Att vi valde att ha semistrukturerad-/halvstrukturerad forskningsintervju som metod att samla in vårt empiriska material tycker vi har fungerat. Detta då vi genom intervjuerna har fått ta del av förskollärarnas uppfattning kring systematiskt kvalitetsarbete, samt haft möjlighet att ställa följdfrågor för att få ut så mycket som möjligt av våra respondenter. Vi ansåg att vi fick många konkreta exempel hur arbetet med systematiskt kvalitetsarbete kan se ut på olika förskolor.
Vårt urval av förskollärare är vi väldigt nöjda med efter det resultat som det gav.
Respondenterna var väl lämpade för att besvara de frågor som ställdes, samt att de alla hade tydliga exempel på hur arbetet genomförs på ett eller annat sätt. Att det var just förskollärare som intervjuades anser vi bidrog till tydliga och konkreta svar då det är de som har det yttersta ansvaret för arbetet i barngruppen. Johannessen & Tufte (2003) nämnde även de hur lämplighet som utgångspunkt är viktigt för ett val av informanter, då dessa ska åskådliggöra de forskningsfrågor som ställs. Hade vi exempelvis valt att intervjua barnskötare eller vikarier kring ämnet hade vi kanske även där fått bra svar om hur arbetet ser ut, men kanske inte lika ingående i hur metoder och modeller för arbetet utformar sig och upprätthålls på förskolan. Det samma hade kunnat vara åt andra hållet om vi enbart valt att intervjua rektorer, så hade det eventuellt varit svårare att få svar kring hur arbetet ser ut i barngruppen.
Då intervjuerna gjordes via Zoom på grund av rådande omständigheter (Covid-19) så var det svårare att tolka kroppsspråk, men tydligheten i de svar vi fick och efter det innehåll som gavs hade det ingen större inverkan på resultatet. Samtidigt var överlag
respondenterna nöjda med en intervju digitalt vilket även kan ha gjort dem mer bekväma i situationen, detta genom att vi ej tränger oss på trots pandemi-restriktionerna. Även om en samtyckesblankett ej kunde fyllas i, på grund av detta var vi tydliga med att få ett muntligt samtycke innan intervjuns start, beslutet kring detta togs i samråd med vår handledare. Kvale & Brinkman (2009) lyfte också fördelarna med en digital intervju, att kunna intervjua personer utan att geografiskt sätt befinna sig på samma plats, vilket har varit tacksamt även för oss då det blivit enklare att intervjua personer som ej befinner sig i samma stad. En annan sak att lyfta är hur intervjuerna gett mer om vi både sett och hört personen, i något enstaka fall har kameran inte fungerat och enbart ljud har avlyssnats, detta anser vi har varit svårare då det kan vara svårt att tolka personen och ställa
följdfrågor när vi inte kan se personen. På grund av detta tycker vi att de intervjuer som skett med både bild och ljud har gett oss mer, samt förenklat då en tydligare integrering med respondenterna har kunnat ske.
Efter intervjuerna har transkriberingen fungerat bra och har hjälpt oss att se tydligheten i vad som blivit sagt och inte. Då svaren kategoriserades och valdes ut efter relevans för vår teoretiska utgångspunkt (Bryman 2018), blev arbetet mer strukturerat och enklare att sammanfatta ett resultat. Eftersom svaren ej skilde sig åt markant var det även enklare att utläsa vilka områden som skulle representeras i resultatet för att besvara
frågeställningarna. På grund av det tydliga innehållet blev det även självklart vilka underrubriker som skulle representera innehållet.
8. Fortsatt forskning
Vad vi hade önskat kunna göra för att studien kunnat utvecklas vidare är att göra fysiska observationer, att eventuellt få ta del av de möten, reflektionstillfällen och
utvärderingsarbeten som förskolan nämner att de utför. Detta för att tydligare kunna se hur tiden prioriteras, hur förskollärare förhåller sig till arbetet och om detta enbart görs för att det ska göras eller om det faktiskt ger någonting till personalen. Detta anser vi även är
områden som skulle vara av intresse att forska vidare kring, då vi tror att det skulle gynna förskolans vidare arbete med systematiskt kvalitetsarbete.
Vi vill även påpeka att resultatet av vårt arbete inte ger en bild av hur alla förskolor arbetar med systematiskt kvalitetsarbete, detta på grund av att det enbart har intervjuats nio personer från sju olika förskolor i tre olika kommuner. Men vi anser att detta är ett tillförlitligt bidrag för fortsatt forskning kring systematiskt kvalitetsarbete i förskolan. Det skulle även vara intressant i senare studier att införa de olika arbetssätten eller metoderna som vi gett som förslag och se ifall de bidrar till ett förbättrat arbete kring systematiskt kvalitetsarbete. Exempelvis när vi diskuterar hur hen skulle kunna förena tid med barngrupp och reflektionstid genom mer pedagogisk dokumentation med
barngruppen, om vi skulle införa det i en förskola skulle vi då få de resultat som vi tänker oss. Det vill säga att det faktiskt blir mer tid för systematiskt kvalitetsarbete utan att tid i barngruppen blir påverkad?
7. Referenser
Alnervik, K. (2018). Systematic documentation: Structures and tools in a practice of communicative documentation. Contemporary Issues in
EarlyChildhood, 19 (1) 72-84.
Bryman, A. (2016). Samhällsvetenskapliga metoder. Tredje upplagan. Stockholm: Liber.
Buldu, M. (2010). Making Learning Visible in Kindergarten Classrooms: Pedagogical Documentation as a Formative Assessment Technique. Teaching and Teacher Education: An International Journal of Research and Studies, 26 (7) 1439-1449. Dele Amosun, M. & Aanuoluwapo Kolawole, O. (2015). Pedagogical knowledge
and skill competencec of pre-school teachers in ibadam metropolis, oyo state, nigeria. JISTE, 19(2), 6-14.
Englund, T., Forberg, E. & Sundberg,D. (2012). Introduktion- vad räknas som kunskap?. I T. Englund, E. Forsberg & D. Sundberg. (Red.), Vad räknas som kunskap?: Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola (s. 5-16). Stockholm: Liber.
Olsson, A. (2012). Läroplansteori, genealogi och ett kosmopolitiskt perspektiv: om att problematisera innehållet i gymnasieskolans tursimämne. I T. Englund, E.
Forsberg & D. Sundberg. (Red.), Vad räknas som kunskap?:
Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola (s. 262- 276). Stockholm: Liber.
Håkansson, J. (2013). Systematiskt kvalitetsarbete i förskola, skola och fritidshem: strategier och metoder. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.
Jakobsson, A. (2012). Sociokulturella perspektiv på lärande och utveckling. Lärande om begreppsmässig precisering och koordinering, 17. (3-4) 152-170
Johannessen, A. & Tufte, P.A. (2003). Introduktion till samhällsvetenskaplig metod. (1. uppl.) Malmö: Liber.
Kvale, S. & Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. Enskede: TPB
Lager, K. (2015). I spänningsfältet mellan kontroll och utveckling. En plocystudie av systematiskt kvalitetsarbete i kommunen, förskolan och fritidshemmet.
Göteborg: Göteborgsuniversitet.
Renblad, K. & Brodin, J. (2012). Kvalitén i förskolan påverkar barns välbefinnande. Några förskolechefers syn på den nya läroplanen och kvalitet i förskolan, 8, (4- 5) 416-424.
Sheridan, S. (2007). Dimensions of pedagogical quality in preschool. International Journal of Early Years Education, 15, (2) 197-217.
Sheridan, S., Williams, P., & Pramling Samuelsson, I. (2014). Group size
and organisational conditions for children’s learning in preschool: a teacher perspective. Educational reasearch, 56(4), 379-397.
Sheridan, S; Williams, P; Sandberg, A. (2013). Systematic Quality Work in Preschool. International Journal of Early Childhood, 45 (1) 123-150
Sundberg, D. (2012). Läroplansteori – några samtida utvecklingslinjer. I T. Englund, E. Forsberg & D. Sundberg. (Red.), Vad räknas som kunskap?:
Läroplansteoretiska utsikter och inblickar i lärarutbildning och skola (s. 80-99). Stockholm: Liber.
Sverige. Skolverket (2018). Läroplan för förskolan: Lpfö 18. [Stockholm]: Skolverket.
Sverige. Skolverket (2015). Systematiskt kvalitetsarbete: för skolväsendet. (Andra upplagan). [Stockholm]: Skolverket.
Vallberg Roth, A.C. (2012). Different forms of assessment and documentation in Swedish preschools. Nordic Early Childhood Education Research, 5, (23) 1 18. Vallberg Roth, A.C. (2014). Bedömning i förskolors dokumentation fenomen,
begrepp och reglering. Pedagogisk forskning i Sverige, 19, (4-5) 403-437. Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Vetenskapsrådets rapportserie:
Stockholm.
Åsén, G. & Vallberg Roth, Ann-Christine (2012). Utvärdering i förskolan: en forskningsöversikt. Stockholm: Vetenskapsrådet.
Bilaga 1: Missivbrev
Inbjudan till intervju som informant i forskningsstudie om påverkansfaktorer vid systematiskt kvalitetsarbete i förskolan.
Vi heter Sofie Gustavsson och Jenna Tornberg och läser förskollärarprogrammet på Mälardalens högskola i Västerås. Då vi nu läser vår sista termin, ska vi skriva vårt examensarbete som kommer beröra ett förskolepedagogiskt område. Syftet med studien är att få mer information om vilka faktorer som påverkar förskollärares systematiska kvalitetsarbete. För att nu få mer information kring detta ämne skulle vi bli väldigt tacksamma om du som förskollärare skulle vilja medverka till vår studie genom en intervju med oss där vi kommer ställa lite frågor kring systematiskt kvalitetsarbete.
Vi kommer att förhålla oss till Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, vilket innebär att ditt deltagande i undersökningen kommer att vara frivilligt. Du har rätt att när som under datainsamlingen avbryta ditt deltagande utan närmare motivering och utan negativa konsekvenser för dig. Du får självklart ta del av studiens resultat när den är klar. Undersökningen kommer att presenteras i form av en uppsats vid Mälardalens högskola som i sin slutversion kommer läggas ut på databasen Diva. Dina svar kommer att kopplas till resultatdelen av uppsatsen och där kommer du att vara anonym. Intervjun kommer att dokumenteras via ljudinspelning. Ljudfilen kommer sparas i en låst mapp på en telefon och kommer endast att avlyssnas av oss två studenter för transkribering samt vår handledare. Efter att uppsatsen laddats upp på Diva kommer denna ljudfil samt transkribering att raderas. I transkriberingen kommer inte ditt namn framkomma.
Den tidsåtgång vi tänkt oss att intervjun kommer förhålla sig till är 30 minuter och kommer att genomföras under november månad 2020.
Frågor eller funderingar, kontakta oss via mail eller telefon.
Med vänliga hälsningar
Sofie Gustavsson, förskollärarstudent Jenna Tornberg, förskollärarstudent Mail: sgn17005@student.mdh.se Mail: jtg17001@student.mdh.se
Telefon: 070 445 47 15 Telefon: 073 523 66 15
Bengt Nilsson, Handledare Mail: bengt.nilsson@mdh.se Telefon: 073 268 75 13
Bilaga 2: Intervjufrågor
Hur länge har du arbetat som utbildad förskollärare? Vad är kvalitet i förskolan för dig?
• Ge konkreta exempel.
Hur upplever du kvalitetsarbetet på din förskola?
Hur organiserar och arbetar du med systematiskt kvalitetsarbete? • Vilka metoder använder ni?
• Har ni använt samma metoder jämt, eller har ni förändrat dessa? • Vem/vilka är delaktiga i arbetet?
• Hur involveras barn och vårdnadshavare?
Vad för möjligheter ser du med systematiskt kvalitetsarbete? • Ge konkreta exempel.
Vilka svårigheter ser du med systematiskt kvalitetsarbete? • Ge konkreta exempel.
Hur påverkar svårigheterna ditt systematiska kvalitetsarbete? Vilka faktorer påverkar ditt arbete med kvalitet enligt dig? Vilka utvecklingsmöjligheter ser du kring ditt kvalitetsarbete?