Från början var det tänkt att studiens datainsamlingsmetod förutom intervjuer skulle vara dagböcker som informanterna skulle skriva under fem dagar. De skulle där reflektera över frågor liknande de som ställdes under intervjuerna. Tanken med detta var att få ett bredare material till studien och att möjligen få reda på mer än med enbart intervjuer. Tyvärr visade det sig att informanterna inte var villiga att skriva dagbok och jag fick slutligen frångå den metoden. En dagbok lämnades in men den uteslöts ur materialet, eftersom jag ansåg att en dagbok inte skulle tillföra så mycket till studien. När dagboksmetoden inte visade sig fungera gjorde jag fler intervjuer på ett annat yrkesprogram för att få ett större material. I slutändan visade det sig dock att de sju informanter jag intervjuat på lärlingsprogrammet gav ett fullt tillräckligt material till min studie, även om tanken från början var att ha åtta informanter. Även om dagböckerna kunde ha gett ett mervärde till studien har intervjuer som enda metod gett ett tillräckligt material för att studiens syfte ska uppnås på ett
tillfredsställande sätt.
Beslutet att använda kvalitativ metod har korresponderat väl med studiens syfte som handlar om att undersöka elevers upplevelser. Vidare menar jag att
semistrukturerade intervjuer fungerade bra som metod då de gav ett fylligt material. Något som kunde gjorts bättre var intervjuguiden. Under intervjuerna märkte jag att
frågorna var alldeles för lika varandra, och det hade nog varit bättre att försöka formulera dem annorlunda och mer tydligt åtskilda. Kanske hade det också räckt att formulera frågeområden istället för frågor. Intervjuguiden utgjorde inte riktigt det stöd jag hade tänkt mig, även om jag i grunden utgick från den i intervjuerna. Dock menar jag att det inte påverkade kvaliteten på materialet, då jag klarade att vara flexibel under intervjusituationen och ställa de frågor som behövdes. I slutändan fick jag svar på de frågor jag hade. Det är inte heller säkert att en annorlunda utformad intervjuguide hade underlättat utförandet, då varje intervju skilde sig åt och krävde en stor grad av flexibilitet av mig som intervjuare.
Intervjuerna fungerade i helhet bra. Inspelningen med diktafon underlättade för att skapa ett flytande samtal där jag helt kunde fokusera på vad informanten sa. Jag upplevde det också som att informanten slappnade av under intervjusituationen efter inledningen med bakgrundsfrågorna. Då vi satt i ett avskilt rum kunde intervjun också genomföras utan yttre störningar.
Transkriberingen av intervjuinspelningarna gjordes noggrant på det sätt jag
beskrivit i metodkapitlet. Inspelningarna hade en god ljudkvalitet vilket underlättade. Det fungerade bra att transkribera och de utskrifter som transkriberingarna gav fungerade bra för att arbeta med materialet. De blev tydliga och lättlästa samtidigt som språket till stor del bevarades. Det gjorde att det var enkelt för mig att kunna arbeta med materialet samtidigt som utskriften höll sig nära själva intervjun. Det gjorde att jag kunde ge en rättvis bild av informanternas utsagor i
resultatpresentationen.
Datasorteringen gjordes utifrån forskningsfrågorna. En nackdel med detta kan vara att man minskar chansen att få syn på intressanta saker som ligger utanför syfte och forskningsfrågor och utifrån det kanske ändra studiens inriktning. Även om det kan vara intressant ser jag det som viktigare att fokusera på studiens syfte som jag tänkt mig det från början. Att använda forskningsfrågorna som utgångspunkt för sorteringen möjliggör för att få med det viktigaste och uppnå studiens syfte.
Dessutom var metoden effektiv ur ett tidsperspektiv, vilket gjorde att jag kunde göra sorteringen mycket noggrant, då jag kunde gå igenom utskrifterna fler gånger. Jag menar också att jag läst igenom utskrifterna så många gånger att jag ändå hade upptäckt om de hade visat något särskilt intressant som låg utanför syftet. Det sorteringen visade var att nästan allt från utskrifterna kunde sorteras in under
forskningsfrågorna och det menar jag är ett tecken på att intervjuerna gett det material som jag efterfrågat.
Analysen utifrån begreppet tilltro fungerade också bra. Eftersom jag i
resultatredovisningen presenterade resultaten noggrant och relativt detaljerat menar jag att det behövdes en sammanfattande tolkning av dessa resultat. Jag anser att denna analys även om den var kortfattad gav en bra helhetsbild av resultaten om varje informant som jag sedan kunde ta med till resultatdiskussionen. Vidare anser jag att det var relevant att i resultatredovisningen ställa resultaten mot ämnesplanen i ett första skede för att sedan kunna problematisera detta i resultatdiskussionen. Jag menar att analysen tillsammans med resultaten gett en rättvisande och tydlig bild av det material som samlats in.
På det stora hela har mina metodval fungerat bra även om vissa mindre
svårigheter uppstått. Svårigheterna har däremot inte påverkat studiens kvalitet. Jag anser att de avväganden som gjorts varit rimliga för att uppnå studiens syfte och att det noggranna genomförandet gör studien trovärdig.
6 Avslutning
Som jag skrev i inledningen utgörs ett demokratiskt samhälle av demokratiska medborgare. Det innebär att det demokratiska samhället kräver demokratiska medborgare för att kunna existera. Hur väl lyckas då skolan med sitt uppdrag att fostra dessa medborgare? Min studie har av förklarliga skäl begränsade möjligheter att svara på denna fråga. Dels behandlar den bara en av många demokratiska
förmågor i ett av skolans alla ämnen, dels är den utförd i liten skala. Dock har den lyft fram både positiva och mer oroande saker när det kommer till det demokratiska uppdrag som ålagts skolan, och oavsett studiens begränsningar anser jag att dessa saker är värda att tas på allvar. Min förhoppning är att denna studie ska fungera som ett bidrag till förståelsen av skolans demokratiuppdrag och som en inspiration för andra som är intresserade av att utforska hur skolan klarar uppdraget. Min mening är att vi ännu vet alltför lite om detta.
Referenser
Altunkaya, Hatice, 2018: The Impact of Activity-Based Oral Expression Course on Speech Self-Efficacy of Students. I: Journal of Education and Training Studies vol. 6,
nr. 1. S. 137–150.
Bandura, Albert, 1995: Exercise of personal and collective efficacy in changing societies. I: Bandura, Albert (red.), Self-efficacy in changing societies. Cambridge: Cambridge university press. S. 1–45.
Barone, Toni-Ann m.fl., 2014: Examining Writing Performance and Self-Perception for Low Socioeconomic Young Adolescents. I: Journal of Education and Learning
vol. 3, nr. 3. S. 158–171.
Bryman, Alan, 2011: Samhällsvetenskapliga metoder. 2 uppl. Stockholm: Liber. Denscombe, Martyn, 2009: Forskningshandboken. För småskaliga
forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend, 2009: Den kvalitativa forskningsintervjun. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Lgy11: Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Skolverket. Stockholm: Fritzes.
Magne Holme, Idar & Krohn Solvang, Bernt, 1997: Forskningsmetodik. Om
kvalitativa och kvantitativa metoder. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.
Nash, Gregory m.fl., 2016: If first-year students are afraid of public speaking assessments what can teachers do to alleviate such anxiety? I: Assessment &
Evaluation in Higher Education vol. 41, nr. 4. S. 586–600.
Olsson Jers, Cecilia, 2010: Klassrummet som muntlig arena. Att bygga och etablera
ethos. Malmö: Malmö Studies in Educational Sciences nr. 51.
Parmenius-Swärd, Suzanne, 2008: Skrivande som handling och möte.
Gymnasieelever om skrivuppgifter, tidsvillkor och bedömning i svenskämnet.
Rayner, Gerry m.fl., 2016: Comparing the self-efficacy and writing-related abilities of native and non-native English-speaking students. I: Cogent Education nr. 3. 11 s. Rennstam, Jens & Wästerfors, David, 2015: Att analysera kvalitativt material. I: Ahrne, Göran & Svensson, Peter (red.), Handbok i kvalitativa metoder. 2 uppl. Stockholm: Liber. S. 220–236.
Stajkovic, Alexander D m.fl., 2018: Test of three conceptual models of influence of the big five personality traits and self-efficacy on academic performance. A meta-analytic path-analysis. I: Personality and Individual Differences nr. 120. S. 238–245.
Stukát, Staffan, 2011: Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur.