Metoddiskussion

Empirisk data har samlats in genom observation och ljudupptagning av fyra lektioner. Genom att observera finns möjlighet att ta del av både det som sägs, skrivs och interagerandet i undervisningen. Normerna i klassrummet kan ju vara antingen omedvetna eller medvetna, vilket gör observation till ett bra metodval framför intervju. Förmodligen hade resultatet inte innefattat samma normer om intervju hade använts istället för observation. Läraren är troligtvis inte medveten om alla normer i klassrummet. Dessutom hade det rimligtvis varit normer som anses vara positiva för elevers lärande som hade synliggjorts vid intervju, då det kan vara svårt att vara kritisk mot sin egen undervisning. En annan fördel med observation är att denna metod möjliggör att studiens deltagare får vistas i sin naturliga miljö och därigenom skapas trygghet, vilket underlättar det naturliga agerandet.

Att det empiriska materialet består av en hel veckas matematiklektioner påverkar resultatet i den mån att det går att ge en mer fördjupad bild av det observerade klassrummet än om någon enstaka lektion hade observerats. Dock hade det varit än mer gynnsamt att observera flera lektioner under en längre tid för att ytterligare kunna säkerhetsställa normer i klassrummet och dessutom hade resultatet då också kunnat innefatta huruvida normerna förändras. Dessutom har tidsperspektivet i genomförande av studien påverkat resultatet i form av att endast sociomatematiska normer kopplade till multiplikation och division har kunnat kartläggas. Om det hade funnits möjlighet till en längre studie hade också normer relaterade till annat matematiskt innehåll varit ett intressant innehåll i resultatet.

Valet att inte använda videoinspelning vid observationerna har både fördelar och nackdelar. Anledningen till att välja bort videoinspelning var att bibehålla största möjliga trygghet i klassrummet och den naturliga miljö som finns. Genom att använda videoinspelning finns risk för

29

att lärare och elever inte agerar som de brukar, då de vet att undervisningen spelas in. Däremot hade videoinspelning varit bra i syfte att kunna återgå till helheten i klassrummet med alla detaljer. Emellertid användes ljudinspelning som en väg mittemellan. Troligtvis påverkas inte lärare och elever lika mycket av att enbart ljud spelas in, även om det rimligtvis finns en viss påverkan. Elever och lärare kan troligtvis känna nervositet och agera annorlunda då det sker en ljudupptagning. Det kan vara så att en del elever hämmas då de inte vågar säga det som de kanske skulle vilja, vilket kan ha påverkat normerna i resultatet då vissa elevsvar kanske inte framkommit. För att minska påverkan berättade jag återkommande för eleverna att de inte bedöms och att ljudinspelningen är till för mig i syfte att minnas och kunna återgå till dialoger under lektionerna. Trots den möjliga påverkan anser jag att ljudinspelning möjliggör en djupare förståelse då det går att lyssna på situationer återkommande för att kunna analysera och synliggöra detaljer.

Observationsschemat (bilaga 1) utgår ifrån de forskningsfrågor som ingår i studiens syfte. Genom att utgå från tre olika delar i matematikundervisningen har studien till viss del begränsats samtidigt som det skapar en struktur i studien. För att inte påverka resultat och slutsatser valdes tre större områden i forskningsfrågor och kategorier i observationsschemat: interaktion, aktiviteter och muntligt/skriftligt språk. Dessa områden är återkommande inslag under lektioner och täcker stora delar av undervisningen, därför menar jag att kategorierna inte begränsade resultatet i stor uträckning. Istället underlättade kategorierna arbetet att uppnå studiens syfte och genom deras bredd undveks en större begräsning i studien. De tre områdena ses endast som utgångspunkter för att beskriva vad som sker i klassrummet och undervisningen. Denna beskrivning fungerar sedan som en utgångspunkt för att kartlägga möjliga sociomatematiska normer i matematikklassrummet. Tidigare har jag tillsammans med en kurskamrat genomfört en litteraturstudie inom ämnesområdet sociomatematiska normer. Detta tror jag har påverkat arbetet både positivt och negativt. Genom litteraturstudien har jag erhållit goda kunskaper kring ämnet och den aktuella forskningen. Dock kan det vara mindre bra då tidigare forskningsresultat kan påverka tolkningen av den empiriska datan. Jag vill däremot påpeka att min medvetenhet kring denna påverkan har gjort att jag har haft en extra öppen inställning till det observerade matematikklassrummet. Därtill underlättar observationsschemat för att synliggöra flertalet aspekter i undervisningen och därigenom minska påverkan på det empiriska materialet. Dessutom finns det begränsad mängd forskning som utgår från svensk skola gällande sociomatematiska normer, vilket jag anser minskar påverkan av tolkning av det empiriska materialet.

30

Studiens urval gjordes utifrån ett antal kriterier och genom ett bekvämlighetsurval. Urvalskriterierna stärker studiens resultat, framförallt då den ingående läraren är utbildad matematiklärare, vilket säkerhetsställer didaktisk kunskap och förtrogenhet med styrdokumenten. Dock är urvalet endast en lärare och klass, vilket gör att det inte går att dra några generella slutsatser utifrån denna studie. Istället går det bara att uttala sig om det specifika fallet, vilket är i linje med studiens syfte. Vidare tror jag att studiens urval kan ha påverkat resultatet då sociomatematiska normer skapas av lärare och elever i matematikklassummet (Cobb & Yackel, 1996b). Hade ett annat klassrum studerats i studien hade förmodligen resultatet visat på andra sociomatematiska normer.

6.1.1. Validitet och reliabilitet

Studiens validitet och reliabilitet anser jag var god men givetvis finns det utrymme för förbättringar. Observationsschemat och de olika kategorierna har utgått ifrån studiens syfte och frågeställningar. Genom att besvara studiens frågeställningar och därmed uppfylla syftet uppnås god validitet i studien. Bryman (2012) menar att feltolkningar och missförstånd kan påverka studiens validitet. För att undvika feltolkningar och missförstånd har det insamlade materialet analyserats i flera olika steg. Det transkriberade materialet har kontrollerats genom att följa med i den transkriberade texten samtidigt som jag har lyssnat på det inspelade materialet. Genom ett sådant tillvägagångssätt kunde korrigeringar av det transkriberade materialet ske och det skedde en kontroll av att det som sades var korrekt uppfattat, vilket stryker studiens validitet.

Vidare finns det en tydlighet och struktur i genomförandet av studien och analysarbetet, vilket skapar en god reliabilitet. Dessutom har urvalskrititer, vilket underlättar om studien skulle genomföras igen. Dock lyfter Bryman (2012) fram problematiken att återskapa en kvalitativ undersökning, då sådan forskning till viss del bygger på forskarens uppfattningar och tolkningar. Utifrån detta anser jag att en förbättringsåtgärd hade kunnat vara att tydliggöra analyskriterier för varje kategori. Då hade analysarbetet förenklats och det hade varit bättre i avseende att uppnå ett likvärdigt resultat vid en upprepad studie.

Vidare gynnas studiens trovärdighet av valet som fullständig observatör, eftersom forskaren i denna roll inte samspelar med deltagarna. Då sociomatematiska normer skapas i samspel mellan individer, hade trovärdigheten i studien minskat om observatören deltagit i det pågående samspelet och därigenom påverkat normerna i matematikklassrummet. Vidare kan reliabiliteten upplevas

31

som bristfällig då studiens genomförande i klassrummet endast pågått under en veckas tid samt att jag genomfört studien på egen hand. Studiens trovärdighet hade gynnats av ett genomförande med minst två personer, för att naturligt få mer än en synvinkel kring den insamlade empirin.