Svenska på folkuniversitetet. Hämtad 10 oktober, 2018, från
http://www.folkuniversitetet.se/globalassets/dokumentbanken/lokala-dokument/dokument_region_ost/stockholm/amnen/sprak/svenska/fu_svenskafolder.pdf
33
Grosjean, F. (1989). Neurolinguists, beware! The bilingual is not two monolinguals in one person. Brain and language, 36(1), 3 - 15. Hämtad 21 januari, 2018, från
https://web.uniroma1.it/seai/sites/default/files/grosjean1989.pdf
Henriksen, B. (1999). Three dimensions of Vocabulary Development. Studies in Second Language Acquisition, Vol. 21, No. 2.
Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (2004). Förord. I Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red) Svenska som andraspråk i forskning, undervisning och samhälle. Lund:
Studentlitteratur.
Högskolan dalarna (2008-12-17). Forskningsetiska anvisningar för examens- och uppsatsarbeten vid Högskolan Dalarna. Hämtad 16 oktober, 2017, från
https://learn.du.se/ultra/courses/_692_1/cl/outline
Johansson, R. (2013-09-20). Korpuslingvistik (SV2119). Föreläsning 2: Språkbankens korpusar och sökverktyget Korp. Hämtad 18 november, 2017, från
https://svn.spraakdata.gu.se/repos/richard/pub/kl2013_web/l2.pdf Körner, S. & Wahlgren, L. (2015). Statistiska metoder. Lund: Studentlitteratur.
May, S. (2014). Disciplinary Divides, Knowledge Construction, and the Multilingual Turn. In:
May, S. (ed.) The Multilingual Turn. Implications for SLA, TESOL and Bilingual education. New York: Routledge.
McDonough, K. & Trofimovich, P. (2005). How to Use Psycolinguistic Methodologies for Comprehension and Production. In: Mackey, A. & Gass, S.M. (eds.) Research Methods in Second Language Acquisition: A Practical Guide. Mahwah, NJ: Lawrence Erlbaum.
Chichester, West Sussex, UK.: Wiley-Blackwell.
Meara, P. (1978). Learners' word associations in French. Interlanguage Studies Bulletin, 192-211. Hämtad 25 januari, 2018, från https://files.eric.ed.gov/fulltext/ED196274.pdf Namei, S. (2002). The bilingual lexicon from a developmental perspective: A word association
study of Persian-Swedish bilinguals (Doctoral dissertation, Stockholm University).
Namei, S. (2004). Ordförrådsutveckling hos tvåspråkiga. In Sjätte konferensen om Nordens språk som andraspråk (213 - 225). Institutionen för nordiska språk.
Nissen, H. B., & Henriksen, B. (2006). Word class influence on word association test results 1. International Journal of Applied Linguistics, 16(3), 389-408.
Post, M. (2007). Word Association Responses, Lexical Development and the Relationship Within the Mental Lexicon of Second Language Learners. Hämtad 3 februari, 2018, från http://www.cels.bham.ac.uk/resources/essays/M_Post_Lexis_Relationships_Within_the _Mental_Lexicon.pdf
Regeringskansliet. (2016-05-23). Språket nyckeln in i samhället. Hämtad 6 mars, 2018, från http://www.regeringen.se/artiklar/2016/05/160523-spraket-nyckeln-in-i-samhallet/
Romlid, C. (2008-08-12). Forskningsetisk information för uppsatsstudenter vid Högskolan Dalarna. [Video]. Hämtad från
http://www.du.se/sv/om-oss/hogskolan-dalarna/organisation-och-styrning/ovriga-namnder/forskningsetiska-namnden-fen/
Skolverket. (2007). Gemensam europeisk referensram för språk: lärande, undervisning och bedömning. Hämtad 10 oktober, 2018, från
https://www.skolverket.se/sitevision/proxy/publikationer/svid12_5dfee44715d35a5cdfa 2899/55935574/wtpub/ws/skolbok/wpubext/trycksak/Blob/pdf2144.pdf?k=2144 Skolverket. (2016). Den gemensamma europeiska referensramen för språk. Hämtad 1 mars,
2018, från https://www.skolverket.se/undervisning/gemensam-europeisk-referensram-for-sprak-gers
Sripada, P. N. (2008). Mental lexicon. Journal of the Indian Academy of Applied Psychology, 34(1), 181-186.
Språkbanken. (2016-05-26). Om Språkbanken. Hämtad 18 november, 2017, från
34
https://spraakbanken.gu.se/swe/om
Språkrådet – Institutet för språk och folkminnen. (2016). Nyordslistor. 2016 års nyordslista.
Hämtad 18 november, 2017, från
http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.6f2278bb15920f84cbe2c69/14827991 86352/nyordslista-2016-ny.pdf
Språkrådet – Institutet för språk och folkminnen. (2015). Nyordslistor. 2015 års nyordslista.
Hämtad 18 november, 2017, från
http://www.sprakochfolkminnen.se/download/18.6f2278bb15920f84cbe1f/1482320565 466/Nyordslistan2015.pdf
Språkrådet – Institutet för språk och folkminnen. (2018). Frågor och svar om språk. Hämtad 22 september, 2018, från
https://www.sprakochfolkminnen.se/sprak/sprakradgivning/fragor-och-svar-om-sprak.html#Ingress
Svanberg, I. & Tydén, M. (2005). Tusen år av invandring: En svensk kulturhistoria (3. uppl.
ed.). Stockholm: Dialogos.
Svenska Akademien. (2017). Allén, Sture. Hämtad 19 november, 2017, från
http://www.svenskaakademien.se/svenska-akademien/ledamotsregister/allen-sture Söderman, T. (1993). Word Associations of Foreign Language Learners and Native Speakers –
different response types and their relevance to lexical development. I: Hammarberg, B.
(Red.). Problem, Process, Product in Language Learning – Papers from the Stockholm – Åbo Conference, 21 - 22. October 1992. Stockholm: Stockholm University,
Department of Linguistics.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Hämtad 3 oktober, 2017, från http://www.codex.vr.se/texts/HSFR.pdf Viberg, Å. (1988). Ordförråd och ordinlärning. Några utgångspunkter för en studie av hur
ordförrådet lärs in. I K. Hyltenstam & I. Lidberg (utg.) Första symposiet om Svenska som andraspråk. Volym I: Föredrag om språk, språkinlärning och interaktion, 215-233.
Viberg, Å. (1993). Andraspråksinlärning i olika åldrar. I: Ceru, E. (Red.). Svenska som andraspråk. Lärarbok 2. Stockholm: Utbildningsradion och Natur och Kultur.
Viberg, Å. (2004). Lexikal utveckling i ett andraspråk. I: Hyltenstam, K. & Lindberg, I. (Red.) Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund:
Studentlitteratur.
Weber, J. & Horner, K. (2012). Introducing Multilingualism: A Social approach. London, New York: Routledge.
Wedin, Å. (u.å.). Flerspråkighet som fenomen och företeelse: Föreläsning 1. [Video]. Hämtad från http://old.play.du.se/media/13220
Wedin, Å. (u. å.) Föreläsning 1a: Svenska som andraspråk i ett utvecklingsperspektiv – förklaringsmodeller och metodologiska perspektiv. Hämtad 12 mars, 2018, från http://old.play.du.se/media/14804
Wilks, C. & Meara, P. (2002). Untangling word webs: graph theory and the notion of density in second language word association networks. Second Language Research, 18(4), 303 - 324. Hämtad 21 januari, 2018, från
https://www.researchgate.net/profile/Clarissa_Wilks/publication/38174224_Untangling _word_webs_Graph_theory_and_the_notion_of_density_in_second_language_word_as sociation_networks/links/551a8ed20cf26cbb81a2f0fc/Untangling-word-webs-Graph-theory-and-the-notion-of-density-in-second-language-word-association-networks.pdf Wolter, B. (2006). Lexical network structures and L2 vocabulary acquisition: The role of L1
lexical/conceptual knowledge. Hämtad 21 januari, 2018, från
https://www.researchgate.net/profile/Brent_Wolter/publication/249238017_Lexical_Net
35
work_Structures_and_L2_Vocabulary_Acquisition_The_Role_of_L1_LexicalConceptu al_Knowledge/links/551955570cf273292e714b37.pdf
Zareva, A. (2007). Structure of the second language mental lexicon: How does it compare to native speakers' lexical organization? Second language research, 23(2), 123 - 153.
Hämtad 21 mars, 2018, från
http://sla.sjtu.edu.cn/thesis/Structure%20of%20second%20language%20mental%20le
xicon-how%20does%20it%20compare%20to%20native%20speakers'%20lexical%20organiz ation.pdf
36
Bilagor
Tabell 1. Stimulusord
Tabell 1. Stimulusord och deras frekvens
Nr Stimulusord Frekvens
1 BARN 24 798 018
2 MAN 7 771 431
3 PROBLEM 7 071 792
4 MAGE 3 510 738
5 HUS 2 173 667
6 HUVUD 2 030 264
7 FLICKA 1 719 003
8 BORD 526 265
9 FÖNSTER 456 861
10 STOL 447 783
11 FRUKT 418 795
12 BRÖD 349 063
13 SALT 343 049
14 ÖNSKEMÅL 233 323
15 PRÄST 213 781
16 BIBEL 185 446
17 NÅL 118 867
18 SPÄDBARN 106 768
19 LEJON 61 869
20 KVADRAT 42 596
21 EU-MIGRANT 12 134
22 GROUPIE 7 383
23 BLÅLJUSPERSONAL 6 138
24 FAKTARESISTENS 4 109
25 LÄSLOV 3 513
26 YOUTUBER 3 049
27 ÄGGKONTO 357
28 MUKBANG 251
29 NATURVIN 244
30 UBERISERING 11
37
Tabell 2. Antal och andel fonologiska associationer Tabell 2. Antal och andel (%) fonologiska associationer
Deltagare Antal fonologiska
associationer
Andel (%) fonologiska associationer
L1-barn 14 5
L2-talare, nybörjare 17 6
L1-vuxna 4 1
L2-talare, självständiga 8 3
Tabell 3. Antal och andel syntagmatiska associationer Tabell 3. Antal och andel (%) syntagmatiska associationer
Deltagare Antal syntagmatiska
associationer
Andel (%) syntagmatiska associationer
L1-barn 122 41
L2-talare, nybörjare 84 28
L1-vuxna 125 42
L2-talare, självständiga 139 46
38
Tabell 4. Antal och andel paradigmatiska associationer Tabell 4. Antal och andel (%) paradigmatiska associationer
Deltagare Antal paradigmatiska
associationer
Andel (%) paradigmatiska associationer
L1-barn 98 33
L2-talare, nybörjare 58 19
L1-vuxna 131 44
L2-talare, självständiga 76 25
Tabell 5. Antal och andel ej klassificerbara associationer Tabell 5. Antal och andel (%) ej klassificerbara associationer
Deltagare Antal ej klassificerbara associationer
Andel (%) ej klassificerbara associationer
L1-barn 66 22
L2-talare, nybörjare 141 47
L1-vuxna 40 13
L2-talare, självständiga 77 26
39
Diagram 1. Ordassociationer och ordfrekvens hos L1-barn
Diagram 1. Andel (%) semantiska och icke-semantiska associationer hos L1-barn
Diagram 2. Ordassociationer och ordfrekvens hos L2-nybörjare
Diagram 2. Andel (%) semantiska och icke-semantiska associationer hos L2-nybörjare
0% 50% 100%
1 6 11 16 21 26
Andel associationer
Stimu lusor d
Ordassociationer och ordfrekvens hos L1-barn
Semantiska Icke-semantiska
0% 50% 100%
1 6 11 16 21 26
Andel associationer
Stimu lusor d
Ordassociationer och ordfrekvens hos L2-nybörjare
Semantiska
Icke-semantiska
40
Diagram 3. Ordassociationer och ordfrekvens hos L1-vuxna
Diagram 3. Andel (%) semantiska och icke-semantiska associationer hos L1-vuxna
Diagram 4. Ordassociationer och ordfrekvens hos självständiga L2-talare
Diagram 4. Andel (%) semantiska och icke-semantiska associationer hos självständiga L2-talare
0% 50% 100%
1 6 11 16 21 26
Andel associationer
Stimu lusor d
Ordassociationer och ordfrekvens hos L1-vuxna
Semantiska Icke-semantiska
0% 50% 100%
1 7 13 19 25
Andel associationer
Stimu lusor d
Ordassociationer hos L2-självständiga
Semantiska
Icke-semantiska
41
Diagram 5. Ordassociationer hos L1-barn och L2-nybörjare
Diagram 5. Andel (%) ordassociationer hos L1-barn och L2-nybörjare
Diagram 6. Ordassociationer hos L1-vuxna och självständiga L2-talare
Diagram 6. Andel (%) ordassociationer hos L1-vuxna och självständiga L2-talare 22
46
5 6
41 33 28
20
0 10 20 30 40 50
L1-barn L2-nybörjare
Ordassociationer hos L1-barn och L2-nybörjare
Ej klassificerbara Fonologiska Syntagmatiska Paradigmatiska
13
26
1 3
42 44 45
26
0 10 20 30 40 50
L1-vuxna L2-självständiga
Ordassociationer hos L1-vuxna och L2-självständiga
Ej klassificerbara Fonologiska Syntagmatiska Paradigmatiska
42
Informationsbrev
Information och förfrågan om deltagande i en studie
Under höstterminen 2017 kommer jag, Natalia Carlsson, att genomföra en studie som är ett examensarbete för magisterexamen vid Högskolan Dalarna. Syftet med studien är att utreda hur ordförrådet organiseras hos personer som har svenska som modersmål och hos
invandrare. Detta kommer jag att göra genom att jämföra typer av ordassociationer hos personer i dessa grupper.
Material i studien kommer att samlas in genom intervjuer. Varje intervju beräknas ta ca 10 minuter. Jag kommer att använda en lista över 30 stimulusord. Intervjupersonerna kommer att instrueras att fritt associera stimulusorden dvs att snabbt svara på frågan om vilket ord som är det första de tänker på, när de hör stimulusordet. Orden kommer att presenteras för varje deltagare muntligt och individuellt. Associationerna kommer att skrivas ner, analyseras och delas in i olika grupper. 40 personer beräknas att delta i studien. Deltagarna i studien kommer att avidentifieras. Materialet kommer att användas endast i forskningssyfte.
Medverkan i studien är helt frivillig och kan avbrytas när som helst utan motivering.
Ytterligare upplysningar lämnas av
Natalia Carlsson Christian Hecht
Tel. 073 827 19 08 Tel. 023 77 83 32 E-post: h09natca@du.se E-post: ahc@du.se
Du tillfrågas härmed om deltagande i denna studie Ja, jag vill delta i denna studie.
Nej, jag vill inte delta i denna studie.
Namnunderskrift_____________________________________________________________________
Namnförtydligande ___________________________________________________________________
Ort ____________________________ Datum ______________________________________________
Forskarens namnunderskrift Handledarens namnunderskrift
Forskarens namnförtydligande Handledarens namnförtydligande
43
Information och förfrågan om deltagande i en studie
Under höstterminen 2017 kommer jag, Natalia Carlsson, att genomföra en studie som är ett
Under höstterminen 2017 kommer jag, Natalia Carlsson, att genomföra en studie som är ett