Examensarbetet har varit explorativt på så vis att det som undersökts, och den kombination av kvalitativa metoder, observation och intervju, som använts, görs för första gången av mig och därför egentligen behöver flera studier för att vi-sas ge stabila resultat.
Examensarbetets metodologi var fallstudie, där det specifika som avgjorde va-let av verksamhet, lärare, årskurs och klass var för att jag hade tillgång till dem på arbetsplatsen, och för att jag tycker att de är intressanta. Klass 8X är inte teo-retiskt högpresterande, men det fanns ändå skillnader i hur eleverna upplevs på de olika lektionerna. Målgruppen för examensarbetet bestod av elever i klass 8X. De var viktigt att lärarna som observerades var samma lärare som in-tervjuades för att kunna gå på djupet. Lärarna som ingår i examensarbetet har en samlad erfarenhet av cirka 66 års erfarenhet av undervisning.
De observerade lärarna visste att de skulle observeras och vilka punkter som jag skulle titta på eftersom de hade fått mail observationsschemat på mail vil-ket är en svårighet med observationsstudier eftersom det kan ha bidragit till en forskningseffekt, vilket innebär att de observerade kan agera annorlunda i situ-ationen de blir observerade i än de skulle gjort annars.
Jag använde två metoder när jag analyserade lärarnas svar: observation och in-tervju. Hade jag någon nytta med att använda två analysmetoder? Kunde man
58
ha ersätt den ena med den andra? Är det någon idé att hålla isär dessa? Vad ger den ena metoden som inte den andra ger? Skälet att ha observationerna är att man ser hur lärarna arbetar oavsett om de själva anser att de jobbar på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt, eller inte. Jag anser att båda behövs för att få fram om lärarna arbetar på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt. In-tervjuerna har en högre trovärdighet när de förklarar vad de gör i klassrum-met. Det är skälet till att ha båda två.
9 Sammanfattande slutsatser
Det övergripande syftet med denna studie har varit att undersöka hur lärare på en högstadieskola i Västra Götalands län i Sverige arbetar på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt. Två mer specifika frågeställningar är: 1. Hur arbetar lärare på ett språk- och kunskapsutvecklande sätt? 2. Vilka hjälpmedel använ-der lärare för att kontextualisera unanvän-dervisningen?
Resultatet av observationerna och intervjuerna ger svar på det övergripande syftet. Det sätt på vilket lärarna arbetar på i fråga om ett språk- och kunskaps-utvecklande arbetssätt varierar i utifrån den språkinriktade undervisningens tre grundprinciper: kontext, interaktion och språklig stöttning. Det beror även på var läraren vill att eleverna ska befinna sig enligt Cummins fyrfältsmodell, som visualiserar och illustrerar den kontextuella och kognitiva dimensionen av lä-rande som grund. Det framgick även att det hjälpmedel som lärarna främst an-vänder för att kontextualisera undervisningen är datorn och Google
Classroom. Slutsatsen är att lärare 3 gav minst kontext, interaktion och språk-lig stöttning i undervisningen medan lärare 1, 2 och 4 uppfyllde mer punkter enligt observationsschemat.
Det som är anmärkningsvärt med resultatet av observationerna och intervju-erna är de slutsatser som kan dras i förhållande till figur 1 som grundar sig på Cummins fyrfältsmodell . Exempelvis, kan den lärare som inte gav så mycket stöttning, vara den som utmanar eleverna mest vilket i sin tur kan ge bättre re-sultat för den enskilde eleven i förlängningen enligt Pygmalioneffekten som pre-senterades i bakgrundskapitlet i kapitel 3. Det är inte givet att den lärare som ger mycket kontext är bättre än den som ger lite kontext. Det kan också vara så att man rentav missgynnar en elev om man som lärare ger för lite kontext till en elev som behöver mycket kontext. Det har inte varit min avsikt i studien att gå in i detalj på hur lärares undervisningsstil eventuellt kan påverka elever, men det är intressant att tänka på.
59
10 Framtida forskning
Det skulle vara intressant att undersöka hur lärare och elever kan tänka sig att arbeta på ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för att gynna en posi-tiv betygsutveckling. Det hade varit intressant att följa en årskurs 7 hela vägen till årskurs 9 och se hur de medvetet kan arbeta med mål och betyg.
Framtida forskning skulle kunna genomföras genom att på ett mer detaljerat sätt identifiera hur lärare och elever kan arbeta på ett språk- och kunskapsut-vecklande arbetssätt utifrån elevers tidigare betyg, vad de har som mål att få som betyg i framtiden och vad de vill lära sig. Det kräver en mer detaljerad och anpassad undersökning att utgå från för att undersöka elevers arbetssätt i olika årskurser. Det skulle eventuellt kräva fler varianter av metoder, exempelvis en-käter, observationer och djupintervjuer med låg- och högpresterande elever.
60
Referenser
Augustsson, Elin, 2017: Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt hos ämneslärare. Examensarbete. Karlstad: Karlstads universitet.
Axelsson, Monica, 2006: Ämne och språk: språkliga dimensioner i ämnesundervis
ningen. Stockholm: Kompetensfonden, Stockholms stad.
Gibbons, Pauline, 2013a: Lyft språket, lyft tänkandet. Stockholm: Hallgren & Fall gren.
Gibbons, Pauline, 2013b: Stärk språket, stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Hajer, Maaike & Meestringa, Theun, 2014: Språkinriktad undervisning: en hand-
bok. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Hägerfelth, Gun, 2011: Språkarbete i alla ämnen. Stockholm: Liber AB.
Johansson, Britt & Sandell Ring, Anniqa, 2010: Låt språket bära genrepedagogik i
praktiken. Johanneshov: TPB.
Kvale, Steinar, & Brinkmann, Seved, 2014: Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur AB.
Löthagen, Annika, Lundenmark, Pernilla & Modigh,Anna, 2012: Framgång ge
nom språket. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Merriam, Sharan B., 1994: Fallstudien som forskningsmetod. Lund: Studentlittera tur.
Nygård Larsson, Pia. 2013: ”Text, språk och lärande i naturvetenskap”. I: Hyl tenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.). Svenska som andraspråk: i
forsk-ning, undervisning och samhälle. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur.
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, 2019 Hämtad 2019- 05-11, från http://www.oecd.org/pisa/aboutpisa/
Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, 2019: OECD:s rap
port om svensk ekonomi. Hämtad 2019-05-11, från
https://www.rege-ringen.se/pressmeddelanden/2019/03/oecd-lyfter-klyftor-i-ny-rapport/ Ribeck, Judy, 2015: Steg för steg: naturvetenskapligt ämnesspråk som räknas.
Göteborg: Göteborgs universitet.
SFS 2010:800: Skollagen. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Hämtad 2019- 04-04, från
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/doku-ment/svensk-forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket, 2011: Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Stockholm: Skolverket.
Skolverket, 2019a: Alla ämnen ansvariga för elevers språkutveckling. Hämtad 2019- 05-01, från https://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning-och-ut-varderingar/forskning/alla-amnen-ansvariga-for-elevers-sprakutveckling Skolverket, 2019b: Anna-Karin Höjer, rektor: Så har vi utvecklat vårt ledarskap på
61
Lammhults skola. Hämtad 2019-04-29, från https://www.skolverket.se/sko- lutveckling/inspiration-och-stod-i-arbetet/inspiration-och-reportage/sa-har-vi-utvecklat-vart-ledarskap-pa-lammhults-skola
”Svenska skolan är mer och mer olikvärdig” – skarp kritik från OECD, 2019 [video]:
TV4 Play. Hämtad 2019-04-01, från https://www.tv4play.se/program/ny-hetsmorgon/11977760
Vetenskapsrådet, 2017: God forskningssed. Hämtad 2019-05-21, från
https://www.vr.se/analys-och-uppdrag/vi-analyserar-och-utvarde- rar/alla-publikationer/publikationer/2017-08-29-god-forsknings-sed.html